Staffan var en stalledräng källa
Staffan stalledräng
Staffan stalledräng existerar inom skandinavisk folktro ett legendfigur såsom ursprungligen uppfattades såsom tjänare hos konung Herodes samt senare ofta förväxlad tillsammans med martyrenStefanus samt hälsingemissionären Staffan (Stenfinn).
Text och melodi till alla vanliga versioner av Staffansvisan (Staffan var en stalledräng); en svensk luciasång som passar utmärkt för luciatågethan agerar ett speciell roll till julsederna (26 månad existerar Stefan martyrens dag).[1]
I landet existerar Staffan framförallt känd ifrån ett svensk julsång, dock äger rötter inom betydligt äldre, folkliga traditioner än inom vår tids Luciafirande. inom visan ser Staffan stalledräng den himlakropp likt uppenbarar sig inför Jesusbarnets barnafödande.
Legenden
[redigera | redigera wikitext]Den kanoniska figuren på baksidan Staffan stalledräng existerar Stefanos såsom i enlighet med Apostlagärningarna stenades omkring tid 35 e.Kr., detta önskar yttra strax efter Jesu död. han blev därmed den förste kristne martyren.
Staffansvisan (Sankte Staffan) Med ”Staffansvisan” menar man allmänt den visa som numera brukar sjungas i samband med luciafirandet och under julhelgen och som börjar ”Staffan var en stalledräng”Enligt ett ytterligare kristen legend dödades Sankt Stefan redan inom samband tillsammans med Jesu födelse.[2] i enlighet med den såg denne Betlehemsstjärnan samt skyndade därefter mot Herodes samt proklamerade för att judarnas nye konung fanns född. Herodes svarade för att detta vore lika omöjligt liksom för att den stekta tupp han just ägde blivit serverad skulle utflykt sig upp samt gala.
sålunda snart detta fanns sagt lär tuppen äga gjort just detta, samt dessutom inom galandet yttrat orden Christus natus est, "Kristus existerar född". vid bas från detta lät Herodes stena Staffan.[3] Vissa versioner från Staffansvisan handlar angående denna incident. Både Herodes stenande från Sankt Stefan samt tuppundret existerar även knutet mot andra personer.
Staffansvisorna samt Staffansskedet äger även knutits mot den helige Staffan alternativt Stenfinn, Hälsinglands skyddshelgon, dock detta stämmer ej riktigt in tillsammans med legenden angående hästar, stalledräng tillsammans mera, dock förmå äga sammanflätats inom myterna samt den folkliga traditionen.
Staffan stalledräng äger även kopplats mot Cisterciensermunken nära Gudsberga religiös byggnad Staffan, såsom skrinlades 1510.[4]
Det finns även teorier angående för att kopplingen mellan Sankt Stefan samt Staffansfirandet existerar enstaka slags kyrklig efterhandskonstruktion, vilket uppstått vilket enstaka kristianisering beneath kristendomens insättning vid 1100-talet, till för att dölja enstaka äldre förkristen hästkult.
Årskulmen från denna kult skulle då äga nåtts kring midvintern. Häst- samt djurkulter sågs likt tabu från kyrkan, samt olika försök gjordes på grund av för att ett fåtal allmogen för att upphöra tillsammans med dem, alternativt för att utföra dem mer rituellt vaga genom för att omvandla dem mot kristna helgondagar.
Enligt mycket gammal folktro efter vikingatiden spridd över stora delar av Europa, ansågs källvattnet få magisk betydelse vid bestämda tider på åretinformation ifall hästoffer finns hos Adam från Bremen samt inom Hervararsaga samt inom detta arkeologiska materialet ifrån exempelvis Upplands järnålder.
För kristianiseringsteorin talar för att Sankt Stefans koppling mot hästar existerar många vag, samt för att Staffansfirandet tycks äga haft enstaka kraftfull samt geografiskt spridd kultisk funktion likt ej tillfredsställande kunna förklaras såsom endast enstaka medeltida helgondyrkan.
Staffansritt alternativt staffansskede
[redigera | redigera wikitext]Under 1700-talet fanns detta vanligt tillsammans kappridningar, således kallade skeden, inom samband tillsammans Staffanskulten. inom start från 1700-talet försökte fornforskaren Olof Broman framföra reflektioner ifall för att dessa kappritter skulle existera kopplade mot kvarlevor från förkristen riter.
Dessa teorier utdömdes dock redan nära mitten från 1800-talet likt orimliga.[5]
Enligt Broman skulle ortnamn innehållande termen skede utpeka liknande festplatser.
Istället existerar Staffansskedet tillsammans med största sannolikhet kopplat just mot den helige Stefan, Herodes stalledräng. Ryttartävlingar kopplade mot den helige Staffan förekom redan vid 1200-talet.[4]
Staffansskedet bestod inom för att traktens unga män kappred mot gårdar inom grannskapet, alternativt för att dem inom samlad tropp vandrade runt tillsammans med himlakroppen, vilket fanns detsamma liksom enstaka vänligare form eller gestalt från våldgästning.
tillsammans med låt samt spektakel uppträdde dessa Staffans gossar inom gårdarna samt inom släptåg ägde dem enstaka utklädd Judas, vilket efter föreställningen gick runt tillsammans tiggarpåsen samt insamlade valuta samt förtäring. Därtill erbjöds dem ofta enstaka sup. Detta sågs ej tillsammans med blida ögon från kyrkan, eftersom stjärngossarna vidare natten blev ganska sålunda stökiga samt för att ränna runt tillsammans med himlakroppen plats därför tidvis förbjudet.
Staffansvisan
[redigera | redigera wikitext]"Staffansvisan", "Sankte Staffan" alternativt "Staffan fanns enstaka stalledräng" existerar ett känd samt traditionsbunden svensk sång som sjungs vid lucia, liksom oftast framförs från stjärngossarna inom en därför kallat luciatåg.
Omkvädet sjungs ibland från läka luciatåget. Ursprungligen hörde dock Staffansvisorna ej hemma nära just Lucia utan nära ett senare fest, nämligen vid Annandag jul, liksom existerar Staffansdagen, tillsammans med Staffansritt samt andra folkliga nöjen. Sången besitter haft flera versioner ifrån olika delar från land. Den vanligaste melodin existerar ifrån Västergötland.
Visan (klassifikation: SMB 39, TSB B 8) existerar enstaka balladtyp, vilket räknas mot legendvisorna. Detta existerar den svenska balladtyp vilket finns inom helt flest uppteckningar; redaktörerna på grund av Sveriges Medeltida Ballader besitter denna plats gjort en undantag ifrån regeln för att kategorisera samtliga varianter samt valt för att endast register 300.
Det är en av de få äldre visor som alla svenskar känner till och kan sjunga ett par strofer avEndast en femtiotal inom detta urval existerar dock finlandssvenska, medan betydligt fler uppges ingå inom Finlands svenska folkdiktning V:1 nr 24.
Det svenska kärnrikets östra sektion bestod beneath senmedeltiden från Åland, Egentliga land i norden tillsammans Åbotrakten samt västra Nyland, detta önskar yttra detta plats liksom plats maximalt påverkat från den kristna kyrkan samt svensk ledning.
detta plats hit staffanstraditionerna kom ursprunglig samt särskilt staffansvisorna spreds egentligen inte någonsin utanför detta området. inom traditionsmaterialet ifrån sekelskiftet 1900 finns inga långa staffansvisor ifrån östra Nyland alternativt Österbotten. inom uppteckningsmaterialet ifrån den åboländska ögrupp finns därför dem maximalt ålderdomliga, längsta samt maximalt utstuderade staffansvisorna bevarade, både vilket gäller ord samt ton.
Tanken var att detta djur skulle föra sin husbonde till dödsriketDessa staffansvisor användes bland annat då man organiserade annandagsdanserna.[6]
Balladen sjöngs allmänt inom både landet samt land i norden från unga män alternativt pojkar, likt före jul gick runt inom gårdarna till för att samla gåvor mot sina stundande julgillen. Dessa staffansvisor existerar inom grunden desamma vilket idag – Sankte Staffan samt hans hästar – dock texten fortsatte inom regel tillsammans med mer lokalt anknytande verser ifall värdparets vackra döttrar, alternativt ibland tillsammans med mer hotfulla ordalag liksom för att dem skulle slå ut varenda glasruta angående dem ej blev bjudna vid enstaka sup.[7]
Handling inom den berättande delen
[redigera | redigera wikitext]Visorna innehåller delvis olika handlingar var Staffan skildras likt stalldräng, liksom jägare samt vilket tjänare mot monark Herodes.
Berättelsen ifall Staffan stalledräng existerar den helt vanligaste samt många betalkort. då denne skildras vilket jägare alternativt Herodes tjänare, inleds berättelsen ofta tillsammans kurera alternativt delar från stalledrängens tema. Staffan beskrivs likt jägare inom variant B, liksom spreds genom en femtontal skillingtryck beneath år 1796–1866, samt genom Svenska folkvisor ifrån forntiden från Erik Gustaf Geijer samt Arvid August Afzelius.
ifall Staffan samt Herodes berättas detta inom arton olika versioner ifrån Skåne samt Åboland.
Det är julnatt och Staffan har ridit ut till en källa för att vattna Herodes hästarStaffan såsom stalldräng
[redigera | redigera wikitext]Staffan vattnar fem hästar. dem olika hästarna prisas till sina goda attribut. Staffan tillägg egen vid den femte från dem.
Staffan likt jägare
[redigera | redigera wikitext]Staffan tillägg ut vid jaktverksamhet innan soluppgången, samt dödar allehanda varelse.
Man offrade också hästar för att blidka eller tacka gudarnahan återvänder mot gården.
Staffan samt Herodes
[redigera | redigera wikitext]Staffan får genom för att titta ljusa stjärnor alternativt genom enstaka uppenbarelse insikt ifall Jesu barnafödande. han går bostad samt meddelar Herodes för att enstaka större konung än denne fötts. Herodes finner detta lika otroligt vilket för att den stekta samt uppskurna tupp denne besitter framför sig skulle behärska 'flyga samt fara'.
Tuppen blir levande, flyger upp samt gal. inom vissa varianter lemlästas för tillfället Staffan, dock botas alternativt är kapabel mot modell mirakulöst titta trots utstuckna ögon.
Han spelar en särskild roll för julsederna (26 december är Stefan martyrens dag)inom flera varianter följer ett tävlan inom verk mellan Herodes samt Vår Herre, varvid Herodes kommer mot korta.
Paralleller vid andra språk
[redigera | redigera wikitext]Balladtypen finns även vid danska (DgF 96), färöiska (CCF 167), norska, samt vid engelska vilket St. Stephen and Herod (Roud3963, Child 22).
inom den engelska utgåvan skildras hur Staffan stenas mot döds vid Herodes beställning, samt detta anges såsom förklaring mot för att martyren Sankt Stefan firas vid annandag jul.
Publikation
[redigera | redigera wikitext]- Lek tillsammans med toner, 1971 (angiven såsom "Folkmelodi")
- Julens önskesångbok, 1997, beneath rubriken "Lucia" ("Sankt Staffans visa" samt "Sankt Staffans visa ifrån Norrland", "Staffan Stalledräng") samt "Staffansvisan".
- Barnens svenska sångsamling, 1999, beneath rubriken "Året runt" ("Staffan Stalledräng", "Staffan plats enstaka stalledräng" samt "Sankt Staffans visa").