Iscensättning av undervisning målrelationellt lärande i förskolan

Barn nr. 3-4 2018: 109-126, ISSN 0800–1669 © 2018 Norsk senter for barneforskning Iscensättning från undervisning: Målrelationellt utbildning inom förskolan Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik samt Beth Ferholt beskrivning Förskolan inom landet besitter blivit enstaka sektion från skolväsendet samt term ifrån skolans planet överförs mot samt bör gälla även på grund av förskolan, däribland utbildning samt träning.

utbildning definieras inom skollagen likt målstyrda samt lärarledda processer. oss önskar tillsammans med artikeln bidra mot kunskapandet ifall hur utbildning inom förskolan förmå förstås. tillsammans begreppen iscensättning samt målrelationella- kontra målrationella lärandeprocesser utvärderar oss delar från en årslångt utforskande- samt lekprojekt inom ett förskola.

Baserat vid analysen diskuterar oss på grund av enstaka målrelationell ansats på grund av för att tänka kring samt arrangera till målstyrda processer inom förskolan. Setting the en plats där en händelse inträffar ofta inom teater eller film for teaching: Goal-relational learning in preschool sammanfattning Since 1998, preschool arvode in Sweden has been supervised through the Ministry of Education.

Since then, concepts from compulsory schooling have been formally incorporated in this arvode. Teaching, fryst vatten a particularly striking example, as it fryst vatten currently applied to preschool based on the definition in the Swedish school law: ”teacher-led, goal-oriented processes.” This paper contributes knowledge concerning how teaching in preschool can be understood. Drawing on the concepts of staging, and goal-relational versus goal-rational processes, we present analyses of preschool activities documented as part of a year-long project focused on children’s socio-dramatic play and utforskning.

We argue for a goal-relational approach to thinking about and arranging for goal-directed processes in preschool. ket intensifierats inom samt tillsammans för att Skolverket besitter fått inom uppgift för att presentera enstaka reviderad läroplan på grund av förskolan beneath 2018 var undervisningsbegreppet skrivs in samt tydliggörs. Både Skolinspektionens rapporter (2016, 2017) samt undersökning (Jonsson, Williams samt Pramling Samuelsson 2017) visar för att förskollärare existerar skeptiska mot begreppet samt kopplar detta mot förmedlingspedagogik samt skolans aktivitet.

Artikeln inleds tillsammans med enstaka översyn från samt samtal angående förskoledidaktisk undersökning introduktion utbildning existerar inom svenska skollagen definierat liksom ”målstyrda processer liksom beneath ledning från förskollärare alternativt pedagog syftar mot tillväxt samt utbildning genom inhämtande samt givande från kunskaper samt värden” (SFS 2010:800).

oss önskar tillsammans med denna nyhet bidra mot kunskapandet angående hur utbildning inom förskolan är kapabel förstås. Undervisningsbegreppet inom förskolan existerar objekt till både diskussion samt undersökning vil- 109 Barn 36(3-4) förstå utbildning vilket lärares samt barns koordinerade handlingar (Kultti samt Pramling 2015) inom förhållande mot en från läraren förutbestämt kunskapsinnehåll vilket Jonsson m.fl.

(2017) samtalar om liksom en riktat samt medvetet sysselsättning. Botö, Lantz-Andersson samt Wallerstedt (2017) definierar begreppet: ”Undervisning förstår oss inom denna forskning vilket enstaka kommunikativ erfarenhet liksom kräver för att numeriskt värde alternativt flera deltagare (barn samt lärare) existerar gemensamt fokuserade vid något tredjeplats (ett innehåll)” (2017: 80).

term liksom lärandets objekt, lärandets akt samt för att rikta barnets blick existerar centrala samt handlar angående för att barnen bör ges tillfälle dock även förväntas lära sig något särskilt vilket läraren valt ut inom läroplanens målområden vilket sker inom form eller gestalt från aktiviteter vilket kallas Learning Studies (Pramling Samuelsson samt Pramling 2008).

utbildning samt utbildning ur detta perspektiv ses främst vilket ett språklig samt kognitiv aktivitet. Botö m.fl. (2017) refererar Anward likt skriver för att ”(u)ndervisning existerar mot största delen ett språklig aktivitet. prata, lyssna, notera samt studera existerar ej bara ´färdigheter´ såsom bör läras in alternativt utvecklas, dem existerar även aktiviteter varigenom kunskaper förmedlas, mottas samt återges” (2017: 81).

utbildning ur detta perspektiv blir därför främst ett fråga angående konversation vilket författarna samt redaktörerna mot Skolverkets stödmaterial angående utbildning inom förskolan (Sheridan samt Williams 2018) menar förmå ske inom förskolans varenda olika aktiviteter. dem skriver: ”Utifrån läroplanens intentioner förmå vid således vis varenda situationer samt händelser inom förskolan användas mot utbildning tillsammans med utgångspunkt inom lek, vård samt lärande” (2018: 33, kursivering tillagt).

Undervisande diskussion beskrivs liksom dialoger samt likt fördjupade, hållbara samt delade konversation. Förskoledidaktisk undersökning vilket fokuserat vid barns utbildning inom förhållande mot en inom land mot bakgrund från olika förskolepedagogiska traditioner samt teorier. oss redogör på grund av artikelns teoretiska ramverk samt teknik samt utifrån detta utvärderar oss en årslångt utforskande- samt lekprojekt inom ett förskoleavdelning på grund av dem yngsta barnen, 1–3 kalenderår.

oss avslutar artikeln tillsammans för att argumentera på grund av ett målrelationell ansats på grund av för att tänka kring samt arrangera på grund av målstyrda processer inom förskolan, detta önskar yttra utbildning beneath ledning från förskollärare. Bakgrund Vallberg Roth (2018) visar tillsammans med hjälp från begreppet vagt flerstämmig utbildning för att detta finns tydliga, högfrekventa samt starka stämmor, likt tolkar utbildning inom förskolan vid ett aktions/praktiknivå samt lågfrekventa samt svaga stämmor liksom inrymmer teoretiska samt metateoretiska kopplingar mot utbildning.

Skillnaden mellan dem starka samt dem svaga stämmorna är kapabel förstås liksom spänningar mellan tradition samt förnyelse samt mellan den beprövade erfarenheten hos förskollärare samt nya krav vid för att vetenskap, samt inom vetenskapssamhället genererade didaktiska/pedagogiska ansatser, bör guida verksamheten. Den undersökning vilket bedrivits beneath beteckningen utbildning inom förskolan äger mestadels detta utvecklingspedagogiska perspektivet (se t ex Doverborg, Pramling samt Pramling Samuelsson 2013; Pramling Samuelsson samt Pramling 2008).

Utvecklingspedagogik tar sin utgångspunkt inom metakognition, fenomenografi (inkluderat variationsteori) samt utvecklingspsykologi (Pramling Samuelsson 2015) samt skulle därför behärska kopplas mot detta Vallberg Roth (2018) pekar ut liksom dem stämmor vilket inrymmer teoretiska samt metateoretiska kopplingar mot utbildning. detta gemensamma inom detta perspektiv handlar angående för att 110 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt terar denna socialpedagogik inom relation mot ett mer skolförberedande, tillsammans förväntningar samt krav vid barns akademiska samt kognitiva kunskapsutveckling, den anglosaxiska traditionen (Åsén samt Vallberg Roth 2012).

Franzén (2015) samtalar om ett linjär ögonkontakt vid utbildning inom motsats mot multidimensionell. inom den raka synen vid utbildning finns förutbestämda uppgift samt medel medan utifrån en multidimensionellt tänkande sker ej utbildning inom enstaka bestämd linjär ordning, var uppgift samt medel bestämts inom förväg, utan kunskapsskapandet ses mer liksom ett anpassningsbar samt dynamisk rörelse såsom går inom olika riktningar.

oss kopplar den raka synen vid utbildning mot detta Bennett (2005) kallar skolförberedande. Sättet för att förklara samt definiera utbildning inom detta utvecklingspedagogiska perspektivet placerar oss inom ramen på grund av detta Bennett (2005) beskriver såsom ett mer skolförberedande förskolepedagogik då oss ser likheter mellan detta raka samt detta utvecklingspedagogiska.

detta Franzén (2015) samtalar om vilket detta multidimensionella kopplar oss mot detta man inom Reggio Emilia kallar lyssnandets samt utforskandets pedagogik samt hundraspråklighet (Rinaldi 2006). dem icke-linjära processer likt Franzén (2015) samtalar om benämns ibland rhizomatiska (Dahlberg, Moss samt Pence 2009), en formulering hämtat ifrån filosoferna Deleuze samt Guattari (1987), vilka liknar lärandeprocesser nära underjordiska horisontella rotsystem, rhizom, tillsammans med rötter såsom sprider sig kors samt tvärs inom olika riktningar.

inom diskussionen angående utbildning inom förskolan samt mot bakgrund från kraven inom skollagen samt läroplanen vid målstyrda processer besitter bedömning framförts mot idén ifall för att pedagoger bör ta utgångspunkt inom barnens nyfikenhet samt en alltför många lyssnande därför för att detta skulle behärska begränsa lärandet, då barnen kunskapsinnehåll, dock ej använt begreppet utbildning besitter hämtat inspiration ifrån förskolorna inom Reggio Emilia inom Italien (se t ex Elfström 2013; Caiman 2015; Olsson 2009) samt vad man var kallar utforskande samt projekterande arbetssätt, därför kallat, progettazione (Rinaldi 2006).

Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan

Karaktäristiskt till progettazione existerar för att pedagogerna tar utgångspunkt inom barns ämnen, intressen, teorier samt hypoteser angående världen. Genom aktivt lyssnande (Reggio Children samt Project Zero 2013) samt lärorik register styr samt vägleder pedagogerna arbetet samt kunskapsprocesserna inom projekten (Alnervik 2018). Även inom denna ansats mot kunskapande samt utbildning framhävas språklig överföring samt interaktion dock denna plats begränsas ej tungomål mot detta talade samt skrivna utan tungomål besitter enstaka vidare innebörd samt inkluderar estetiska former samt aktiviteter likt dans, toner, bildskapande samt lek.

Benämningen till detta existerar hundraspråklighet. Barns utbildning förstås liksom aspekter från deltagande inom samt skapare från gemensamma estetiskt genomsyrade arbetsuppgift (Nilsson, Ferholt samt Lecusay 2017; Nilsson, Lecusay samt Alnervik 2018). oss kopplar plan mot Helenius (2017) samtal ifall utbildning, såsom något vilket sträcker sig ovan längre tidsrymder samt ej bara handlar ifall konversation.

utbildning tolkat mot olika förskolepedagogiska traditioner samt perspektiv Forskningen samt diskussionen ifall utbildning inom förskolan likt redovisats ovan förmå förstås mot bakgrund från olika förskolepedagogiska traditioner samt perspektiv. Bennett (2005) samtalar om vad han kallar ett socialt inriktad förskolepedagogik tillsammans barnens självinitierade aktiviteter, detta Jonsson m.fl.

(2017) kallar barnets egenlärande, vilket kännetecknar den nordiska traditionen (Åsén samt Vallberg Roth 2012). han disku- 111 Barn 36(3-4) man är kapabel nyttja dem många känsliga antenner liksom unge existerar utrustade tillsammans, sålunda för att dessa även kunna ge oss vuxna nya samt rikare blickar ovan världen.

(Vecchi 2014: 67) endast är kapabel anknyta mot sina egna erfarenheter (Emilson samt Pramling Samuelsson 2012; Vallberg Roth 2018). andra menar för att små människor inom processer från meningsskapande bör ges chansen för att ställa sig inom relation mot olika kunskaper, andras samt sin personlig. Inom naturvetenskap kunna ungar, mot modell, ett fåtal möta förklaringar mot fysikaliska fenomen, dock ej utan alternativt hierarkiskt ovan den förståelse dem själva skapar fras kring (Lenz Taguchi 2010).

Vecchis sätt för att resonera kring förskollärarens roll är kapabel kopplas mot detta Franzén (2015) benämner reskamrat, detta önskar yttra, en gemensamt utforskande samt ömsesidigt utbildning. Mot bakgrund från ovan förda samtal existerar syftet tillsammans med artikeln för att söka medvetande på grund av vilket utbildning, dvs målstyrda processer beneath ledning från förskollärare, väglett från multidimensionellt tänkande förmå innebära inom ett förskole-kontext.

Syftet uppnås genom enstaka bedömning från en årslångt utforskande- samt lekprojekt. Lärarens roll utifrån olika perspektiv då detta gäller lärarens roll menar Franzén (2015) för att den skiljer sig inom detta raka lärandeperspektivet samt inom detta multidimensionella. Franzén frågar: ”should the teacher being a tour guide or travel companion on the child’s learning journey?” (2015: 1939).

inom detta raka perspektivet existerar läraren reseledaren liksom bestämmer vad såsom bör läras samt hur processen bör ledas vilket reducerar chansen på grund av barnen för att påverka innehållet. Krav vid förskollärares didaktiska kunnande samt ämneskunnande inom dem olika målområdena (Sheridan samt Williams 2018) är kapabel förstås utifrån detta synsätt.

inom detta multidimensionella inbjuds barnen mot lärandeprocessen eftersom deras nyfikenhet samt problem att diskutera utgör utgångspunkten. Utifrån progettazione samt Reggio Emilia praktiken samtalar om Vecchi (2014) förskolläraren liksom ”förundrans yrkesutövare” liksom lyssnar in, utvärderar, ändrar, planerar samt iordningställer miljöer samt aktiviteter likt innebär utmaningar samt därmed möjligheter mot utbildning.

dock ”förundrans yrkesutövare” inspireras från barnen samt förstår att: Studiens teoretiska ramverk då utbildning definieras liksom målstyrda samt lärarledda processer, vad noggrann menas tillsammans målstyrt samt vad blir förskollärarens roll inom dessa processer? inom denna produkt tillämpar oss begreppet målrelationell undervisningspraktik (Lind 2010) på grund av för att undersöka hur utbildning inom förskolan kunna förstås liksom iscensättningar (Törnquist 2006) samt vilka innebörder liksom är kapabel tillskrivas förskollärares ledning från liknande processer.

Baserat inom en post-strukturellt perspektiv samtalar om träd (2010) målrationellt arbetssätt inom jämförelse tillsammans målrelationellt. Målrationellt förhållningssätt innebär för att svaren existerar definierade inom förväg från andra än den utbildning medan målrelationellt förhållningssätt handlar ifall en flexibelt samt dynamiskt kunskapsskapande likt uppstår inom mötet mellan olika ämne, mening, texter samt människor inom lärprocesser.

träd förklarar: …utveckla en arbetsförlopp utan för att förråda barnen, deras olika intressen samt deras varseblivningar. vid därför sätt främjas samt förbättras kvaliteten inom arbetet samt 112 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt ’nu’-tillstånd, vilket upplevs gemensamt samt [som] symboliskt inordnas inom den historiska tiden samt levnadstiden” (Ziehe 1994: 111).

mot modell är kapabel enstaka sådan emfatisk uppdatering från en ”nu”-tillstånd artikel enstaka popkonsert alternativt någon form eller gestalt från performance. Begreppet iscensätta fångar samt beskriver, i enlighet med Törnquist (2006), flera nyanser inom mötet mellan detta konstnärliga samt pedagogiska samt mellan emotion samt intellekt, var fokus ligger vid lärares samt elevers möjligheter mot ett personlig kunskapsutveckling samt en eget identitetsarbete.

för att iscensätta utbildning innebär för att betona användandet från insikt vilket möjliggörs inom konstnärliga samt estetiska skapelser vilka beskrivs vilket praktikgemenskaper (Wenger 1998). inom dessa kontext erbjuds pedagog samt studenter för att växla mellan olika roller såsom deltagare, handledare samt artist vilket skapar ett lärorik dramaturgi.

oss ser kopplingar mellan Törnquists (2006) funderingar samt resonemang samt betydelsen likt skönhetslära ges inom Reggio Emilias förskolor, detta önskar yttra för att titta detta sköna inom verkligheten samt existensen var detta sköna handlar angående formmässig vård, uppmärksamhet, elegans, empati, balans, noggrannhet, djup, tydlighet samt ironi (Vecchi 2014).

Vecchi (2014) menar för att estetiken bidrar mot för att förstå samt producera lärande- samt kunskapsskapande processer såsom existerar dynamiska samt såsom främjar känsligheten på grund av samt utforskandet från förbindelser mellan domstol samt element. denna skriver: inom enstaka målrationell undervisningspraktik finns ofta redan svaren formulerade inom frågan samt ruvande inom uppgiften.

var blir pedagoger samt pedagog många upptagna tillsammans med för att granska, rätta samt försöka återföra unge mot den rätta kunskapsvägen. inom ett post-strukturell samt mål-relationell undervisningspraktik kunna nya impulser, kopplingar samt term all tiden frigöra nya förändringar samt sätt för att undersöka, gestalta samt tänka ifall både frågans samt uppgiftens funktioner.

Detta är kapabel såväl barnet, eleven liksom läraren involveras inom vilket enstaka förhandlande lärprocess. (2010: 359) träd beskriver projekterande arbetssätt likt målrelationella processer var pedagoger samt ungar arbetar utforskande inom målområden vilket definieras inom läroplaner (se t ex Nilsson, Grankvist, Johansson, Thure samt Ferholt 2018; Elfström 2013; Lenz Taguchi 2010; Olsson 2009).

inom förskolan existerar liknande processer intimt förknippade tillsammans med skönhetslära, konstverk samt skapande (Bakke 2006; Fredriksen 2013; Franzén 2015) vilket förmå uttryckas vilket iscensättning från utbildning samt utbildning. Utifrån sociokulturella teorier angående utbildning studera Törnquist (2006) mötet mellan konstnärliga samt pedagogiska dimensioner inom lärares jobb.

Författaren kopplar termen iscensättning mot för att sätta upp ett teaterstycke samt för att anordna alternativt sätta igång något. denna kopplar detta mot regi, vilket kommer ifrån franskans régie såsom betyder styra alternativt leda. denna visar även för att begreppet iscensätta samt iscensättning finns inom lärorik litteratur ifall utbildning, utbildning samt skönhetslära var denna hänvisar mot bland andra Ziehe (1994) likt menar för att iscensättning handlar angående längtan efter intensitet, samt vilket något likt är kapabel förstås vilket ”en emfatisk uppdatering från en Den estetiska dimensionen handlar ifall enstaka process från empati såsom sätter individen inom relation mot tingen samt tingen tillsammans varandra.

Den estetiska dimensionen existerar såsom enstaka tunn tråd, ett strävan efter den standard såsom fullfölja för att man väljer en mening inom stället på grund av en annat, noggrann vilket enstaka färg, enstaka nyans, en musikstycke, ett 113 Barn 36(3-4) Projektet liksom oss utvärderar existerar därför ej unikt inom sitt stöt utan existerar istället representativt till denna förskolas pedagogiska aktivitet.

Förskolan besitter ständigt en gemensamt tema vilket är kapabel löpa ovan en alternativt flera tid. sådana teman är kapabel existera hållbar kommande, ljus, enstaka lokal alternativt detta trollbindande språket. Utifrån temat skapar varenda sektion sitt unika arbete vilket styrs samt riktas genom lärorik inspelade eller skrivna bevis liksom därför utgör en centralt redskap (Alnervik 2018).

Förskolan i Sverige har blivit en del av skolväsendet och begrepp från skolans värld överförs till och ska gälla även för förskolan, däribland undervisning och utbildning

Dokumentationerna reflekteras kring veckovis inom arbetslaget samt ligger mot bas till förberedelse från projektets progression. enstaka struktur på grund av reflektionsarbetet tillsammans bestämda ämnen äger tagits fram samt används från varenda arbetslag inom denna förskola. Några från dessa ämnen är: matematisk formel, ett foto, smaken från ett maträtt… Den utgör enstaka attityd från vård samt uppmärksamhet inför detta man fullfölja, den existerar längtan efter fras, den existerar förundran samt nyfikenhet.

Den existerar motsatsen mot likgiltighet samt slarv, mot konformism, mot bristande vid delaktighet samt spänning. (Vecchi 2014: 30) Iscensättning samt målrelationella lärandeprocesser äger gemensamma samt överlappande anletsdrag dock var detta målrelationella inom denna forskning får uppgiften för att fokusera lärprocessernas riktning inom relation mot uppgift samt läroplan.

Iscensättning riktar blicken mot detta estetiska görandet, upplevelserna, deltagandet samt lärarens funktion. teknik · vilket äger hänt? · vad intresserar barnen? · vad ser oss på grund av lärandeprocesser samt förändrat kunnande? · vilket existerar vår reflektion? · Vilken bedömning fullfölja vi? · Konsekvenser på grund av oss pedagoger från detta oss ser samt reflekterar kring?

· Hur går oss vidare? · vid vilket sätt får barnen påverka hur oss bör vandra vidare? en projektarbete ifrån ett förskola liksom arbetar tillsammans med inspiration ifrån Reggio Emilias förskolor analyseras liksom målinriktad process tillsammans med speciellt fokus vid förskollärarnas roll inom dessa. ursprunglig beskrivs projektet inom struktur från enstaka historia inom tre delar samt sedan analyseras berättelsen tillsammans med hjälp från detta teoretiska ramverket utifrån tre problem att diskutera likt ställs mot datamaterialet: · Vilka iscensättningar kunna synliggöras inom projektarbetet?

· Hur leder förskollärarna arbetet inom förhållande mot innehållet samt barnen? · Hur förhåller sig detta såsom sker mot målen inom förskolans läroplan? numeriskt värde gånger per termin uppmanas arbetslagen från förskolans ledning för att diskutera sina pågående plan inom förhållande mot målen inom förskolans läroplan. Projektet likt analyseras existerar ifrån ett sektion tillsammans dem yngsta barnen, 1–3 tid gamla, var samtliga tre inom arbetslaget existerar förskollärare.

vid bas från en tvåårigt forskningsprojekt vilket pågick inom förskolan beneath projektets genomförande, vilket syftade mot för att undersöka relationen mellan lek samt utforskande inom förskolan (Ferholt Förskolan arbetar utforskande tillsammans arbete samt hundraspråklighet, dvs värdesätter samt använder estetiska uttrycksformer samt förhållningssätt.

Förskolan besitter arbetat beneath en tiotal tid tillsammans med årslånga utforskande uppdrag samt då detta finns tio avdelningar vid förskolan finns mer än 100 liknande uppdrag. 114 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt samt Nilsson 2017; Nilsson, m.fl. 2017), plats detta omfattande temat på grund av förskolans varenda avdelningar lek samt lekvärldar, inspirerat från Lindqvist (1995) samt en lekpedagogiskt arbetssätt.

information såsom används samt analyseras inom denna nyhet består från personalens pedagogiska inspelade eller skrivna bevis inom vilken ingår noteringar, videoinspelningar samt fotografier liksom samlats beneath en tid samt placerats inom en gemensamt digitalt papper. Datamaterial existerar även hämtat ifrån numeriskt värde samtalsliknande intervjuer (Kvale 1997) tillsammans med dem tre förskollärarna ifall projektet inom vilken den pedagogiska dokumentationen utgjorde en underlag på grund av samtalen.

Berättelsen samt analysen fokuserar vid arbetet beneath vårterminen, projektets andra termin, detta önskar yttra dem sex månaderna ifrån januari samt fram mot sommaren. Datamaterialet genererades beneath ovan nämnda forskningsprojekt vars teknik besitter beskrivits inom andra texter liksom etnografi- samt aktionsforskning, således kallad formativ intervention (Ferholt, Nilsson, Jansson samt Alnervik 2015).

Utgångspunkten på grund av analysen inom artikeln besitter varit för att söka betydelser samt fördjupad medvetande (Kvale 1997) till en uppdrag samt arbetssätt likt till oss vetenskapsman framstod liksom intressant, komplext samt rikt inom förhållande mot frågan angående vilket utbildning inom förskolan kunna innebära. Materialet besitter genomgått flera läsningar samt analysprocessen kunna beskrivas liksom abduktiv, detta önskar yttra vilket enstaka rörelse mellan teori samt empiri var förståelsen succesivt vuxit fram (Starrin 1994).

Vetenskapsrådets (2017) rekommendationer samt forskningsetiska principerna kring kunskap, samtycke, konfidentialitet samt nyttjande äger beaktats. på papper eller digitalt samtycke äger getts från både anställda samt föräldrar vid förskolan. Projektberättelse inom berättelsen besitter oss valt ut tre händelser, ifrån flera tänkbara, likt inom tidsperiod följer efter varandra samt såsom skulle behärska förstås såsom separata dock såsom analysen kommer visa hänger ihop samt utgör delar inom ett totalitet.

Läsaren förmå därför ana för att projektet inom sin totalitet existerar ännu mer komplext samt rikt än vad denna historia förmår för att förmedla. Hur flera får plats?

Med begreppen iscensättning samt målrelationella kontra målrationella inlärningsprocesser analyseras delar av ett undervisningsprojekt i en förskola som fokuserar på barnens lek och utforskning

Barnen existerar igen ifrån jullovet samt enstaka dygn läser ett från förskollärarna ett läsning ifall ett räddningfordon. Barnen pekar vid bilderna samt härmar ljudet såsom kommer ifrån ett räddningfordon. dem utför armrörelser upp inom luften vilket förskolläraren tolkar likt ambulansens rörelser. senare ritar barnen cirkelformationer vid ark såsom pedagogerna tolkar likt representationer från ambulansens rörelser samt ljud.

en ungar, T, går samt hämtar ett ridhäst likt hen börjar leka tillsammans vid byggbordet. Flera unge följer efter, sålunda även förskolläraren såsom tar tillsammans med sig Rs illustration ifall vilken hen sagt existerar enstaka räddningfordon. T placerar hästen vid papperet tillsammans med cirkelformationer samt låter ”oi oi oi” (hästen gård ambulans?).

T fortsätter för att bygga ett sovmöbel mot hästen, H hjälper mot samt dem numeriskt värde turas angående för att lägga vid samt ta från hästen enstaka filt. Snart börjar dem numeriskt värde tillsammans bygga ett upphöjd stapel tillsammans klossar. inom dokumentationen skriver pedagogerna: V kommer samt går flera gånger, står samt tittar samt sträcker upp armen såsom på grund av för att jämföra höjden tillsammans sin lekamen.

”Högt” säger V flera gånger samt visar tillsammans med kroppen hur högt detta är! T ser intresserat vid hur H lägger vid numeriskt värde större klossar. dem refererar samt arbetar tillsammans frågan ”Hur många/mycket får plats?” 115 Barn 36(3-4) ler mot. en ungar önskar känna till ifall änderna leker samt därför ”återbesöker1” man änderna genom för att visa barnen film ifrån då man fanns var slutligen.

Personalen agerar in kommentarer ifrån barnen då dem tittar vid filmen samt noterar vilka ämnen barnen ställde angående änderna: Hur flera ungar får de? äger dem armar? Leker de? plats äger dem sina öron? plats existerar munnen? Vilka existerar mammor samt vilka existerar pappor? Veckan därpå intervjuar förskollärarna barnen inom mindre grupper samt ber dem informera angående änderna utifrån frågorna vilket barnen ställde nära filmvisningen.

dem äger även enstaka lärobok tillsammans fotografier vid änder likt dem tittar inom beneath intervjuerna. Nedan existerar en axplock ifrån samtalen: T tar hästen samt placerar den överst vid stapeln. H tittar intensivt vid hen tillsammans ”hela sin kropp” samt tillsammans med handen inom munnen, skriver pedagogerna. T ser tillfreds ut då hen lyckas erhålla dit ytterligare enstaka ridhäst.

Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt Publisert i Barn 36(3–4) 2018: 109–126

W pekar vid hästarna samt säger: ”mer”. T ser ut för att reflektera. Hen håller upp en finger samt säger ”en bara, får plats!” dock W besitter ej gett upp utan sträcker fram enstaka ridhäst mot T. W pekar ut platsen var hen önskar för att hästen bör stå. ”Du möjligen bör försöka ifrån andra hållet” föreslår ett pedagog samt detta utför T. unge samt pedagoger likt sitter runt en arbetsyta inom närheten följer skeendet noga.

ett från förskollärarna säger: ”Var riktigt försiktig!” då utmaningen lyckas lyser W upp tillsammans med kurera ansiktet samt samtliga runt bordet blir nöjda. T berättar samt visar hur flera hästar detta fick lokal vid klossarna på grund av dem såsom sitter runt bordet: ”Fem”, säger hen samt håller upp fem fingrar.

Flera unge ser intresserat vid hur bygget från tornet utvecklas. T ser intresserat vid hur H lägger vid numeriskt värde större klossar. mot slutligen rasar någon tornet samt intresset verkar ta slut, man skiljs samt går mot olika platser. Förskollärarna beskriver för att barnen visar nyfikenhet på grund av frågeställningar kring mängd, antal samt rumsliga positioner, något likt finns inom målen kring matematik inom förskolans läroplan.

detta sker inom byggandet, samtalen samt tillsammans kroppen. Pedagogerna noterar även för att barnen samarbetar samt turas ifall vilket pedagogerna benämner turtagning. ”De följde varandras rörelser många noga samt tog nära var den andre drog sig undan på grund av för att släppa fram den andre (turtagning)”. dem kommenterar även sin personlig roll: ”Vi ser för att pedagogens tillägg betyder något, t ex för att M (förskollärare) tar tillsammans ambulansen mot byggen, för att oss inbjöd in fler för att titta vilket oss gjorde.” Förskollärare: äger fåglarna armar?

numeriskt värde barn: Nä N: sålunda (flaxar tillsammans armarna) Förskollärare: Ja således fullfölja dem. möjligen då dem existerar rädda? N: Vingar! T: besitter armar på denna plats (pekar vid vingen) dem kunna flyga tillsammans dom! T: (börjar flyga runt tillsammans med flaxande armar) Flyger! A: ej oss kunna flyga – dock ifall oss hoppar högt Förskollärare: Tror ni oss är kapabel (flyga) ifall oss hoppar högt?

Då kunna oss ju testa det! Förskollärare: Hur ser detta ut då dem springer omkring alternativt går? N: Springer hit samt dit (springer) (Barnen samt förskolläraren tittar inom boken) N: Fötterna! Tre bara! Förskollärare: Menar ni dem denna plats, tårna? Hur flera besitter ni då? (Barnen beräknar sina tår barfota) N: Fem H: Fyra Förskollärare: angående oss tittar noga vid bilden igen sålunda möjligen oss upptäcker något annat ni kunna informera.

besitter dem öron? Änderna beneath föregående termin äger man gjort utflykter mot ett område var ett team änder hål- 116 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt spegla sig inom dem. dem ser sig själva, flygande fåglar samt träd inom vattenytan. detta blev ej några kommentarer ifrån barnen omkring ändernas lekande därför för att barnen fick annat för att utföra, såsom lockade mer, skriver pedagogerna inom dokumentationen senare.

Hemkomna erbjuds barnen ett kurs utifrån besöket nära ån tillsammans stafflimålning, spegelmålning (målat ark likt viks vid mitten) samt lera såsom kavlats sålunda den tar form eller gestalt från enstaka å samt klumpar för att leka samt utforska tillsammans. ”Det blev två!”, säger V. ”Det blandas!” säger T då dem vecklar upp sina spegelmålningar.

Förskollärarna reflekterar ovan arbetet kring änderna samt konstaterar för att detta existerar barnens största nyfikenhet just för tillfället. dem resonerar för att intresset är kapabel beror vid för att änderna existerar lite läskiga samt spännande samt för att detta sker många omkring dem, för att änderna existerar levande. dem konstaterar för att barnen bota tiden hittar nya frågeställningar samt för att böckerna dem lånat vid biblioteket används flitigt från barnen.

Pedagogerna reflekterar ovan hur dem bör behärska ta tillvara vid intresset. dem skriver inom sin dokumentation: ”Vi önskar för att detta bör synas ännu mera inom leken samt miljön. Hur går oss vidare?” vid avdelningen bygger dem upp ett miljö såsom föreställer and-ån tillsammans blått sidentyg, trä-fåglar, plastväxter, små pinnar, stenar, snäckor samt enstaka vassrugge inom form eller gestalt från enstaka växt som växer i kruka.

inom dokumentationen skriver förskollärarna: N: besitter inga öron. Förskollärare: Hör dem inget då? N: Kakaka. dem besitter kinder var (pekar vid sidorna var oss människor äger öron). Förskollärare: Ja sålunda brukar änderna låta dock ser ni några öron? H: Nää Förskollärare: kunna man titta deras mun? H: (pekar) N: dem äger tandor (tänder). dem äter tillsammans tänder, bakelse.

detta existerar jag, min mor, far T: Den bruna existerar mamman Förskollärare: besitter dem ungar fanns detta något små människor liksom undrade A: Bäbisungar!! Många! Förskollärarna utrycker för att barnens nyfikenhet på grund av ändernas karaktär skapat lust för att ta reda vid mer uppgifter angående dem. Pedagogerna berättar för att barnen själva kom vid för att dem behövde vandra mot biblioteket därför för att dem ville ta reda vid mer ifall änderna samt till för att dem ville studera ifall änderna.

Förskollärarna noterar även barnens nyfikenhet till hur fåglarna rör sig samt för att änderna ofta förekommer inom leken, för att barnen tar vid sig fjädrar samt blir änder dock även för att barnen funderar ovan ifall änderna leker. Utifrån detta planerar dem till för att några små människor bör vandra mot biblioteket tillsammans enstaka pedagog vilket vägleds från nästa frågor: vad samt plats är kapabel man studera angående fåglarna?

enstaka ytterligare lag från unge bör observera änderna nere nära ån tillsammans med fokus vid frågorna: vad fullfölja änderna samt vilket leker de? Nere hos änderna dansar ungar samt förskolläraren enstaka fågeldans man introducerat tidigare till för att titta ifall fåglarna önskar existera tillsammans samt leka. Samtidigt dyker några person som arbetar ifrån kommunen upp till för att mata änderna tillsammans havre.

Barnen blir tillfrågade angående dem önskar hjälpa mot för att mata fåglarna vilket barnen verkligen önskar. vid vägen bostad passerar dem vattenpölar samt upptäcker för att man är kapabel inom leken använder sig barnen ännu från änderna likt karaktär. Barnen visar oss nyfikenhet till vad änderna utför, hur änder existerar samt plats änder finns.

dem relaterar mot sin personlig planet, relationer tillsammans släkt samt kamrater. dem leker fram händelser, berättelser var moment från utflykt, packa, ta avsked samt för att återförenas existerar 117 Barn 36(3-4) dem provar för att stå vid golvet då dem släpper planen dock V samt T konstaterar för att detta ej fungerar.

dem ställer sig därför vid ett sittmöbel samt släpper iväg flygplanen dock ej heller detta fungerar. dem bestämmer sig på grund av för att testa tillsammans ballonger inom stället vilket fungerar. Efter för att äga provat en tag föreslår pedagogen för att dem bör titta vilken ballong vilket flyger längst bort. Då Ts ballong ej flyger sålunda långt tar hen den inom handen samt går iväg tillsammans den, hen lägger den vid golvet samt säger nöjt: ”Så!” då intresset börjar avta frågar förskolläraren: ”Ska oss plocka upp eller ta hårfönen samt testa ifall oss förmå flytta vid fjädrar?” Hårfönen kommer fram samt dem sätter vid den inom tur samt ordning.

Barnen konstaterar för att fjädrar flyger, för att dem rotera runt. V provar, hen blåser vid fjädrarna uppifrån samt T blåser ifrån sidan. T känner vid hårfönen både var luften blåser in samt ut samt konstaterar: ”Varmt!” Båda existerar entusiastiska samt ivriga samt önskar helst äga hårfönen på grund av sig själva. dem turas angående tillsammans med viss hjälp.

T förundras ovan hur fjädrarna fastnar vid hårfönen.

Med begreppen iscensättning och målrelationella- kontra målrationella lärandeprocesser analyserar vi delar av ett årslångt utforskande- och lekprojekt i en förskola

Utforskandet från atmosfär samt flygande fortsätter nära en senare situation då barnen blåser atmosfär inom ballongerna samt ser för att dem far iväg, dem kallar detta ”prutta runt”. R säger: ”Luften existerar stark!” Pedagogerna frågar barnen vilket detta existerar inom ballongen då man blåst in samt barnen svarar: ”Inget, tomt” dock R tillägger tillsammans en underfundigt leende: ”Fullt från barn”, en påstående hen håller fast nära inom flera dagar.

dem provar för att innehåll ett ballong tillsammans med krydda samt enstaka ytterligare tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Saltet kunde ej utföra ballongen massiv dock detta kunde vattnet. dem jämför hur dem olika ballongerna känns inom handen, mot kinderna, mot golvet, hur dem rullar samt vilket liksom sker angående man försöker flytta dem tillsammans hjälp från hårtorken.

T jämför saltballongen tillsammans med enstaka från pedagogernas kind genom för att nypa inom båda. inom dokumentationen skriver förskollärarna: ”Vi erbjuder barnen viktigt. Barnen talar mot oss samt tänker tillsammans med kroppen. Görandet skapar idéer, teorier samt överföring, tex då barnen börjar ’göra’ en flygande skapas term såsom varenda kunna svara vid tillsammans med andra term, göranden.

då T flaxar tillsammans armarna såsom enstaka flygande and säger hen flaxar. N flaxar då iväg samt hämtar våra vingar samt dem flyger runt tillsammans. atmosfär samt flygning ett dygn leker T fram enstaka allegori nära byggbordet likt pedagogerna skriver ner samt använder nära samlingar.

Med begreppen iscensättning och målrelationella- kontra målrationella lärandeprocesser analyserar vi delar av ett årslångt utforskande- och lekprojekt i en förskola

”Det plats enstaka gång enstaka pojke, likt ägde ett luftballong. Den fanns skarlakansröd. han skulle åka samt plocka upp eller ta sin mor samt far. ’Hjälp’ skrek pojken. detta existerar därför otäckt! Pojken gömmer den, därför ingen förmå titta den.” för att utflykt tillsammans med fordon inom fantasin äger varit viktigt enstaka tidsperiod.

Barnen skapar/bygger ofta olika nya, fantasifulla fordon, ibland får dem namn. ett från förskollärarna tar tillsammans filmer ifrån enstaka luftballongfärd liksom barnen visar en stort nyfikenhet till. Särskilt ett bio var ett ballong lyfter får barnen för att agera samt ropa ”hej då” samt vinka farväl. dem kommenterar även elden såsom blåses in inom ballongen samt för att ballongen ändrar storlek då den försvinner inom fjärran.

Filmen väcker frågor: Hur är kapabel ballongen lyfta tillsammans med således flera människor inom den? Något ungar säger för att luften existerar kraftfull. Hur långt flyger pappersflygplan samt ballonger? Förskollärarna berättar för att dem började tänka vid luften vilket en fenomen likt existerar livsviktigt dock osynligt. - Efter för att äga provat en tag föreslår pedagogen för att dem bör titta vilken ballong såsom flyger längst bort.

V samt T existerar inom ateljén tillsammans ett från förskollärarna samt dem bestämmer för att dem bör utföra pappersflygplan samt testa angående dessa flyger. 118 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt ger? Hur får man ballonger för att lyfta? Luftballongsfilmen påminner dem ifall för att luften existerar kraftfull samt för att ballongen kunna lyfta flera.

Ute vid gården utför dem olika experiment. ”Man måste äga vingar” säger V, N, L samt V samt hämtar fjädrar. Någon provar för att flyga ifrån rutschkanan. dem tar fram dem tjocka madrasserna likt dem hoppar ner vid ifrån enstaka upphöjd mur. Experimenten skapar nya teorier vilket leder mot nya försök. Förskollärarna frågar barnen: ”Har oss flugit nu?” Barnens olika teorier angående flygning samt luftens attribut noteras: flera tillfällen för att undersöka ämne såsom får luften för att framträda, synas, kännas samt kontrastera, kombinerat tillsammans olika material.” ett ljus frågar ett från förskollärarna barnen ifall dem bör bygga enstaka luftballong inom ateljén samt detta önskar V, R samt T gärna.

dem tar ett skarlakansröd filt, eftersom detta fanns ett skarlakansröd luftballong inom Ts myt. V hämtar text samt skrivredskap. ”Vad skriver du” fråga förskolläraren. V såsom gjort flera streck vid pappret svarar för att hen beräknar. ”Räknar ni hur många atmosfär likt behövs inom ballongen?” fråga pedagogen. ”Ja” svarar V.

”Hur många behövs då?” frågar förskolläraren. ”Fem!” svarar V samt tar en nytt text. ”Vad utför ni nu?” fråga förskolläraren. ”Ritar hur man bygger ballongen” svarar V. R hämtar ett pump samt ”pumpar upp” luftballongen. V, T samt förskolläraren kryper in inom ballongen samt leker för att dem far iväg. på grund av för att förstärka känslan tar pedagogen fram datorn samt ställer den vid ”luftballongen”.

Barnen önskar titta starten vid filmen ifall samt angående igen. ”Vad ser ni uppifrån luften?” frågar förskolläraren. ”Vi ser fordon, träd!” svarar barnen. inom dokumentationen skriver pedagogerna: · ett stängd ballong sjunker ner mot marken! · enstaka öppen ballong flyger iväg tillsammans med en ljud! · enstaka öppen ballong kunna lyfta en barn…nej, denna existerar till massiv · enstaka öppen ballong är kapabel lyfta en mindre barn… nej, denna existerar tre kalenderår · ett öppen ballong förmå lyfta ett såsom existerar numeriskt värde kalenderår · Man måste äga enstaka kista för att sitta i!

· numeriskt värde unge tillsammans med numeriskt värde ballonger kunna lyfta lådan · numeriskt värde ungar tillsammans fyra ballonger kunna lyfta. detta existerar spännande hur barnen går eller reser mellan fantasi samt verklighet! R prövar för att blåsa upp ballongen ovanifrån fast hen från kunskap vet för att man utför detta underifrån!

detta syns verkligen för att atmosfär existerar en spännande fenomen till dem. dem önskar inte någonsin avsluta varken för att titta vid starten från ballongen alternativt för att leka. dem önskar bara vidare samt vidare… Några kontrollerar angående enstaka kista likt dem sitter inom lyfter då dem flyger iväg. ”Den lyfte lite!”, säger A.

samtliga unge existerar ej tillsammans med vid för att den lyfte. Förskolechefen kommer förbi samt en från barnen säger mot hen: ”Nu kunna oss snart flyga!” Förskollärarna reflekterar angående utforskandet inom dokumentationen: detta verkar liksom dem önskar leka detta dem upptäckt! detta verkar vilket för att detta existerar en sätt för att verkligen förstå, dock för att ändå utmana/ expandera samt ”knasa” mot detta, till för att ett fåtal gå vidare samt leka/ utforska vidare.

oss fortsätter för att testa ifall oss förmå flyga samt leka detta. Då A kommer åter frågar oss hen, angående hen kommer minnas detta hen sade Förskollärarna hör för att barnen ställer problem att diskutera angående luften samt flygande. dem besitter hört A säga: ”Vi kunna flyga ifall oss springer riktigt fort!” vid samlingen vid morgonen samtalar om dem hur man bör behärska flyga.

W ställde sig upp samt visade genom för att sträcka sina armar rakt upp inom luften. Hur vet man för att någonting fly- 119 Barn 36(3-4) äger till avsikt. önskar man yttra ”nu bör oss utföra såhär” alternativt önskar man ställa öppna problem att diskutera ”hur tänker ni för att oss bör utföra nu”. ifall man förbereder sig ”mentalt” genom för att tänka igenom vilken frågeställning man egen besitter, vad man tänkt tillsammans sin samling/aktivitet existerar detta enklare för att fånga upp trådar samt funderingar ifrån barnen för att spinna vidare vid.

samt visar hen vilket oss jobbat tillsammans. oss fullfölja experiment tillsammans varmluftspistol samt ballonger. Ta tillvara vid lektillfällen, filma dessa samt för att vandra emellan uttryckssätten! enstaka dygn ligger samtliga tillsammans vid golvet samt tittar vid bubblor såsom framträder genom diaprojektorn vid den stora väggen.

Förskolläraren frågar barnen: ”Vad tänker ni vid då ni ligger här?” ”Bubblorna!” svarar barnen. ”Vart önskar ni åka ifall ni vore enstaka bubbla?” ”till månen!” säger någon, ”till stjärnorna!”, ett ytterligare. ”Sedan ligger oss var samt funderar ovan vilken bubbla fanns samt enstaka är!”, skriver pedagogerna. enstaka från förskollärarna kommer vid för att man nog är kapabel blåsa såpbubblor innesluten liksom en svar vid för att dem kände för att barnen ville arbeta vidare.

dem noterar för att barnen fortsätter experimentera vid olika sätt samt tillsammans verktyg inom nya kontext, mot modell provar T ifall man är kapabel påverka bubblorna genom för att blåsa vid dem tillsammans hårfönen. nära en senare situation bygger dem vindsnurror samt vindstrutar liksom dem försöker ”fånga vinden” inom. Barnen springer ivrigt runt tillsammans med strutarna till för att vid olika sätt försöka fånga luften.

Förskollärarna skriver inom dokumentationen: ”Vi märker för att barnen börjar förstå för att atmosfär existerar någonting samt ej bara en tomrum! detta existerar atmosfär inom bubblor, flaskor samt ballonger! Luften känns också!” Öppna problem att diskutera beskriver pedagogerna även likt processfrågor, mot modell, ”hur skulle detta artikel om…” inom samtalsintervjuerna beskriver förskollärarna tre karaktärsdrag såsom dem menar existerar kritisk inom deras lärargärning: för att tänka ovan sig egen inom varenda situationer, för att lyssna in barnen samt för att äga modet för att vandra in inom situationer utan för att känna till hur dem bör avsluta – för att anlända utanför bekvämlighetszonen.

bedömning från projektet Analysen inom detta segment vägleds från frågorna såsom ställts mot materialet: Vilka iscensättningar är kapabel synliggöras inom projektarbetet? Hur leder förskolläraren arbetet inom förhållande mot innehållet samt barnen? Hur förhåller sig detta såsom sker inom iscensättningarna mot målen inom förskolans läroplan?

Iscensättningar Projektet inom sin totalitet är kapabel förstås såsom ett iscensättning (Törnqvist 2006) då detta genomsyras från idén angående en gemensamt skapande, lekande samt utforskande vilket ger möjligheter mot estetiska erfarenheter, intryck samt formulering. Vartefter projektet fortskrider startar samt genomför pedagogerna olika aktiviteter samt delprojekt såsom vart samt en förmå förstås likt iscensättning, mot modell högläsning från volym, filmvisning, utflykter, experimenterande tillsammans med hjälp från olika tekniker, bygg samt konstruktion, - dem gemensamma projekten uppstår inom mötet mellan barnen samt förskollärarna, miljö, term samt ämne.

inom den pedagogiska dokumentationen reflekterar pedagogerna ovan sin personlig roll inom undervisningen: för att besluta hur tydlig/styrande man önskar existera inom förväg beroende vid vilket man 120 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt samt var detta ges chans för att utforska både gemensamma samt individuella intressen.

Förskollärarna utför detta genom för att tillföra ämne, bygga miljöer, ställa ämnen samt producera utmanande situationer samt aktiviteter. Barnen utnyttjar detta pedagogerna tillför, mot modell förekommer den röda luftballongen inom barnens lekar, konstruktioner samt berättelser. Förskollärarna står inom ständig dialog tillsammans barnen angående vad likt på grund av dem existerar intressant, viktigt samt meningsfullt.

detta finns ett dialektisk relation mellan barnens ämnen, intressen, initiativ samt pedagogernas iscensättningar. Genom förskollärarnas lyhördhet mot barnens intressen samt reflektioner tar projektet nya vägar samtidigt vilket man håller kvar alternativt låter vissa teman vila enstaka stund. vid detta sätt finns den röda tråden all tiden närvarande genom för att man binder samman samt länkar dem olika delarna inom projektet.

Pedagogerna förmår för att hålla flera bollar inom luften samtidigt samt mot slut knyta ihop säcken. Delarna blir ej mot fragment utan allt bildar ett totalitet – nyfikenhet på grund av änder utmynnar inom utforskande från atmosfär. Förskollärarnas närvaro existerar från innebörd till barnens säkerhet samt kunskapande samt bidrar mot utvidgning från aktiviteterna, liksom då förskolläraren tar tillsammans ambulansteckningen mot byggen, ger förslag samt uppmuntrande kommentarer.

Pedagogerna existerar ej rädda på grund av för att ”öppna dörrar samt vandra in nya rum” väglett från spontant uppkomna situationer alternativt baserat vid barnens initiativ. dem ser samt skapar bryggor mellan olika teman, händelser samt aktiviteter. dock även mellan fantasi samt verklighet samt mellan lek samt utforskande ser pedagogerna relationer samt skapar förbindelser (Nilsson m.fl.

2017). Detta förhållnings- samt arbetssätt förstår oss såsom multimodalt/hundraspråkligt, rhizomatiskt samt relationellt. kurs tillsammans konstverk, lera, låt samt dans. Barnen existerar aktiva deltagare såsom både initierar samt leder dem olika aktiviteterna samt performances (Ziehe 1994). Barnen skapar berättelser, bygger en hög byggnad eller struktur, luftballonger samt vindmaskiner, dem provar angående varmluften ifrån hårtorken kunna ett fåtal fjädrar för att flyga samt hur flera hästar såsom får område vid enstaka kloss.

dem gemensamma projekten uppstår inom mötet mellan barnen samt förskollärarna, miljö, term samt ämne. Ts allegori innehåller ett skarlakansröd luftballong vilket ett från förskollärarna fångar upp samt responderar vid genom för att hitta samt visa ett film angående ett skarlakansröd luftballong. Aktiviteterna kring änderna samt utforskandet från deras fysionomi leder mot experimenterande tillsammans atmosfär samt sätt för att behärska flyga.

Aktiviteterna erbjuder barnen för att handla, för att nyttja sina erfarenheter samt kunskaper inom en gemensamt görande samt estetiskt skapande, ett struktur från kunskapsskapande. Ofta existerar dessa aktiviteter präglade från intensitet samt starka emotionella formulering (Ziehe 1994) liksom mot modell barnens upplevelse från änderna, flygförsöken alternativt den röda luftballongen inom filmen.

Förskollärarnas ledning från dem målstyrda processerna Förskollärarna noterar vaksamt hur barnen reagerar vid initiativ ifrån både ungar samt pedagoger samt utifrån gemensamma reflektioner vid barnens respons iscensätter dem nya aktiviteter såsom ej bara syftar mot för att expandera barnens utbildning samt kunskapsskapande både vid bredden (nya teman samt fenomen för att utforska) samt djupet (fördjupning från innehållet inom detta man sysslar med) utan även existerar intressanta på grund av pedagogerna själva.

Tillsammans skapar samt iscensätter små människor samt förskollärare aktiviteter såsom fascinerar såväl barnen vilket pedagogerna 121 Barn 36(3-4) processer beneath ledning från förskollärare, väglett från multidimensionellt samt målrelationellt tänkande är kapabel innebära inom en förskole-kontext. Utifrån analysen menar oss för att utbildning inom förskolan är kapabel förstås såsom iscensättning, alternativt olik uttryckt likt estetiskt genomsyrade aktiviteter ovan period inom vilka unge samt pedagoger tillsammans upplever, erfar, skapar, kunskapar samt lär (Nilsson m.fl.

2018). utbildning begränsas då ej mot detta Helenius (2017) beskriver såsom inom period begränsad eller markerad av gränser dialoger mellan unge samt vuxna, utan bör förstås såsom målstyrda processer såsom sträcker sig ovan längre tidsrymder samt såsom därför handlar angående annat än enbart konversation. Istället på grund av utbildning (som samtal) inom olika situationer (Sheridan samt Williams 2018) menar oss för att diskussion samt dialog, estetiskt, multimodalt samt hundraspråkligt, existerar ett oumbärlig sektion inom undervisningen inom förskolan, något likt oss alltså beskriver tillsammans med begreppet iscensättning, såsom t ex detta arbetsuppgift samt dem delprojekt vilket beskrivits samt analyserats inom artikeln.

utbildning liksom iscensättning förmå då förstås likt målrelationella lärandeprocesser likt tar utgångspunkt inom en utforskande samt lekfullt förhållningssätt samt vägleds från målsättningar vilket står inom förbindelse tillsammans ämne, mening, texter samt människor (Lind 2010) samt liksom innebär görande, tänkande, experimenterande, skapande, detta önskar yttra mänskligt kreativt handlande (Nilsson m.fl.

2018), detta Wenger (1998) kallar communities of practice alternativt praktikgemenskaper vid svenska. utbildning blir då ej vilket Botö m.fl. (2017) menar, framförallt enstaka språklig samt kognitiv handling. Analysen från projektet indikerar för att barns utbildning samt tillväxt från kunskaper samt värden möjliggörs vid en sätt liksom väl överensstämmer tillsammans med både syfte samt intentioner inom förskolans läroplan.

Dikotomin samt valet Målen inom läroplanen Barnen visar nyfikenhet samt utmanas inom målområdena matematik, tungomål, naturvetenskap samt teknik dock även inom värdegrundsfrågorna. dem arbetar tillsammans anförande samt rumsuppfattning: Bygga långt samt bygga högt! Får detta plats? existerar detta fullt? dem arbetar tillsammans tungomål samt informationsutbyte samt förskollärarna noterar turtagning mellan barnen vilket existerar grunden inom överföring samt språkande.

Aktiviteterna genererar frågor: Luften existerar massiv – är kapabel man fånga den? då är kapabel man yttra för att man flyger? Frågeställningarna tangerar både naturvetenskap samt tänkesätt. Möjligheter mot för att både förbättra sina färdigheter inom samt användning från dem estetiska uttrycksformerna utgör nerv samt nav inom verksamheten.

Barnens delaktighet samt påverkan existerar centralt vilket inom läroplanen diskuteras inom begrepp från för att fostra små människor mot demokratiska medborgare. Förskollärarna noterar för att barnen tar hänsyn mot varandra, samarbetar samt lyssnar vid varandra. Barnen utvecklar sin sociala kompetens samt etiska emotion. Utmärkande till verksamheten existerar för att den existerar interdisciplinär samt grundar sig inom detta vilket inom läroplanen kallas på grund av helhetssyn: Förskolan bör lägga grunden på grund av en livslångt utbildning.

Verksamheten bör existera rolig, trygg samt lärorik till varenda ungar liksom deltar. Förskolan bör stimulera barns tillväxt samt utbildning samt tillhandahålla enstaka trygg vård. Verksamheten bör utgå ifrån enstaka helhetssyn vid barnet samt barnets behov samt utformas därför för att vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka totalitet.

(Skolverket 2016: 4, kursivering tillagt) samtal samt slutsats Syftet tillsammans med artikeln existerar för att söka medvetande till vilket utbildning, detta önskar yttra målstyrda 122 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt aktiviteter, utmana samt ställa ämnen till för att utvidga samt fördjupa uppdrag samt lärprocesser.

detta förutsätter tillit mot processerna samt därmed modet för att existera inom samt bejaka detta oförutsägbara samt okontrollerbara. Sammanfattningsvis debatterar oss på grund av enstaka målrelationell ansats till för att tänka kring samt arrangera på grund av målstyrda processer inom förskolan vilka står beneath ledning från förskollärare samt syftar mot tillväxt samt utbildning, samt vilket definierar utbildning.

inom en målrelationellt arbetssätt existerar detta problem att diskutera vilket driver arbetet, ej svar, vilket innebär för att barns ämnen, lust, nyfikenhet, nyfikenhet samt kreativitet tas likt utgångspunkt inom lärprocesserna. detta innebär även för att unge, pedagoger, miljö, ämne, term samt läroplanens syfte samverkar samt står inom förbindelse tillsammans med varandra inom dynamiska relationer.

vid således sätt läggs grunden på grund av möjligheterna mot ett livslång lust för att lära samt en kreativt kunskapsskapande. mellan detta Bennett (2005) kallar socialpedagogik kontra skolförberedande pedagogik samt Jonsson m.fl. (2017) samtalar om såsom å en sidan barnets egenlärande genom lyssnande, prövande, kopia samt nyfikenhet, samt å andra en riktat samt medvetet jobb ifrån förskollärarnas blad utifrån vilket läroplan kräver, menar oss kunna överbryggas.

oss äger demonstrerat vid en tredjeplats förhållningssätt inom vilket målen inom förskolans läroplan vägleder verksamheten relationellt samt var lek samt utforskande arbetssätt utgör grundvalen (Nilsson m.fl. 2018; Ferholt samt Nilsson 2017; Nilsson m.fl. 2017). Förskollärarnas roll inom denna medvetande från utbildning innebär för att leda tillsammans lyhördhet inför vilket liksom existerar samt kunna bli meningsfullt till barnen, detta önskar yttra respondera vid barnens göranden samt tillsammans tillsammans dem producera fras inom detta såsom sker.

detta innebär även för att ta tillvara vid möjligheter vilket erbjuds samt skapas till för att iscensätta Not Återbesöka existerar en term likt används inom Reggio Emiliainspirerat- samt projekterande arbetssätt samt handlar angående för att tänka ovan tidigare händelser samt erfarenheter medierade genom foto samt ord.

1 Referenser Alnervik, K. 2018. Systematic documentation: Structures and tools in a practice of communicative documentation. Contemporary Issues in Early Childhood 19(1): 72–84. Bakke, K. 2006. för att vänta vid vattendroppar: angående små barns estetiska handlingar samt erfarenheter. I: B. Fagerström, red. Småbarnspedagogik: Fenomenologiska samt estetiska förhållningssätt: 224–257.

Stockholm: Liber AB. Bennett, J. 2005. Curriculum issues in national policy-making. europeisk Early Childhood Education Research Journal 13(2): 5–23.

Baserat på analysen argumenterar vi för en målrelationell ansats för att tänka kring och arrangera för målstyrda processer i förskolan

Botö, K., Lantz-Andersson, A. samt Wallerstedt, C. 2017. ”Ja tycker ifall B” – Barns deltagande inom läs- samt skrivundervisning inom förskolan. undersökning angående utbildning samt utbildning 2(5): 78–99. Caiman, C. 2015. Naturvetenskap inom tillblivelse – barns meningsskapande kring biologisk diversitet samt ett hållbar kommande. Diss. Stockholm: Stockholms högskola.

Dahlberg, G., Moss, P. samt Pence, A. 2009. ifrån standard mot meningsskapande: postmoderna perspektiv, exemplet förskolan. Stockholm: Liber. Deleuze, G. samt Guattari, F. 1987. A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia. Minneapolis: University of Minnesota Press. 123 Barn 36(3-4) Doverborg, E., Pramling, N. samt Pramling Samuelsson, inom. 2013. för att undervisa små människor inom förskolan.

Stockholm: Liber. Elfström, inom. 2013. Uppföljning samt evaluering till förändring – lärorik register liksom bas till kontinuerlig verksamhetsutveckling samt systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms högskola. Emilson, A. samt Pramling Samuelsson. 2012. Jakten vid detta kompetenta barnet. Tidskrift på grund av Barnehageforskning 5(21): 1–16.

Ferholt, B. samt Nilsson, M. 2017. Playworlds and the pedagogy of listening. I: T. Bruce, M. Bredikyte samt P. Hakkarainen, red: The Routledge International Handbook of Early Childhood Play: 261–273. London: Routledge. Ferholt, B., Nilsson, M., Jansson, A. samt Alnervik, K. 2015. Current playworld research in Sweden: Rethinking the role of ung children and their teachers in the design and execution of early childhood research.

I: W. Parnell samt J. Iorio, red. Disrupting Early Childhood Education Research: Imagining New Possibilities: 117–138. New York: Routledge, Taylor & Francis Group. Franzén, K. 2015. Being a tour guide or travel companion on the children’s knowledge journey, Early Child Development and Care 185:11–12. Fredriksen, B. C. 2013. för att förstå tillsammans med kroppen – Barns erfarenheter likt bas på grund av allt utbildning.

Stockholm: Liber. Helenius, O. 2017. Förskolan möter inspektionspedagogiken. Alba.nu. Nedladdad 20170526: http:// www.alba.nu/sidor/31352 Jonsson, A., Williams, P. samt Pramling Samuelsson, inom. 2017. Undervisningsbegreppet samt dess innebörder uttryckta från förskolans pedagog. undersökning ifall utbildning & utbildning 5(1): 90–109. Kultti, A. samt Pramling, N.

2015. Limes and lemons: Teaching and learning in preschool as the coordination of perspectives and sensory modalities. International Journal of Early Childhood 47(1): 105–117. Kvale, S. 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lenz Taguchi, H. 2010. lärorik inspelade eller skrivna bevis vilket energisk agent: införande mot intra-aktiv pedagogik.

Malmö: Gleerups träning AB. träd, U. 2010. Blickens ordning. Bildspråk samt estetiska lärprocesser såsom kulturform samt kunskapsform. Diss. Stockholm: Stockholms högskola. Lindqvist, G. 1995. Lekens skönhetslära. enstaka didaktisk lärande ifall lek samt traditioner inom förskolan. Diss. Karlstad: universitet eller akademisk institution inom Karlstad.

Nilsson, M., Ferholt, B. samt Lecusay, R. 2017. ”The playing-exploring child”: re-conceptualizing the relationship between play and learning in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood 18(3): 1–15. Nilsson, M., Grankvist, A-K., Johansson, E., Thure, J. samt Ferholt, B. 2018. Lek, utbildning samt lycka: Lekande samt utforskande inom förskolan. Malmö: Gleerups.

Nilsson, M., Lecusay, R. samt Alnervik, K. 2018. utbildning inom förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd vid lek samt utforskande. träning & Demokrati 27(1): 9–32. Olsson, L. 2009. Rörelse samt experimenterande inom små barns lärande: Deleuze samt Guattari inom förskolan. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, inom.

2015. ifrån fenomenografi mot utvecklingspedagogik. I: inom, Engdahl samt E. Ärlemalm-Hagsér, red. för att bli förskollärare: 166–169. Stockholm: Liber. 124 Monica Nilsson, Robert Lecusay, Karin Alnervik & Beth Ferholt Pramling Samuelsson, inom. samt Pramling, N. 2008. Didaktiska studier: ifrån förskola samt utbildningsinstitution. Malmö: Gleerups.

Reggio Children samt Project Zero. 2013. för att utföra lärandet synligt: barns utbildning individuellt samt inom lag. Stockholm: Stockholms Universitets förslag. Rinaldi, C. 2006. In Dialogue with Reggio Emilia: Listening, Researching and Learning. New York: Routledge. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sheridan, S.

samt Williams, P. 2018. undersökning ifall förskolans utbildning. I: S. Sheridan samt P. Williams, red. utbildning inom förskolan – enstaka kunskapsöversikt: 31–47. Stockholm: Skolverket. Skolinspektionen. 2016. Förskolans pedagogiska uppdrag: ifall utbildning, utbildning samt förskollärares ansvar. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. 2017. Delrapport II Förskolans standard samt måluppfyllelse. Stockholm: Skolinspektionen.

Baserat på analysen argumenterar vi för en målrelationell ansats för att tänka kring och arrangera för mål-styrda processer i förskolan

Skolverket. 2016. Läroplan på grund av förskolan Lpfö 98. Stockholm: Liber AB. Starrin, B. 1994. ifall distinktionen kvalitativ-kvantitativ inom social undersökning. I: B. Starrin samt P. G. Svensson, red. Kvalitativ teknik samt vetenskapsteori: 11–39. Lund: Studentlitteratur. Törnquist, E-M. 2006. för att iscensätta lärande: Lärares reflektioner ovan detta pedagogiska arbetet inom enstaka konstnärlig kontext.

Diss. Lund: Lunds högskola samt malm akademi. Vallberg Roth, A-C. 2018. vilket är kapabel kännetecknar utbildning inom förskola? I: Y. Holmberg, L. Palla, C. Stensson samt inom. Tallberg Broman, red. utbildning samt sambedömning inom förskola: Förskollärares samt chefers skriftliga beskrivningar tid 2016: 129–156. Malmö: malm University.

Vecchi, V. 2014. azurblå cikoriablommor: Ateljén inom Reggio Emilias pedagogiska aktivitet. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wenger, E. 1998. Communities of Practice: Learning, Meaning and Identity. Cambridge: Cambridge University Press. Ziehe, T. 1994. Kulturanalyser. Ungdom, träning, modernitet.

Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag. Åsén, G. samt Vallberg Roth, A-C. 2012. evaluering inom förskolan: ett forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Monica Nilsson, dr., docent inom förskoledidaktik nära universitet eller akademisk institution på grund av utbildning samt överföring, Jönköping University. Nilssons forskningsintressen existerar bland annat: förskoledidaktik, lek samt lekvärldar, utforskande lärprocesser inom förskolan, förändringsprocesser.

Centrala publikationer er: Nilsson, M., Ferholt, B. samt Lecusay, R (2017).

”The playing-exploring child”: re-conceptualizing the relationship between play and learning in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood; Nilsson, M., Lecusay, R. samt Alnervik, K. (2018). utbildning inom förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd vid lek samt utforskande. kurs & Demokrati. Monica Nilsson, universitet eller akademisk institution till utbildning samt överföring, Jönköping University, Avdelningen på grund av pedagogik samt psykologi, Gjuterigatan 5, SE-553 18 Jönköping, land.

E-mail: monica.nilsson@ju.se Robert Lecusay, dr., lektor inom pedagogik tillsammans med inriktning mot förskola nära universitet eller akademisk institution på grund av utbildning samt informationsutbyte, Jönköping University. Lecusays forskningsintressen existerar bland annat: Förskoledidaktik, lek samt lekvärldar, förskolepedagogik till hållbar tillväxt, relationen mellan formellt samt informellt utbildning.

Centrala publikationer: Nilsson, M., Ferholt, B. samt Lecusay, R. (2017). ”The playing-exploring 125 Barn 36(3-4) child’: re-conceptualizing the relationship between play and learning in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood; Lemke, J.L., Lecusay, R., Cole, M. samt Michalchik, V. (2015). Documenting and Assessing Learning in Informal and Media-Rich Environments (MIT Press).

Robert Lecusay, universitet eller akademisk institution på grund av utbildning samt överföring, Jönköping University, Avdelningen till pedagogik samt psykologi, Gjuterigatan 5, SE-553 18 Jönköping. land. E-mail: robert.lecusay@ju.se Karin Alnervik, dr., lektor inom pedagogik tillsammans inriktning mot förskola nära universitet eller akademisk institution till utbildning samt överföring, Jönköping University.

Alnervik arbetar även likt projektledare/forskningsledare vid lärorik Inspiration på grund av malm tätort. Alnerviks forskningsintressen existerar bland annat: lärorik register, kollegialt/ kollaborativt utbildning samt förändringsprocesser. Centrala publikationer: Alnervik, K., Öhman, C., Lidén, E. samt Nilsson, M. (2018). unge samt vårdnadshavares minnen från deltagande inom lärorik register.

Tidsskrift for skandinavisk Barnehageforskning; Alnervik, K. Systematic documentation: Structures and tools in a practice of communicative documentation. Contemporary Issues in Early Childhood. Karin Alnervik, universitet eller akademisk institution till utbildning samt informationsutbyte, Jönköping University, Avdelningen på grund av pedagogik samt psykologi, Gjuterigatan 5, SE-553 18 Jönköping, land.

E-mail: karin.alnervik@ju.se Beth Ferholt, dr., associate professor inom Early Childhood Education nära Department of Early Childhood and Art Education, Brooklyn College, City University of New York. Ferholts forskningsintressen existerar bland annat: Lek, lekvärldar, fantasi, perezhivanie, former från förskoleverksamheter var ungar förstås likt kultur- samt kunskapsskapare samt metoder på grund av för att analysera dessa fenomen.

Centrala publikationer: Nilsson, M., Ferholt, B. samt Lecusay, R (2017): ”The playing-exploring child”: re-conceptualizing the relationship between play and learning in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood; Nilsson, M., Grankvist, A-K., Johansson, E., Thure, J. samt Ferholt, B. (2018). Lek, utbildning samt lycka: Lekande samt utforskande inom förskolan.

Beth Ferholt, Department of Early Childhood and Art Education, Brooklyn College, City University of New York, 2900 Bedford Avenue Brooklyn, färsk 11210-2889, USA. E-mail: bferholt@gmail.com 126