Vad är statsskick i kanada
Kanada
| Kanada Canada | ||
|---|---|---|
| Valspråk: A Mari Usque Ad Mare (från ocean mot hav) | ||
| Nationalsång: O Canada Kunglig hymn: "God rädda the King"[1][2] | ||
| Huvudstad | Ottawa[3] | |
| Största stad | Toronto | |
| Officiella språk | Engelska samt franska | |
| Statsskick | Konstitutionell monarki (Samväldesrike) | |
| - | Kung | Charles III |
| - | Generalguvernör | Mary Simon |
| - | Premiärminister | Justin Trudeau |
| Nationalförsamling | Parlament | |
| - | Överhus | Senat |
| - | Underhus | Underhus |
| Självständighet | 1 juli1867 (kanadensiska konfederationen) 11 december1931 (Westminsterstatuten) 17 april1982 (Canada Act) | |
| Area | ||
| - | Totalt | 9 984 670 km² (2:a) |
| - | Vatten (%) | 8,62 % |
| Demografi | ||
| - | 2016 års uppskattning | 35 151 728[4] (38:e) |
| - | Befolkningstäthet | 3,52 inv./km² (228:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 2,385 tusen miljarder USD[5] (15:e) |
| - | Per capita | ▲ 60 177 USD[5] (26:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▼ 2,089 tusen miljarder USD[5] (9:e) |
| - | Per capita | 52 722 USD[5] (18:e) |
| Ginikoefficient (2013) | 32,1 (103:e) | |
| HDI (2021) | ▲ 0,936[6] (15:e) | |
| Valuta | Kanadensisk dollar () | |
| Tidszon | (UTC-3,5 mot -8) | |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 1 juli (Kanadadagen) | |
| Nationalitetsmärke | CDN | |
| Landskod | CA, CAN, 124 | |
| Toppdomän | .ca | |
| Landsnummer | 1 | |
Kanada (engelska samt franska: Canada) existerar en nation inom Nordamerika.
Kanada existerar tillsammans ett areal ifall 9,985 miljoner kvadratkilometer världens näst största nation mot ytan, efter Ryssland. tillsammans ett folkmängd vid omkring 37 miljoner existerar detta en från världens maximalt glesbefolkade länder.
Kanada gränsar mot Stilla havet inom väster samt mot Atlanten inom öster samt besitter landgräns mot USA inom väster samt söder.
inom riktning går havsgränsen mot Grönland tillsammans med endast några mils avstånd mellan landmassorna vid detta närmaste stället. inom öster besitter Kanada enstaka havsgräns mot den mindre franska ögruppen Saint-Pierre samt Miquelon. Norra Kanada sträcker sig nästan ända upp mot Nordpolen samt utgör ett sektion från Arktis.
Kanada bestod ursprungligen från franska samt brittiska kolonier.
Kanada existerar ett förbundsstat vilket består från tio provinser samt tre territorier.[7] Genom British North amerika Act1867 blev Kanada ett självstyrande dominion inom detta brittiska imperiet samt existerar, ifall än formellt självständigt ifrån Storbritannien, ännu en samväldesrike. inom huvudstaden huvudstad i kanada inom Ontario finns Kanadas parlament.
Kanadas generalguvernör, såsom existerar monarkens ställföreträdare inom landet, premiärministern samt oppositionsledaren äger varenda en residens inom huvudstad i kanada. Landet tillhör dem stater såsom grundade Förenta nationerna (FN), Brittiska samväldet samt Organisation internationale dem la Francophonie samt kallar sig en tvåspråkigt samt mångkulturellt nation.
Kanada är en välfungerande demokrati och rättsstat med starka juridiska, politiska och sociala strukturer som upprätthåller respekten för de mänskliga rättigheternaMajoritetsspråket existerar engelska, vilket existerar detta ledande språket inom Ontario, Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia, Prince Edward Island, Saskatchewan, Alberta, British Columbia, Manitoba, Yukon samt Northwest Territories. Franska existerar detta ledande språket inom Québec dock talas även inom New Brunswick, Ontario, Nova Scotia, Prince Edward Island samt Manitoba.
inom New Brunswick, såsom existerar tvåspråkigt vid provinsnivå, existerar ungefär 33 andel från befolkningen fransktalande. Även inom Ontario finns ett massiv fransktalande minoritet (fler än 500 000 personer), samt även angående provinsen ej officiellt existerar tvåspråkig således besitter den fransktalande minoriteten grundlig rättigheter mot skydd på grund av sitt tungomål.
inom Nunavut inom norr existerar inuktitut detta maximalt talade språket, samt var äger inuktitut även ställning eller tillstånd likt officiellt tungomål.
Kanada existerar en industrialiserat samt högteknologiskt nation tillsammans stora råvaror samt upphöjd levnadsstandard. tillsammans sin rikliga resurser vid fossila drivmedel, kärnenergi samt vattenkraft existerar Kanada ett nettoexportör från energi.
Landets diversifierade finans existerar starkt beroende från naturtillgångarna samt handeln tillsammans inom inledande grabb USA, en grannland man haft ett utdragen samt komplicerad relation mot.
Motorfordon ifrån Kanada små frukter från växter nationalitetsbeteckningenCDN.[8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Enligt traditionerna hos Kanadas ursprungsbefolkning besitter människan bott inom detta vilket idag existerar Kanada sedan tidernas begynnelse.
i enlighet med arkeologiska vittnesbörd äger Kanada varit bebott inom åtminstone 10 000 kalenderår. Omkring tid 1000 gjorde vikingar (bland andra Leif Eriksson) en antal resor ovan Atlanten mot Kanada samt nära L'Anse aux Meadows finns kvar spår efter ett bosättning.
De inledande brittiska anspråken inom Nordamerika härstammar ifrån 1497 då John Cabot nådde vilket denne kallade ”Newfoundland”.
detta existerar idag oklart ifall detta nation han fann motsvaras från dagens Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia alternativt Maine. Franska krav härstammar ifrån upptäcktsresorna gjorda från Jacques Cartier fram mot 1534 samt Samuel dem Champlain ifrån 1603. Varken Cabots alternativt Cartiers ansatser ledde mot några permanenta bosättningar.
År 1604 blev några franska bosättare dem inledande européerna likt permanent slog sig ned inom Kanada. Efter motgångar den inledande vintern vid Saint Croixön slog dem sig ned inom Port-Royal (dagens Annapolis Valley) inom Nova Scotia, dock övergav även denna bosättning 1608 till för att istället grunda detta likt skulle komma för att bli staden Québec.
dem ättlingar mot tidiga bosättare vilket idag lever inom Akadien härstammar ifrån ett senare generation bosättare. Fransmännen kallade sina kolonier inom Nordamerika, förutom dagens Kanada även Louisiana inom USA, på grund av Nya land i västeuropa.
Brittiska kolonier inom Nordamerika etablerades längs tillsammans med USA:s östkust samt kring Hudson Bay inom norra Kanada.
dem franska samt brittiska kolonierna växte samt mellan 1689 samt 1763 pågick enstaka kamp mellan länderna ifall kontrollen ovan Nordamerika, enstaka kamp liksom intensifierades från krigen inom Europa mellan dem båda stormakterna. land i västeuropa förlorade steg till steg sina territorier mot britterna: inledningsvis Nova Scotia genom fördraget inom Utrecht 1713 samt sedan återstoden från sina nordamerikanska besittningar genom fördraget inom Paris 1763.
Under samt efter amerikanska revolutionen flydde uppskattningsvis 70 000 lojalister ifrån dem segrande amerikanska delstaterna. Omkring 50 000 från dessa slog sig ned inom Brittiska Nordamerika likt då bestod från Newfoundland, Nova Scotia, provinsen Québec samt Prince Edward Island (grundad 1769). 1784 skapade man den nya kolonin New Brunswick till för att ge ställe åt lojalisterna.
Kanada har ett väl fungerade demokratiskt system, där politiska och medborgerliga rättigheter respekterasGenom Constitutional Act of 1791 delade Storbritannien upp provinsen Québec inom Övre Kanada samt Nedre Kanada.
USA inledde 1812 års konflikt genom för att attackera brittiska trupper inom Kanada, inom en försök för att utföra slut vid detta brittiska inflytandet inom Nordamerika, samt inom synnerhet dem brittiska attackerna mot handelsfartyg vid Atlanten.
inom slaget nära York inom april 1813 brände amerikanska trupper dagens Toronto. Brittisk-kanadensiska trupper hämnades genom för att bränna ned huvudstaden Washington efter en överraskningsanfall inom augusti nästa kalenderår, dock pressades sedan igen nära någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära Pittsburgh, Baltimore samt New Orleans. Kriget slutade tillsammans med fördraget inom Ghent inom månad 1814.
inledningsvis sedan land i västeuropa tappat bort eller missat dem konflikt Napoleon ledde började massinvandringen mot Kanada ta hastighet igen.
Genom Act of Union1840 slogs Övre samt Nedre Kanada ihop mot enstaka provins, vilket Storbritannien hoppades skulle anpassa den franska befolkningen. Sedan britterna kommit överens tillsammans med USA ifall gränsdragningen längs tillsammans med den 49:e breddgraden (Oregonfördraget) grundade Storbritannien kolonierna British Columbia 1848 samt Vancouverön nästa tid.
Kanadas östra samt västra delar fanns då ännu delat från Rupert's nation liksom kontrollerades från Hudson's Bay Company. inom slutet från 1850-talet inledde politikerna inom Kanada ett serie expeditioner avsedda för att ta övervakning ovan detta stora enhet.
Åren 1864 samt 1866 höll brittiska politiker inom Nordamerika, tillsammans John A.
MacDonald inom täten, tre konferenser på grund av för att producera enstaka federal union. Den 1 juli1867 beviljad detta brittiska parlamentet tre från sina kolonier – Kanada, Nova Scotia samt New Brunswick – enstaka personlig författning, British North amerika Act, samt därmed bildades den kanadensiska konfederationen.
Senaten har 105 ledamöter som utses av generalguvernören på förslag avInom betalkort ägde dem återstående de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden samt territorierna gått tillsammans med inom konfederationen. 1880 ägde Kanada fått sina nuvarande gränser, sålunda då liksom vid dominionen Newfoundland såsom gick tillsammans med 1949. Alberta samt Saskatchewan fick dock ställning eller tillstånd såsom provinser inledningsvis 1905.
År 1919 blev Kanada medlem inom Nationernas förbund samt genom Balfourdeklarationen 1926 vid den brittiska Imperiekonferensen fick Kanada mot slut rätten för att driva sin personlig utrikespolitik på grund av för att nästa tid skicka sin inledande ambassadör mot USA. Genom Westminsterstatuten (1931) fick Belfourdeklarationen laga kraft samt sedan dess förmå ej detta brittiska parlamentet stifta lagar tillsammans med jurisdiktion inom Kanada utan landets samtycke.
Kanadensiskt nationalitet infördes 1947 samt sedan 1949 är kapabel man inom Kanada ej längre bestrida ärenden mot detta brittiska kronrådet. Rätten för att ändra Kanadas författning nedsänkt hos detta brittiska parlamentet ända mot dess Canada Act 1982 mot slut överförde även den rätten mot Kanada.
Quebecs självständighetsrörelse besitter drivit igenom numeriskt värde folkomröstningar (1980 samt 1995) angående självständighet alternativt autonomi till provinsen, dock utan för att lyckas vinna tillräckligt stöd.
1997 avgjorde Kanadas högsta domstol för att ensidigt utträde ej fanns författningsenligt.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kanada gränsar inom söder mot USA längs tillsammans 49:e breddgraden, Stora sjöarna samt Saint Lawrencedalen. inom väst gränsar Kanada mot USA:s 49:e delstat, exklavenAlaska, längs tillsammans 141:a längdgraden, Alexanderarkipelagen samt Kustbergen.
Flera orosmoln finns dock, bland annat ökad övervakning av medborgarna och risken för att lagar mot terrorism kan utnyttjas för att begränsa yttrandefrihetenAtlantprovinserna inom öster äger sjögränser mot Grönland längs tillsammans Davis sund samt Labradorhavet samt mot den franska besittningenSaint-Pierre-et-Miquelon.
Kanada gränsar mot tre hav: Atlanten, Norra ishavet samt Stilla havet (därav mottot A Mari Usque Ad Mare, ’från ocean mot hav’). Sedan 1925 fullfölja Kanada krav vid Arktis upp mot Nordpolen ifrån 60 mot 141 grader västlig längd – en krav såsom ej existerar allmänt erkänt.
Den nordligaste bebyggelsen inom Kanada – samt inom världen – existerar Canadian Forces hållplats Alert nära 82,5 grader nordlig bredd vid Ellesmereön, 834 kilometer ifrån Nordpolen.
Den magnetiska nordpolen ligger vid kanadensiskt territorium, även ifall den långsamt förflyttar sig mot Sibirien.
Kanada existerar världens näst största nation efter Ryssland – 22 gånger större än land.
ett avgörande sektion från detta territorium ligger dock norr ifall trädgränsen samt vad gäller odlingsbar mark existerar landet "bara" detta fjärde inom världen (efter Ryssland, Kina samt USA). från identisk anledning existerar Kanada tillsammans med sina 32 miljoner invånare en från världens maximalt glesbefolkade länder tillsammans med bara 3,5 invånare per kvadratkilometer.
Kanada existerar något större än USA, dock besitter bara omkring tio andel från dess folkmängd.
Kanada maximalt tätbefolkade plats existerar Québec–Windsor-korridoren längs tillsammans med Saint Lawrencefloden samt Ontariosjön inom sydöstra Kanada. Större delen från Kanada norr angående detta enhet upptas från Kanadensiska skölden, världens äldsta höjd liksom sträcker sig runt Hudson Bay – ifrån Stora Björnsjön inom Nordvästterritorierna väster samt bortom Labradorhalvön inom öster.
Den mineralrika skölden skrapades ren ifrån den mesta jorden beneath den senaste istiden samt dess flera veck rymmer 60 andel från samtliga världens sjöar samt flera stora floder. Kanada besitter världens största sötvattensförråd; bara inom Ontario finns ovan enstaka miljon insjöar.
Newfoundland, Nordamerikas östligaste ö (förutom Grönland), ligger utanför Saint Lawrenceviken såsom existerar världens största estuarium.
Mellan New Brunswick samt Nova Scotia ligger Fundybukten tillsammans med världens högsta tidvatten. noggrann norr därom ligger landets minsta provins, Prince Edward Island.
Väster angående Ontario breder den kanadensiska prärien ut sig mot Klippiga bergen vilket avskiljer British Columbia ifrån övriga landet. inom norr förändras vegetationen ifrån barrskog (tajga) samt trädlös terräng (tundra) mot detta utpräglade polarklimatet bland Kanadas arktiska småöar längst bort inom norr – några från dem hör mot dem största öarna inom världen.
inom sydöstra Kanada finns blandad lövskog liksom ek, valnöt samt hickory. Kanadas karaktärsträd existerar sockerlönnen vilket ger lönnsirap (dess löv existerar nationalsymbol).
Landets högsta höjdpunkt existerar Mount Logan (5 951 m).[9]
I norr kunna vintertemperaturen sjunka mot minus 50 celsiusgrader, dock inom kustregionerna, inom synnerhet British Columbia, existerar vintrarna betydligt vänligare.
Sommartid ligger medeltemperaturen vid omkring 20 celsiusgrader inom dem östra samt västra kustregionerna samt omkring trettio inom dem centrala delarna.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Statsskick
[redigera | redigera wikitext]Kanada existerar enstaka förbundsstat samt konstitutionell monarki (samväldesrike).
Kanadas statschef existerar ständigt identisk individ såsom existerar Storbritanniens monark, sedan 2022 monark Charles III. Formellt utser monarken Kanadas generalguvernör, vilket existerar monarkens personliga representant inom Kanada, vid inrådan från Kanadas premiärminister. Generalguvernören utför löpande statschefsuppgifter likt för att ta emot utländska dignitärer, underteckna officiella statshandlingar, formellt upplösa parlamentet inför omröstning samt sålunda vidare.
Generalguvernören existerar vanligen enstaka opolitisk reträttpost liksom inom allmänhet innehas från ett pensionerad från kanada politiker alternativt någon ytterligare framstående kanadensare. Generalguvernören existerar formellt även högste befälhavare ovan landets väpnade styrkor.
Kanadas författning utgör landets konstitutionella ramverk samt består både från enstaka textsamling samt underförstådda traditioner samt konventioner liksom härrör ifrån Storbritannien (se Westminstermodellen).
inom november 1981 träffades provinsernas regeringschefer på grund av för att anta enstaka fräsch författning. Québec vägrade dock underteckna avtalet vilket försatte landet inom enstaka konstitutionell kris liksom ännu ej fått ett formell svar.
Kanadas premiärminister utses formellt från generalguvernören, dock posten innehas ständigt från den partiledare likt förmå uppbåda ett majoritet inom parlamentets underhus.
detta existerar premiärministern likt besitter den verkliga makten. Regeringen brukar bestå från partiföreträdare ifrån parlamentets båda kamrar, även ifall flertalet kommer ifrån Underhuset. Regeringsledamöterna svärs in inom kronrådet (Privy Council of Canada). Premiärministern är kapabel även utse inflytelserik ämbetsmän.
Den lagstiftande församlingen består från numeriskt värde kamrar: detta valbara underhuset samt senaten vars ledamöter utnämns.
varenda ledamot från underhuset väljs genom lätt majoritet inom enmansvalkretsar (kallade "ridings"). Allmänna omröstning utlyses från generalguvernören vid anmodan från premiärministern samt måste behållas åtminstone vart femte kalenderår. Medlemmarna inom senaten väljs från premiärministern vid regional grund samt tillsätts formellt från generalguvernören.
dem existerar ledamöter tills dem blir 75 tid gamla.
Valsystem
[redigera | redigera wikitext]Valsystemet mot detta kanadensiska parlamentet existerar i enlighet med principen på grund av enmansvalkretsar samt lätt (relativ) majoritet, även kallat "first past the post".[10]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Kanada besitter fyra stora partier.
detta område liksom oftast varit inom regeringsställning existerar detta socialliberalaKanadas liberala område (Liberal Party of Canada, Parti libéral ni Canada), såsom styrde landet ifrån 1993 mot 2006 beneath premiärministrarna jean Chrétien samt Paul Martin.
Förbundsstaten Kanada är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskickdetta enda övriga område vilket ägde bildat statsmakt fram mot dess plats detta för tillfället upplösta mittenhögerpartiet Kanadas progressiva konservativa område (Progressive Conservative Party of Canada, Parti progressiste-conservateur ni Canada) samt dess konservativa föregångare likt dominerade den politiska scenen beneath 1800-talet.
I månad 2003 gick dem progressiva-konservativa samman tillsammans Canadian Alliance/Alliance canadienne samt bildade Kanadas konservativa område (Conservative Party of Canada, Parti conservateur ni Canada).
inom månad 2006 bildade detta område enstaka minoritetsregering beneath premiärminister Stephen Harper.
Det största vänsterpartiet existerar Nya demokratiska grupp (New Democratic Party of Canada, Nouveau område démocratique). Bloc Québécois arbetar till Québecs självständighet samt besitter dem flesta från provinsens platser inom underhuset. detta finns flera mindre partier inom Kanada utan representation inom parlamentet.
detta största bland dessa existerar Kanadas gröna område (Green Party of Canada, Parti vert ni Canada).
Statschef är den brittiska monarken som representeras av en generalguvernörEfter nio tid från konservativt styre segrade Liberala grupp nära 2015 års kanadensiska parlamentsval. nära valen, hållna 19 oktober, gick grupp starkt vidare samt erövrade 184 från dem totalt 338 platserna inom Kanadas underhus. Partiledaren Justin Trudeau, son mot den långvarige liberale premiärministern Pierre Trudeau, tillträdde därefter såsom färsk från kanada premiärminister.[11] nära valen gavs provinsen Québec ytterligare stort nyfikenhet, ej minimalt genom detta faktum för att Trudeau, NPD:s partiledare Tom Mulcair samt BQ:s dito Gilles Duceppe ställde upp liksom parlamentskandidater inom angränsande valkretsar vid den östra delen från Montréal-ön.[12][13]
Premiärminister Justin Trudeaus område Liberalerna blev störst även inom parlamentsvalen 2019 samt 2021, varefter grupp fortsatte för att styra, dock för tillfället vilket minoritetsregering.[14]
Rättsväsende
[redigera | redigera wikitext]Rättsväsendet inom Kanada besitter massiv innebörd på grund av uttolkning från lagarna samt äger även makten för att upplösa lagar likt strider mot författningen.
Regeringen tillsätter samtliga domare vid federal nivå samt domare mot högre instanser vid lokal samt territoriell nivå. Domarna inom Kanadas högsta domstol (Supreme Court of Canada/Cour suprême ni Canada), landets högsta juridiska instans, tillsätts direkt från regeringen medan domare inom högsta domstolen samt appellationsdomstolen väljs samt tillsätts från regeringen efter konsultation tillsammans med fristående kontorspersonal.
Domarna vid lägre lokal samt territoriell nivå tillsätts från provinsernas samt territoriernas respektive regeringar.
Engelsk rättstradition, således kallad common lag, praktiseras inom samtliga provinser inom Kanada utom inom Québec var Civil lag dominerar. Kanadas motsvarighet mot Brottsbalken existerar en federalt ansvarsområde samt appliceras enhetligt ovan bota landet.
Polisväsende
[redigera | redigera wikitext]Upprätthållandet från lagen existerar en provinsiellt ansvar, dock dem flesta provinser äger delegerat polisiära fakta mot Kanadas ridande polis (engelska: Royal Canadian Mounted Police, RCMP, franska: Gendarmerie royale ni Canada, GRC), såsom existerar något från enstaka nationalsymbol.
Polisen inom Kanada existerar inom princip organiserad vid tre nivåer: federal polis, provinspolis samt plats polis.
Kanada – Inrikespolitik och författningDå den kungliga ridande polisen genom avtal övertagit ansvaret till såväl provinspolis såsom område polis inom stora delar från landet, besitter Kanada ett ovanligt enhetlig polisorganisation till ett förbundsstat. detta existerar bara inom Ontario samt Québec vilket detta finns en fullt utbyggt struktur tillsammans med provinspolis samt lokala poliskårer.
Utrikespolitik
[redigera | redigera wikitext]Kanada besitter från såväl geografiska såsom historiska skäl en nära förhållande mot USA samt länderna existerar sedan länge varandras största handelspartner. Länderna delar världens längsta oförsvarade gräns samt samarbetar inom militära övningar. från historiska skäl äger även Kanada ett speciell relation mot Storbritannien såsom kvar betraktas likt ”moderlandet”.
Under 1900-talet äger Kanada förespråkat multilateralism samt försökt hitta enstaka medlande position inom konflikter mellan både stora samt små nationer.
Kanada är en federation bestående av tio provinser och tre territorierbeneath Suezkrisen dämpade Lester B. Pearson exempelvis spänningen genom för att introducera idén ifall FN:s fredsbevarande styrkor, vilket denne 1957 mottog Nobels fredspris på grund av. Kanada bidrar idag tillsammans med större fredsbevarande styrkor än resten från världen tillsammans samt man existerar involverad inom mer än 40 olika uppgift samt äger vid något vis deltagit inom samtliga FN:s insatser.
Kanada existerar medlem inom FN, Samväldet, La Francophonie, grön område, Nato, OECD, Nafta, Världshandelsorganisationen samt Apec.
Militär
[redigera | redigera wikitext]Kanada armé bestod tid 2011 från cirka 115 000 man, varav omkring 68 000 reguljära trupper samt 26 000 reserver (Primary reserve). Kanadas väpnade styrkor (Canadian Armed Forces/Forces armées canadiennes) består från tre försvarsgrenar: armén (Canadian Army/Armée canadienne), flottan (Royal Canadian Navy/Marine royale canadienne) samt flygvapnet (Royal Canadian Air Force/Aviation royale canadienne).
Efter för att äga förenats vid 1960-talet förlorade dem olika försvarsgrenarna sina tidigare titlar dock dessa återtogs kalenderår 2011. Tillsammans förfogar man ovan ca 2 500 pansarfordon, 33 stridsfartyg samt 140 stridsflygplan.
Budgetåret 2004–2005 omfattade militärbudgeten 14 miljarder dollar dock regeringen avsatte samtidigt ytterligare 12 miljarder beneath ett femårsperiod samt budgetåret 2008-2009 nedsänkt försvarsbudgeten vid 18,9 miljarder dollar.
inom ökningen ligger både färsk utrustning, mot modell lastbilar, stridsvagnar, transportflyg, helikoptrar samt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, dock även ett ökning från numerären samt målet existerar 13 000 fler soldater inom reguljära sårskydd samt 10 000 fler soldater inom reservförband.
Kanada äger deltagit inom flera från dem större krigen beneath 1900-talet, bland annat inledande, andra världskriget, Koreakriget, Gulfkriget samt kriget inom Afghanistan.
Kanada äger även beneath seklets andra hälft aktivt bidragit tillsammans trupp mot 42 från FN:s fredsbevarande insatser samt man deltar idag inom insatser vid Haiti samt inom Kosovo. Sedan 1959 äger Kanada samt USA upprätthållit en bilateralt luftförsvarskommando, North American Aerospace Defense Command (NORAD).
nära varenda större katastrofer beneath dem senaste år äger Kanada bidragit tillsammans med trupper, bland annat genom Disaster Assistance Response grupp (DART).