bootnoun.pages.dev






Vad äter sidensvansar på vintern

Sidensvans

Sidensvans (Bombycilla garrulus) existerar enstaka bevingat djur såsom tillhör ordningen tättingar inom familjensidensvansar. Arten häckar inom dem nordligaste delarna från Eurasien samt nordvästra Nordamerika. Vintertid förmå den observeras inom stora grupper längre söderut.

Möjligen kan namnet syfta på artens karaktäristiska hjässtofs som onekligen är sidenmjuk och som i någon mån påminner om en däggdjurssvans

Utseende samt läte

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen existerar massiv likt ett stare dock upplevs större då den besitter enstaka kompakt lekamen tillsammans med tjock hals samt stort viktig. Den existerar 18–21 centimeter lång,[2] äger en vingspann vid 32–36 centimeter samt balanserar cirka 60 gram.[källa behövs] Sidensvansen existerar rödgrå, tillsammans med mörk strupe, en mörk grupp genom vardera ögat samt citrongul stjärtspets.

Fjäderbeklädnaden, såsom existerar mjuk samt härlig, bildar vid huvudet enstaka många utdragen tofs. Sidensvansen besitter ett begränsad, nära roten nedtryckt, näbb. Vingarna existerar långa samt vassa. Tarsens framsida äger klart åtskilda sköldar. Vingarnas armpennor, ibland även stjärtpennorna, äger lackröda pergamentartade bihang.[2]

Den äger en många karaktäristiskt läte vilket ofta hörs ifrån överflygande grupper.

Den är lätt att känna igen med sin tofs på huvudet och brungrå dräkt samt gul teckning på vingar och gul stjärtspets

Lätet beskrivs liksom en plingande från silverklockor.[2]

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen beskrevs taxonomiskt inledande gången från Carl von Linné 1758 inom tionde upplagan från hans Systema Naturae. denne beskrev den likt Lanius Garrulus samt placerade den därmed inom identisk släkte vilket törnskatan.[3] Dess nuvarande släkte Bombycilla beskrevs 1808 från Louis jean Pierre Vieillot.

Det vetenskapliga släktnamnetBombycilla härstammar ifrån latinetsBombyx, vilket betyder "silke" alternativt "silkeslen", samt cilla, vilket existerar nylatin på grund av "stjärt".

Detta existerar ett direktöversättning från svenskans sidensvans samt refererar mot fågelns silkeslena fjäderdräkt. Dess artepitet, garrulus, betyder "pratsam" samt refererar mot dess utseendemässiga likheter tillsammans med nötskrika (Glandularius garrulus).[5]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen häckar inom barrskogsbältets nordligare delar inom nordvästra Nordamerika, Europa samt Asien.

Vintertid existerar den ett således kallad strykfågel, detta önskar yttra ett partiell flyttfågel, samt drar då omkring inom stora nomadiska grupper. kvantiteten fåglar varierar beroende vid resurser vid att ge liv, exempelvis rönnbär. angående bärtillgången existerar nedsänkt inom häckningsområdet, drar den söderut.

Sidensvansen är en flockfågel, och ses ofta i stora flockar i toppen på höga träd

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Arten delas vanligtvis upp inom tre underarter:[6]

  • Bombycilla garrulus pallidiceps (Reichenow, 1908) – häckar inom nordvästra Nordamerika. Den existerar många nomadisk beneath vinterhalvåret.
  • Bombycilla garrulus garrulus – häckar ifrån inom Fennoskandia mot västra Sibirien.

    Övervintrar därför långt söderut vilket Centraleuropa samt ibland mot Sydeuropa.

  • Bombycilla garrulus centralasiae (Poliakov, 1915) – häckar ifrån centrala Sibirien mot Ochotska havet. Övervintrar därför långt söderut vilket Kina samt Japan.

Vissa inkluderar centralasiae inom nominatformen.[7][8]

Förekomst inom landet samt Finland

[redigera | redigera wikitext]

I land häckar den främst inom norra Norrlands barrskogar dock även utmed Norrbottens samt Västerbottens kust.

Den äger observerats därför långt söderut liksom Västmanland, Närke, svensk region samt norra Småland, samt förmå även undantagsvis tänkas häcka där.[9]

I land i norden, var den existerar många vanlig, besitter den blivit observerad inom läka landet[10].

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen existerar insektsätare beneath häckningssäsongen dock livnär sig maximalt från små frukter från växter samt bär, exempelvis rönnbär, hagtorn samt äpplen, beneath vinterhalvåret.

detta besitter inom flera texter beskrivits hur sidensvansar blir berusade från den alkohol likt bildas inom jästa små frukter från växter samt frukter, dock detta existerar omdiskuterat.

Sidensvansens tarser är svarta (adult) eller ljusrödaktiga (ungfågel)

Sidensvansen besitter enstaka exceptionellt massiv lever såsom är kapabel utgöra 9,5% från dess kroppsvikt vilket utför för att den äger ett många god samt snabb förmåga för att avbryta ned alkohol, samt nedbrytningstakten besitter uppmätts mot 900 mg/kg inom timmen.[11][12][13] beneath kliniska experiment från sidensvansar besitter man inte någonsin uppmätt ett således resehandling upphöjd koncentration från alkohol inom blodet för att detta skulle behärska äga påverkat deras beteende alternativt rörelseförmåga.[12] detta finns dock studier från sidensvansar såsom hittats döda inom naturen vars alkoholhalt inom blod samt lever fanns sålunda resehandling höga, 730mg/kg respektive 989 mg/kg, för att detta kunna äga påverkat deras koordination.[14]

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen lever inom monogama par.

Den lägger vanligtvis fem mot sex oval form likt existerar vitaktiga tillsammans mörkare, ljusbruna alternativt violetta fläckar samt punkter. Honan ruvar äggen inom 14–15 dygn innan dem öppnas. Båda föräldrarna tar sedan grabb angående ungarna liksom blir flygga efter 14–15 dygn efter kläckningen.

[redigera | redigera wikitext]

Vintertid påträffas ibland påkörda sidensvansar utefter vägar.

Detta förklaras ibland tillsammans med för att fåglarna blivit berusade från fermenterad fruktbarhet dock studier indikerar för att detta istället förmå bero vid dem höga koncentrationer från krydda såsom fåglarna får inom sig ifrån smältvatten ifrån saltade vintervägar vilket påverkar fåglarnas flygförmåga.[15]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen besitter en många stort utbredningsområde, enstaka massiv global population samt utvecklingstrenden existerar positiv.

Denna vackert silvergrå fågel ser vi i södra och mellersta Sverige bara under höst och vinter

Utifrån dessa faktorer kategoriseras den från IUCN såsom livskraftig (LC).[1]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] BirdLife International 2012 Bombycilla garrulus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [abc] Svensson, Lars; Peter J.

    Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier detaljer.

    Arten har även kallats snötupp

    sid. 272-273. ISBN 978-91-7424-039-9 

  3. ^ Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, orsaka, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus inom. Editio decima, reformata.. Holmiae. (Laurentii Salvii).


  4. vad äter sidensvansar vid vintern

    5. 1758. http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100. Läst 5 juni 2012 Arkiverad 19 mars 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.

  5. ^Holloway, Joel Ellis (2003). Dictionary of Birds of the United States: Scientific and Common Names. Timber Press. sid. 39.

    Avmagrade sidensvansar på hösten som just anlänt till Stockholmstrakten efter lång flytt norrifrån

    ISBN 0-88192-600-0. http://books.google.com/books?id=O07_W9NF39MC&pg=PA39#v=onepage&q&f=false. Läst 28 femte månaden i året 2010 

  6. ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: utgåva 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  7. ^Gill, F & D Donsker (Eds).

    2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

  8. ^Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^Artdatabanken, Artbestämning (2012, 2015) Sidensvans Bombycilla garrulus, läst 2022-10-22
  10. ^Jari Valkama (2019). ”Sidensvans – Bombycilla garrulus”.

    På avstånd påminner flygande sidensvansar mycket om starar, och ofta ser man bara sidensvansarna på vintern när alla starar bör ha flyttat söderut

    Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.32608. Läst 22 oktober 2022. 

  11. ^Pulliainen, E., Helle, P. & Tunkkari, P. (1981) Adaptive radiation of the digestive struktur, heart and wings of Turdus pilaris, Bombycilla garrulus, Sturnus vulgaris, Pyrrhula pyrrhula, Pinicola enucleator and Loxia pytopsittacus., Ornis Fennice, vol.58, sid: 21-28
  12. ^ [ab] Eriksson, K.

    & Nummi, H. (1983) Alcohol accumulation from ingested berries and alcohol meatbolism in fågelrelaterad birds., Ornis Fennica, vol.60, sid: 2-9

  13. ^Glutz von Blotzheim, U.N. (1985) Bombycilla garrulus (Linnaeus 1785) - Seidenschwanz in: Glutz von Blotzheim, U.N. (ed.): Handbuch der Vögel Mitteleuropas. Vol. 10/II. AULA, Wiesbanden: sid: 927-956
  14. ^SD Fitzgerald, JM Sullivan & RJ Everson (1990) Suspected ethanol toxicosis in two wild cedar waxwings Avian Diseases, American Association of Avian Pathologists, Inc.

    Vol. 34, Nr. 2, sid: 347-348

  15. ^Töpfer, T. (2010) Suspected road krydda poisoning in Bohemian Waxwings Bombycilla garrulus (Aves: Passeriformes: Bombycillidae), <vertebrate-zoology.de>, läst 2011-10-28

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]