Varför har inte kungen krona
Sveriges monarki
- Den denna plats artikeln handlar ifall den svenska monarkins institutionella roll. på grund av den nuvarande kungafamiljen, titta Svenska kungafamiljen. på grund av den ätt såsom nuvarande kungafamilj tillhör, titta Bernadotte. på grund av ett register ovan ämbetsinnehavare, titta register ovan Sveriges regenter.
Sverige existerar enstaka konstitutionell monarki tillsammans med enstaka monark alternativt regerande drottning likt landets statschef.
Sedan Västerås arvförening kalenderår existerar landet enstaka arvmonarki. Tronföljden regleras inom successionsordningen, liksom existerar enstaka från Sveriges grundlagar. Nuvarande successionsordning antogs samt innebar ursprungligen för att tronen skulle ärvas från manliga ättlingar mot den utvalde kronprinsen, sedermera monark Karl XIV Johan.
inom successionsordningens gällande lydelse sedan ärvs tronen från såväl manliga likt kvinnliga ättlingar mot Carl XVI Gustaf.[1] Äldre bror/syster samt deras ättlingar äger prioritet framför yngre bror/syster samt deras ättlingar.
Under nuvarande regeringsform existerar statschefsämbetet från ceremoniell samt representativ art. Den verkställande makten inom land tillkommer regeringen samt Sveriges statschef besitter sedan den 1 januari inga befogenheter vad beträffar riksstyrelsen.
Innehavaren från Sveriges tron äger numeriskt värde roller; Sveriges statschef samt överhuvud på grund av detta kungliga huset. Organisationen vilket biträder statschefen heter Kungliga Hovstaterna, tillsammans dess ledare riksmarskalken.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Av dem inom ljus befintlig monarkierna inom världen existerar monarkin inom landet enstaka från dem äldsta.[2] beneath detta inledande århundradet skrev historikern Cornelius Tacitus för att svionerna (namnet existerar besläktat tillsammans med svear) ägde ett kung.[3] Vilken inflytande han ägde, samt vilken struktur från rike denne monark härskade ovan, existerar okänt.
Fram mot dem historiska svenska kungarna (Erik Segersäll samt framåt) existerar historien föga känd utöver vad liksom redovisas inom sagalitteraturen, vilka anses artikel otillförlitliga såsom historisk källa (se Svenska sagokungar). Antalet monarker äger ifrån talet uppgått mot fler än 70 personer såsom kunna anges nära namn.[2] i enlighet med Adam från Bremen sålunda ägde kungarna beneath talet enstaka roll inom samhället likt påminde ifall dem romerska konsulerna alternativt diktatorerna.
Under medeltiden valdes svenska kungar från stormännen. tillsammans Upplandslagen författades den inledande svenska Konungabalken tillsammans med stadganden ifall Sveriges regent samt monarki. inom Svealand skedde valen nära Mora stenar. vid talet skrevs dem flesta svenska landskapslagarna ner, tillsammans med lagar vilket ägde tillsammans monarkin samt lydnaden inför kungen för att utföra, dock dem äger uppstått beneath enstaka äldre tidsperiod.
Sveriges monark ingick personalunion beneath flera perioder, främst beneath Magnus Eriksson, vilket även författade stadslagen samt landslagen genom vilka han styrde riket. ingick land inom Kalmarunionen, varunder dem grundlig länderna ägde nationella riksråd dock styrdes från ett gemensam monark. ifrån denna tidsperiod finns dem äldsta bevarade beläggen på grund av regale, inom synnerhet bergsregale tillsammans med olika bergsprivilegium utfärdade.
När Kalmarunionen upplöstes valdes Gustav Vasa mot Sveriges monark. denne införde arvkungadöme tillsammans med agnatisk tronföljd, vilket innebär för att den förstfödde sonen får ärva tronen. Detta infördes genom en riksdagsbeslut inom Västerås beneath Gustav Vasas person som följer efter någon i en position eller roll kom makten för att delas mellan riksdagen, riksrådet samt monarken, fram mot , då monark Karl XI gjorde sig enväldig.
Efter Karl XII:s död följde den således kallade frihetstiden, då detta kungliga enväldet upphävdes inom team samt makten på grund av inledande gången nedsänkt helt hos riksdagen såsom fanns uppdelad inom olika politiska partier (men utan folkval alternativt demokrati inom modern mening) såsom hattarna samt mössorna.
Sedan Västerås arvförening år är Sverige en arvmonarkiMonarkernas ställning fanns svag samt landet styrdes mot massiv sektion från riksdagen. Perioden avslutades tillsammans för att Gustav III genomförde sin statsvälvning , vilket vid nytt delar makten mellan kungen samt riksdagen. inom samt tillsammans införandet från förenings- samt säkerhetsakten beneath Riksdagen utökades kungens kraft betydligt, även ifall riksdagen ägde befogenhet för att godkänna skatter.
Denna ordning kvarstod fram mot Gustav IV Adolfs avsättning kalenderår års regeringsform avslutade alltså detta kungliga envälde, samt sedan dess besitter den svenske monarkens inflytande minskat samt monarkin konstant varit konstitutionell. Kungen ägde kvar några politiska befogenheter fram mot parlamentarismens genombrott nära tiden på grund av inledande världskriget.
Kungens personliga hantering från borggårdskrisen () anses existera detta sista reella försöket mot enstaka mer viktig maktutövning ifrån Sveriges tron.
Formellt sett ägde kungen maktbefogenheter ända fram mot , då nya regeringsformen trädde inom kraft. Sedan dess besitter kungahuset huvudsakligen tjänstgjort inom ceremoniella uppgift.
, tre tid efter prinsessan Victorias barnafödande (), ändrades successionsordningen således för att land tillämpar full kognatisk tronföljd. Förarbetet mot lagen påbörjades emellertid redan samt inledande omröstningen ägde lokal , före Carl Philips barnafödande. Victoria blev därmed kronprinsessa samt land detta inledande landet inom världen för att införa lika korrekt mot tronen till både kvinnliga samt manliga tronföljare.[4] Lagen gäller sedan prins Bertils död endast Carl XVI Gustafs ättlingar.
Prins Carl Philip, vilket redan ägde fötts liksom kronprins , flyttades till den nya ordningens skull ned mot andra ställe inom tronföljden.
Sveriges historia
[redigera | redigera wikitext]Författaren samt historikern Erik Gustaf Geijer konstaterade för att ”Sveriges saga existerar dess konungars”. detta kända citatet existerar dock ej existerar helt precis återgivet utan han skrev följande:
Nationen, inom sig sjelv svår för att röra, utom mot omedelbart sjelvförsvar, besitter, ovillig samt uppskattande, motsträfig samt elskande, liksom genom våldsam hänförelse, följt sina Gustafer samt Karlar mot seger, mot ära, mot undergångens brant.
detta existerar hvarken lovord alternativt tadel. dock således existerar detta. samt då jag skrifver svenska folkets bakgrund, känner jag förbättrad än någon, för att detta existerar dess konungars.[5]
Monarkens ämbetsuppgifter
[redigera | redigera wikitext]Monarkens data regleras ytterst från grundlagarna.
tillsammans års regeringsform, liksom trädde inom kraft den 1 januari , fråntogs den svenske monarken nästan varenda dem tidigare grundlagsenliga befogenheterna i enlighet med års regeringsform liksom, åtminstone inom teorin, plats många grundlig eftersom dem gav kungen all verkställande auktoritet (villkorat för att statsrådet hördes samt deltog inom beslut),[6]krigsmaktenshögste befälhavare,[7] samt delad lagstiftningsmakt tillsammans Riksdagen.[8] inom takt tillsammans för att parlamentarismen etablerades beneath talet således fanns den gamla regeringsformens bestämmelser inom flera avseenden för att likna tillsammans med ett död tecken eftersom detta ägde vuxit fram andra styrande normer nära sidan från den dåvarande regeringsformen.
flera från monarkens tidigare politiska fakta något som har transporterats eller flyttats ovan vid riksdagens talman, statsministern alternativt regeringen kollektivt.[9]Lagar samt förordningar inom land efter promulgeras från statsministern alternativt en statsråd ”på regeringens vägnar” helt utan statschefens medverkan.[10]
| ” | Det besitter ankommit vid beredningen för att ange statschefens ställning inom enstaka modern grundlag.
Efter grundlig överläggningar nådde beredningens ledamöter fram mot ett gemensam ståndpunkt inom dem väsentliga frågorna rörande statschefens ställning. inom den allmänna debatten besitter denna uppgörelse kommit för att kallas "Torekovskompromissen". Huvudpunkterna inom uppgörelsen existerar nästa. Den monarkiska statsformen behålls. Statschefen får emellertid endast representativa samt ceremoniella fakta. denne kommer för att sakna all politisk inflytande, samt riksstyrelsen förs ej längre inom hans namn. Statschefen sammanträder tillsammans med regeringen inom kvartalskonselj likt äger enstaka rent informativ karaktär. han existerar ordförande inom utrikesnämnden. han redogör riksmötet öppnat samt deltar inom konselj, nära vilken regeringsskifte äger plats. denne existerar däremot ej närvarande nära regeringens beslutssammanträden samt undertecknar ej några expeditioner från regeringsbeslut. Statschefens hittillsvarande fakta nära regeringsbildning övertas närmast från riksdagens talman. Statschefen utfärdar ej heller några expeditioner angående som tillhör statsråden tillsättande samt entledigande. denne besitter ej längre ställning likt högste befälhavare på grund av krigsmakten. | „ |
| &#; JustitieministerLennart Geijer inom Kungl Maj:tsproposition , sid. | ||
| ” | Statschefens information blir från representativ samt ceremoniell art. Hans individ samt hans namn knyts ej mot beslut samt åtgärder inom statslivet tillsammans politisk innebörd. inom detta ser jag något positivt.
Även ett rent formell medverkan ifrån statschefens blad nära tillkomsten från politiska beslut förmå inom vissa lägen tänkas bli ett tryck till den symbolställning såsom statschefen bör inta. Vidare ligger detta en demokratiskt värde inom för att dem yttre formerna inom den politiska beslutsprocessen således nära vilket möjligt avspeglar den verkliga ansvarsfördelningen. Bestämmelser angående formell medverkan ifrån statschefens blad inom en politiskt skeende, utan för att denna medverkan besitter något faktiskt underlag, får ofrånkomligen ett påhittad prägel såsom måste anses otillfredsställande ifrån lagteknisk synpunkt samt leder mot för att författningen blir bristfällig ifrån informativ synpunkt. beneath remissbehandlingen äger ett instans erinrat angående nuvarande regler inom RF ifall nyvalsförordnande samt ifall entledigande från statsråd. i enlighet med dessa meddelar konungen vissa beslut, ifall statsministern begär detta. ett sådan lagteknisk utformning kunde godtas då detta gällde för att bringa nuvarande RF inom överensstämmelse tillsammans parlamentarismens principer. för att inom enstaka fräsch författning nyttja enstaka sådan innehållslös konstruktion existerar i enlighet med min åsikt otillfredsställande. | „ |
| &#; JustitieministerLennart Geijer inom Kungl Maj:tsproposition , sid. – | ||
Statschefen besitter emellertid några ett fåtal information kvar tillsammans koppling mot dem politiska organen, såsom för att artikel ordförande inom Utrikesnämnden. i enlighet med regeringsformen, riksdagsordningen samt sedvänja besitter konungen nästa uppgifter:[4]
- ”Konungen alternativt drottning liksom i enlighet med successionsordningen innehar Sveriges tron existerar rikets statschef”,[11] såsom sådan skall denne företräda land samt existera ett samlande tecken till nationen.[12]
- Statschefen leder den särskilda konselj likt sammanträder nära regeringsskifte, dock detta existerar talmannen, ej statschefen, såsom utfärdar statsministerns förordnande.
angående statschefen ej är kapabel närvara leder talmannen konseljen.[13]
- Statschefen leder dessutom dem regelbundna således kallade informationskonseljerna tillsammans regeringens ledamöter. Statsministern bör hålla statschefen underrättad angående rikets angelägenheter. Statschefen måste före utlandsresa konsultera statsministern.[14]
- Statschefen öppnar riksmötet vid talmannens begäran.
ifall statschefen ej är kapabel delta öppnar talmannen riksmötet.[15]
- Statschefen existerar ordförande nära sammanträden tillsammans med Utrikesnämnden. Utrikesnämnden utses från riksdagen samt samråder tillsammans med regeringen angående dem viktigaste utrikesfrågorna. ifall statschefen ej kunna närvara existerar statsministern nämndens ordförande.[16]
- Statschefen existerar främste representant till Försvarsmakten samt innehar försvarsgrenarnas högsta grader, dock äger varken formellt alternativt reellt chefskap ovan några sårskydd alternativt enheter inom militären (bortsett ifrån H.M.
Konungens stab), samt existerar enbart general samt amiral à la suite.[17] Dessutom existerar kungen titulär hederschef till vissa militära enheter (Livgardet samt Livregementets husarer).[18]
- I enlighet tillsammans med Wienkonventionen angående diplomatiska förbindelserackrediterar statschefen utländska ambassadörer samt utfärdar även dem svenska ambassadörernas kreditivbrev.
- En framtida statschef förmå välja för att avge enstaka ämbetsförklaring inför riksdagens kammare.[19] Den äldre konungaförsäkran i enlighet med års blankett, såsom Carl XVI Gustaf avgav , avskaffades då års regeringsform upphävdes nära övergången mellan två år /
Statsbesök liksom Sveriges statschef avlägger inom andra länder anses äga massiv innebörd på grund av Sveriges förhållanden mot omvärlden, liksom utländska statschefers mottagning inom landet liksom statschefen existerar värd på grund av.
Statschefens ställning
[redigera | redigera wikitext]Under utlandsvistelser alternativt inom incident från sjukdom, ersätts kungen från enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare. Såsom sådan fungerar inom inledande grabb ett medlem från kungahuset vilket fyllt 18 kalenderår samt existerar arvsberättigad mot tronen.[4] angående ej någon arvsberättigad medlem från kungahuset är kapabel tjänstgöra, utses ett något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare från riksdagen.
angående ej någon ytterligare behörig är kapabel tjänstgöra såsom riksföreståndare, fungerar riksdagens talman såsom något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare.
Kungen besitter allmän åtalsimmunitet:
| ” | Konungen alternativt drottning liksom existerar statschef kunna ej åtalas på grund av sina gärningar.
enstaka riksföreståndare förmå ej åtalas till sina gärningar likt statschef. Gustafs kronprinstid var ovanligt lång och började när farbrodern Karl XV dog och efterträddes av Oscar IIteam | „ |
| &#; Regeringsformen 5 kap 8 §. | ||
En svensk monark förmå följaktligen ej åtalas på grund av sina gärningar. Monarken förmå dock ännu ställas inför rätta inom civilrättsliga frågor.[20] Förändringar från statschefens ställning kunna endast ske genom ett grundlagsändring, detta önskar yttra genom numeriskt värde riksdagsbeslut tillsammans mellanliggande riksdagsval.
| ” | Om gärning vilket avses inom 3–5 kap. innebär förgripelse mot Konungen alternativt ytterligare medlem från konungahuset alternativt mot den likt inom egenskap från riksföreståndare fullgör statschefens information, må dömas mot fängelse inom högst fyra tid, ifall å brottet eljest förmå följa fängelse inom högst sex månader, samt inom högst sex kalenderår, angående å brottet eljest är kapabel följa fängelse inom mer än sex månader dock högst fyra kalenderår.
team (). | „ |
| &#; Brottsbalken 18 kap 2 §. | ||
Förgripelse mot konungen samt medlemmar konungahuset i enlighet med Brottsbalkens avsnitt 3 (om förbrytelse mot liv samt hälsa), avsnitt 4 (om förbrytelse mot frihet samt frid) samt avsnitt 5 (om ärekränkning) ges enstaka särställning inom svensk straffrätt.
Allmän åklagare får dock i enlighet med 8 § inom identisk avsnitt ej inleda åtal utan regeringens förordnande såvida någon ej avlidit mot resultat från gärningen. Detta strider, beträffande ärekränkningsbrotten, mot den allmänna regeln ifall för att sådana förbrytelse är kapabel åtalas från målsägande.
Kronan är ett tecken på konungslig ära och värdighet, spiran visar kungens världsliga makt, riksäpplet symboliserar att Gud insatt kungen som regent över ett stort och kristet rike medan svärdet ska visa att kungen frimodigt ska beskydda det goda och straffa det ondaKungahuset finansieras tillsammans anslag likt beslutas från riksdagen samt liksom härrör ifrån skattemedel. Anslagen mot Kungliga hovstaterna kallas till apanage. Anslagen – utan att inkludera dem likt avser drift samt underhåll från dem kungliga slotten likt går vid separat ekonomisk plan – uppgick kalenderår mot 48 miljoner kronor, samt kalenderår mot miljoner kronor.[4]
Kungen existerar numera ansvarig för att erlägga avgift samt inom likhet tillsammans med andra svenskar äger kungen samt hans släkt rösträtt; från hävd samt likt enstaka utfall från den opolitiska hållningen brukar dem emellertid avstå ifrån för att nyttja denna riktig.
detta finns visserligen ingen regel angående för att kungen ej får uttala sig inom politiska problem att diskutera, dock enstaka väletablerad samt okodifierad norm inom svensk politik (Torekovskompromissen) innebär för att denne ej offentligt tar ställning inom samhällsfrågor tillsammans med partipolitisk laddning. då kungen alternativt drottningen (hans maka) äger gjort uttalanden inom samhällsfrågor besitter detta ofta lett mot negativ bedömning inom media, dock utan någon större resultat vid deras popularitet, i enlighet med mätningar likt äger gjorts nära dessa tillfällen.
Symboler samt titlar
[redigera | redigera wikitext]Regalier
[redigera | redigera wikitext]De främsta symbolerna till den kungliga värdigheten existerar regalierna. Den svenske monarkens fem riksregalier äger sedan Erik XIV:s ceremoni för att kröna någon varit:[21]
Regalier till övriga medlemmar från kungahuset inkluderar drottningkronan, tronföljarkronan samt en antal prins- samt prinsesskronor.
Dessa nationalskatter, samt flera andra objekt såsom tidigare använts likt regalier, förvaras inom Skattkammaren vid Stockholms slott. dem tas fram nära viktiga kungliga ceremonier vilket dop, bröllop samt begravningar.[22]
Utöver regalierna utgör även den Kungliga manteln inom purpur en värdighetstecken. Detsamma gäller till prinsar samt prinsessor liksom äger furstliga mantlar inom blått.
Kungliga slott samt bostäder
[redigera | redigera wikitext]Tronstolar
[redigera | redigera wikitext]Ett flertal olika tronstolar besitter använts från svenska monarker, varav en litet antal ännu finns inom behåll. Den tronstol vilket sedan kalenderår oftast använts, såväl beneath officiella ceremonier vid slott, vilket nära kröningar, existerar Drottning Kristinas silvertron.
Vapen
[redigera | redigera wikitext]Sveriges stora riksvapen existerar även monarkens personliga vapen.[23] andra medlemmar från kungahuset små frukter från växter modifierade versioner från detta stora riksvapnet.[24]Hjärtskölden inom detta stora riksvapnet existerar den kungliga ättenBernadottes vapen. inom ingifta medlemmars vapen byts denna ut mot detta egna vapnet.
Både monarken samt drottningsgemålen använder den heraldiska kungakronan såsom rangkrona, samt besitter såsom vapenmantel den kungliga manteln inom purpur.
Prinsar samt prinsessor besitter vilket vapenmantel istället den furstliga manteln inom blått.
Titel
[redigera | redigera wikitext]En förenklad titel vilket tidvis användes inom mindre formella kontext fanns Rex Sveciae alternativt Sveriges konung.
Den sedvänja, fullständiga titeln på grund av den svenska monarken äger varit: med Guds Nåde Sveriges, Götes samt Vendes Konung alternativt, översatt mot latin: Dei Gratia Suecorum, Gothorum et Vandalorum Rex. Rex Suecorum betydde "svears konung" samt avsåg svenskar (svear), ej landet. detta är kapabel jämföras tillsammans belgarnas konung idag, liksom tillsammans den historiska titeln "fransmännens konung" använd från monark Ludvig Filip inom inom land i västeuropa vid talet.
detta fanns olika varianter från Suecorum såsom användes inom titeln nära olika tillfällen. dem var: ”Svionum”, ”Sveonum” alternativt "Sveorum".
Denna gammal fullständiga titel ägde använts sedan etablerandet från detta svenska arvkungadömet kalenderår Exempelvis började titeln Vendes konung användas då.
Titeln Götes konung går tillbaka mot Magnus Ladulås samt Erik den helige samt även titeln Svea konung ("svears konung") härrör sig ifrån den tidsperioden. Den senare titeln ändrades vid talet mot Sveriges konung, samt ofta användes enbart den titeln likt ett förkortad titel. monark Carl XVI Gustaf valde nära sitt inträde kalenderår för att formellt byta mot denna förkortade samt enkla titel samt avslutade därmed den gamla traditionen tillsammans med ”Guds Nåde” samt ”Götes” samt ”Vendes”.[25] Detta plats inom jämförelse tillsammans vad drottning Margrethe II gjorde nära sitt trontillträde året före inom land.
Under den Pfalziska ätten ingick nästa inom den svenske konungens titel: Storfurste mot land i norden, Hertig uti Skåne, land i baltikum, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Kassuben samt Venden, Furste mot Rügen, Herre ovan Ingermanland samt Wismar, sålunda samt Pfalzgreve nära Rhen, inom Bayern, samt mot Jülich, Kleve samt höjd Hertig.
Greve mot Valdens, Spanheim, Mark samt Ravensburg samt Herre mot Ravenstein.[26]
Under Holstein-Gottorpska ätten användes nästa titlar: Storfurste mot land i norden, Arvinge mot Norge, Hertig mot Schleswig-Holstein, Stormarn samt Dithmarschen, Greve mot Oldenburg samt Delmenhorst, [26]
När Norge efter Napoleonkrigen kom för att ingå inom ett personalunion tillsammans med land lades Norges konung mot inom kungatiteln.
inom äldre svensk stavning fanns titeln då ”Sweriges, Norriges, Göthes samt Wendes Konung”. Norges konung försvann inom samt tillsammans unionsupplösningen
Opinion samt frågan angående republik
[redigera | redigera wikitext]Den svenska grundlagen anses existera skriven vid en sådant sätt för att republik förmå införas ”genom en penndrag”.[27] tillsammans med detta menas för att kungamakten skulle behärska avskaffas utan för att några större förändringar inom Sveriges statsskick skulle behöva göras, exempelvis genom för att kungens formella information tas ovan från riksdagens talman.[källa&#;behövs]
Det finns tre riksdagspartier, Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Vänsterpartiet, likt önskar för att land blir enstaka republik.
enstaka majoritet på grund av en sådant förslag finns dock ej inom Sveriges riksdag, då merparten från ledamöterna samt partierna önskar skydda monarkin. Vänsterpartiet existerar detta enda område vilket återkommande lägger motioner inom riksdagen angående för att avskaffa monarkin. Socialdemokraterna avstår ifrån för att driva införandet från republik vid bas från dels för att frågan ses likt mindre nödvändig, dels den klara majoritet såsom i enlighet med flera opinionsundersökningar önskar behålla monarkin vilket statsskick.[28] uppmärksammade dock Forskningsgruppen på grund av Samhälls- samt informationsstudier (FSI) hur stödet till kungahuset samt monarkin försvagats kontinuerligt sedan [29] ett ytterligare organisation liksom önskar avskaffa monarkin inom land existerar Republikanska föreningen.
tog Hotell- samt restaurangfacket vilket inledande fackförbund inom land en beslut för att verka på grund av monarkins avskaffande samt införandet från republik.
Det finns även några monarkistiska organisationer, såsom Rojalistiska föreningen.
Grunddragen inom meningsskiljaktigheterna existerar å en sidan, för att ärftligheten likt enda grundval på grund av tillsättning från befattningen såsom statschef existerar alldeles oförenlig tillsammans med demokrati, samt å andra sidan, för att personer vilket uppfostras på grund av för att fyllning befattningen existerar lämpligast, samt för att statsskicket ter sig demokratiskt sålunda länge detta äger folkets stöd inom tillförlitliga opinionsmätningar.
I enstaka opinionsundersökning ifrån Sifo strax efter detta uppmärksammade statsbesöket inom Brunei ville 72 andel från dem tillfrågade behålla monarkin, medan 16 andel ville införa republik.
Tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagarTronföljdsordning
[redigera | redigera wikitext]Successionsordningen reglerar tronföljden liksom existerar den turordning inom vilken detta kungliga ämbetet skall föras vidare då företrädaren avlider, avlägsnas alternativt abdikerar (avgår). mot skillnad ifrån års regeringsform – den såsom gällde fram mot – behöver riksdagen ej utse en nytt kungahus, angående ätten Bernadotte skulle dö ut.
angående kungahuset utslocknar måste riksdagen utse ett riksföreståndare samt ett vice riksföreståndare således för att riksdagen är kapabel ett fåtal rådrum till för att ta ställning mot den framtida statsformen, angående detta bör artikel en nytt kungahus alternativt enstaka ytterligare typ från statsskick.[30]
- Kronprinsessan Victoria, Hertiginnan från Västergötland, Konungens förstfödda ungar ()
- Prinsessan Estelle, Hertiginnan från Östergötland, Kronprinsessans förstfödda ungar ()
- Prins Oscar, Hertigen från Skåne, son mot Kronprinsessan, född
- Prins Carl Philip, Hertigen från Värmland, son mot Konungen, född
- Prins Alexander, Hertigen från Södermanland, son mot Konungens son, född
- Prins Gabriel, Hertigen från Dalarna, son mot Konungens son, född
- Prins Julian, Hertigen från Halland, son mot Konungens son, född
- Prinsessan Madeleine, Hertiginnan från Hälsingland samt Gästrikland, dotter mot Konungen, född
- Prinsessan Leonore, Hertiginnan från Gotland, dotter mot Konungens andra dotter, född
- Prins Nicolas, Hertigen från Ångermanland, son mot Konungens andra dotter, född
- Prinsessan Adrienne, Hertiginnan från Blekinge, dotter mot Konungens andra dotter, född
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^1&#;kap.&#;1&#;§&#;Successionsordning&#;( ) ”Successionsrätt mot Sveriges tron tillkommer manliga samt kvinnliga efterkommande mot kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling inom korrekt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf.”
- ^ [ab] ”Monarkin samt Kungl.
Hovstaterna”. Kungliga Hovstaternas webbsidor. Läst 18 månad
&#; - ^”Germania, avsnitt 44”. Tacitus Germania översatt från Per Persson. Den siste kungen som kröntes i Sverige var Oscar II år Gustaf V valde att avstå efter trontillträdet Ingen vet egentligen varför, men det troligaste är att han uppfattade kröningen som ett omodernt fenomen
Arkiverad ifrån originalet den 2 oktober :// Läst 18 månad
&#; - ^ [abcd] ”Monarkens uppgifter”. Kungliga Hovstaternas webbsidor. Arkiverad ifrån originalet den 14 september :// Läst 18 månad , samt 13 augusti &#;
- ^Historiebloggen från Dick Harrison
- ^ års regeringsform, § 4.
- ^ års regeringsform, § 14 samt § 7 (i initial lydelse).
- ^ års regeringsform, §
- ^Kungl.
Maj:ts proposition , sid
- ^Regeringsformen 6 kap 7 §.
- ^Regeringsformen 1 kap 5 §.
- ^Kungl. Maj:ts proposition , sid. 93
- ^Regeringsformen 6 kap § 6
- ^Regeringsformen 5 kap 3 §
- ^Riksdagsordningen 1 kap 4 §
- ^Regeringsformen 10 kap 11–12 §§
- ^Kungl. Maj:ts proposition , sid.
- ^Dessa gardesregementen inom armén, såsom varit fler, gick tidigare beneath samlingsbenämningen Kungl.
Maj:ts Liv- samt Hustrupper.
- ^Riksdagsordningen 2 kap 10 §
- ^Algotsson, sid.
- ^”Regalier”. . Livrustkammaren. ?id=&refid=&#;[död&#;länk]
- ^”Riksregalierna”. . Arkiverad ifrån originalet den 10 juni :// Läst 17 månad &#;
- ^Lag () ifall Sveriges riksvapen 1 § 1 st.
1 men. ”Sverige besitter numeriskt värde riksvapen, stora riksvapnet, vilket även existerar statschefens personliga vapen, samt lilla riksvapnet.”
- ^Lag () angående Sveriges riksvapen 1 § 3 st. ”Statschefen förmå ge andra medlemmar från detta kungliga huset tillåtelse för att såsom personligt vapen bruka stora riksvapnet tillsammans med dem ändringar samt tillägg liksom statschefen bestämmer.”
- ^”Kungl.
Maj:ts kungörelse () tillsammans anledning från konung Gustaf oss Adolfs frånfälle;”. Regeringskansliets rättsdatabaser. Arkiverad ifrån originalet den 19 månad :///cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=%3A% Läst 18 månad
&#; - ^ [ab] ”Titles of europeisk hereditary rulers – Sweden”. . &#;
- ^”En kompromiss ifall kungens makt”. Sveriges Television. 14 januari Läst 3 femte månaden i året &#;
- ^Färm, Daniel (12 september ). ”Därför existerar jag (pragmatisk) republikan”. Aktuellt inom Politiken. Riksbaneret har i tillgängliga historiska källor inte nämnts som en av riksregalierna, men var liksom kronjuvelerna och de traditionella riksregalierna ett viktigt yttre värdighetstecken för kungen och riket
Läst 3 femte månaden i året
&#; - ^”Stödet till monarkin besitter sjunka kraftigt”. . Dagens Nyheter. Läst 22 juni &#;
- ^Algotsson, sid.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Algotsson, Klas Göran (). Sveriges författning efter EU-anslutningen.
Stockholm: SNS Förlag. ISBN
&#;
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||