Vad styr generna för process

Genen existerar ett avdelning till kunskap angående ärftliga attribut, vilket ärvs ifrån föräldrar mot avkomman. ett biologisk gen kodar till en visst protein; genen existerar en slags anvisning vid en visst protein. Människan besitter ca 22 000 gener, spridda vid dem olika kromosomerna. enstaka gen består från ett viss sekvens nukleotider likt genom den genetiska koden beskriver ett sekvens från aminosyror, vilka inom sin tur bygger upp en protein.

Informationen inom DNA-molekylen översätts, transkriberas, mot olika former från RNA, vilket styr tillverkningen, syntesen, från proteinet inom cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor såsom äger regulatoriska funktioner, detta önskar yttra bestämmer då detta bör tillverkas protein samt hur många, mot genen.

Hos vissa virus består generna ibland från RNA-segment istället till DNA.

Dessa RNA-gener utgör antingen direkt en underlag på grund av proteinsyntesen inom värdcellen vilket viruset infekterat, alternativt därför, likt hos retrovirus, måste informationen inom virusets RNA ursprunglig översättas mot DNA innan detta kunna användas till proteintillverkning.

Människan har ca 22 000 gener, fördelade på de olika kromosomerna

inom vissa fall existerar ej genens slutprodukt en protein, utan detta stannar vid RNA-stadiet. Detta förekommer främst inom RNA-molekyler såsom ingår inom enzymer likt kallas ribozymer, samt inom vissa från cellens organeller såsom ribosomerna.

Generna ingår inom jättemolekyler vars namn förkortas DNA. Dessa liknar långa, spiralvridna stegar.

varenda gen motsvarar en bestämt del från enstaka sådan DNA-stege. enstaka DNA-molekyl äger alltså lokal till flera gener, möjligen 1000 stycken.

Illustration av hur ett dominant anlag ärvs

varenda ”stegpinne” inom ett DNA-molekyl består från numeriskt värde således kallade baserad på kväve. Dessa passar mot varandra ungefär vilket pusselbitar. inom DNA finns fyra olika sorters baserad på kväve liksom betecknas A, T, C samt G.

Genernas organisation

[redigera | redigera wikitext]

Generna styr cellensfunktion genom dem olika proteiner såsom dem kodar på grund av.

inom ett flercellig organism kontrollerar generna även utvecklingen ifrån den inledande befruktadeäggcellen mot den färdiga organismen. Olika gener samverkar inom en komplicerat reglersystem, var vissa proteiner reglerar vilka andra gener liksom på grund av tillfället bör artikel aktiva. Trots för att varenda kroppsceller innehåller identisk gener, existerar olika gener aktiva inom olika celler beroende vid vilken roll cellen besitter, inom vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig samt vilka stimuli den utsätts på grund av.

Reglering från genuttryck sker främst genom för att olika former från proteiner binder mot bestämda ställen vid den regulatoriska sträcka DNA vilket hör mot genen, samt ger upphov mot, ger större mängder från alternativt hindrar transkriberingen mot RNA. då ingen transkribering sker vid ett sträcka från kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans tillsammans med speciella proteiner, histoner, mot kromatin inom cellkärnans kromosomer.

inom allmänhet ligger största delen från genomet inaktivt samt hoppackat vid detta vis, medan enstaka mindre sektion från generna används.

I dem flesta högre organismer kodar endast enstaka många små sektion från nukleotidsekvensen inom DNA-molekylerna på grund av något protein. Mellan dem egentliga generna finns ofta långa sekvenser från vilket likt tidigare kallades skräp-DNA (eng.

junk DNA). Idag vet man för att detta sålunda kallade skräp-DNA:t besitter regulatoriska funktioner, samt även existerar viktigt på grund av hoppackningen mot kromatin.

Genreglering är en process som reglerar aktiviteten hos gener och hur de uttrycks

Inom enstaka gen finns oftast del från nukelotid-sekvenser, intron, såsom ej kodar på grund av några aminosyror. dem delar från DNA-molekylen likt kodar till - utgör receptet vid - en protein kallas exon.

Den totala kvantiteten DNA inom ett fängelse existerar hos dem flesta organismer fördelad mellan en antal kromosomer liksom inom dem flesta fall finns inom numeriskt värde upplagor, var en exemplar kommer ifrån modern samt den andra kommer ifrån fadern.

Undantaget existerar könskromosomerna, X-kromosomen samt Y-kromosomen, likt sinsemellan existerar helt olika samt ansvarar till dem proteiner vilket reglerar dem sexuella skillnaderna mellan könen. dem vanliga kromosomerna, liksom ej existerar könskromosomer kallas autosomer. enstaka gens placering, locus, vid enstaka kromosom existerar på grund av detta mesta väldefinierad till varenda enskild art, även ifall detta förekommer för att funktionella gener kunna finnas vid en helt annat plats vid kromosomen alternativt mot samt tillsammans vid enstaka helt ytterligare kromosom.

Den innebär att ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation genom olika processer

Generna existerar ej placerade inom dem olika kromosomerna i enlighet med något systematiskt mönster; dem gener vilket ligger nära varandra äger inom allmänhet ej något samband tillsammans med varandra utan förmå ingå inom helt obesläktade processer inom cellen.

Genetisk variation

[redigera | redigera wikitext]

När cellen delar sig, måste DNA-molekylerna replikeras, fördubblas.

Då uppstår ibland spontana fel, mutationer, var nukleotidsekvensen inom ett gen förändras således för att aminosyresekvensen inom detta protein likt kodas blir ett ytterligare. Ibland äger denna förändring ingen innebörd till proteinets funktion, dock ibland förändras alternativt förhindras proteinets funktion. Detta leder mot enstaka genetisk variation; ett viss gen är kapabel inträffa inom enstaka mängd olika varianter, alleler.

Men för att informationen i DNA ska kunna tolkas av cellerna skapas en kopia som kallas RNA

dem numeriskt värde upplagorna från enstaka gen liksom finns inom enstaka normal kroppscell kunna alltså existera olika. Individer vilket äger numeriskt värde likadana varianter från ett gen sägs artikel homozygoter tillsammans med avseende vid denna gen. Individer liksom besitter numeriskt värde olika varianter från genen sägs existera heterozygoter.

ett genetisk variant såsom träffar igenom även angående den bara finns inom en exemplar kallas dominant, samt ett allel likt måste finnas inom numeriskt värde exemplar till för att den bör ett fåtal någon praktisk innebörd kallas tillbakadragen.

Genernas uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen inbyggd fysiologisk alternativt cellulär mekanism vilket är kapabel avläsa nödvändigheten från nya gener, utan liknande uppstår såsom ett spontan samt slumpmässig process beneath evolutionen.

Oftast uppstår nya gener såsom en påverkan från för att enstaka äldre gen dupliceras. detta kunna ske liksom en misstag beneath replikationen från cellens genetiska ämne, även biologiska virus förmå existera ansvariga på grund av för att överföra gener ifrån ett organism mot enstaka ytterligare.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den förste liksom beskrev konceptet gener, fanns munkenGregor Mendel likt studerade olika plantorsärftliga attribut.

Även angående denne ej använde termen gen därför förklarade denne resultatet från sina experiment tillsammans med förekomsten från ärftliga faktorer likt något som har transporterats eller flyttats ovan mellan generationerna inom odelbara bitar.

Genetik

Detta genbegrepp utgår ifrån attribut liksom förmå observeras, samt postulerar den ärftliga faktorn liksom förklaring. Mendel plats även den förste liksom beskrev arv inom struktur från dominanta samt recessiva anlag samt skillnaden mellan homozygota samt heterozygota individer.

Ordet gen myntades från den danskabotanistenWilhelm Johannsen 1909 ifrån detta grekiska termen på grund av födsel.

1910 visade Thomas Hunt Morgan för att generna fanns inom kromosomerna. han visade senare för att enstaka enskild gen kunde lokaliseras mot enstaka bestämd ställe vid enstaka kromosom. Morgan samt hans studenter började tillsammans arbetet för att kartlägga generna till bananfluganDrosophila melanogaster. 1928 visade Frederick Griffith för att gener kunde överföras mellan organismer.

1941 visade George Wells Beadle samt Edward Lawrie Tatum för att mutationer inom gener orsakade felaktigheter inom vissa ämnesomsättningsprocesser. Detta visade för att specifika gener kodade specifika proteiner, vilket ledde mot den s.k.

"en gen - en enzym" -hypotesen. 1953 framlade James Watson samt Francis Crick ett modell till DNA-molekylens struktur liksom grundades vid Rosalind Franklins sysselsättning tillsammans med röntgendiffraktions-bilder samt förklarade hur genetisk kunskap kunde överföras ifrån enstaka generation mot ett ytterligare.

Se även

[redigera | redigera wikitext]