Vem lär sig andraspråk snabbast

Detta RJ-Sabbaticalprojekt besitter syftat mot att
(1) formulera synteser från vårt mer än 20-åriga forskningsprogram kring inlärningsålder samt sofistikerad andraspråksinlärning,
(2) redovisa våra just avslutade studier kring den relativa effekt ifrån tidig/sen startålder vs. enspråkighet/tvåspråkighet nära inföddlik andraspråksinlärning, samt
(3) känna igen nya kritisk riktningar till forskningen ifall mognadsbegränsningar samt ett eventuell väsentlig (eller känslig) period till språkinlärning.

Fokuset äger legat vid hur studiet från inföddlik andraspråksinlärning – inom såväl barndomen likt inom vuxenålder – kunna tillhandahålla viktiga ledtrådar mot hur hjärnans mognad inverkar vid inlärningsförmågan, dock även mot hur fenomenet inföddlik andraspråksinlärning/-användning inom olika åldrar förmå nyttjas inom socialpsykologisk undersökning ifall hur förväntningar samt stereotyper påverkar vår observation, vårt minne samt vår evaluering från andraspråkstalares språkbehärskning.

I den ändrade kursplanen för svenska som andraspråk i grundskolan (Lgr22) har man numer lyft fram strategier för att lära sig språk i ämnets syfte

Projektet äger haft vilket konkret uppgift för att leda till inom fyra internationellt publicerade föremål eller textstycken – resultatet besitter dock blivit sex föremål eller textstycken, varav tre hunnit bli publicerade, medan tre kvar existerar beneath undersökning hos internationella tidskrifter. samtliga artiklar/kapitel kommer för att göras tillgängliga (’open access’) genom publicering från sista reviderade manusversionen inom Diva; någon alternativt några från artiklarna förmå dessutom komma för att friköpas samt finnas fritt tillgängliga inom slutredigerad tryckversion vid tidskrifternas websidor.

Nedan följer enstaka beskrivning från projektets vetenskapliga bidrag, tillsammans hänvisning mot dem producerade artiklarna samt kapitlen.

I en avsnitt tillsammans med titeln ”Age effects on language acquisition, retention and loss: key hypotheses and findings” [1] redovisar oss dem primära empiriska resultaten ifrån vårt för tillfället (mer än) 20-åriga forskningsprogram kring inlärningsålder, mognadsbegränsningar samt den (inom lingvistiken, andraspråksforskningen, samt den neurokognitiva litteraturen) klassiska hypotesen angående enstaka väsentlig period på grund av språkinlärning (The Critical Period Hypothesis, CPH).

på denna plats samtalar om oss systematiskt – utifrån våra empiriska information ovan tidig samt sen andraspråksinlärning, förstaspråksattrition, adopterades språkinlärning samt ’förstaspråksrester’, språkbegåvning, implicit samt explicit lärande, samt den relativa effekt ifrån enspråkighet resp. tvåspråkighet – hur våra hittills publicerade konsekvens förhåller sig mot dem kriterier på grund av falsifiering från CPH vilket uppställts inom den internationella litteraturen.

oss finner för att inlärningsåldern existerar den maximalt kritisk faktorn till uppnådd slutnivå inom en andraspråk (i jämförelse tillsammans t.ex.

Det sker både funktionella och strukturella hjärnförändringar vid inlärning av ett andraspråk, enligt forskning

vistelsetid samt språkanvändningsmönster); för att relationen mellan startålder samt slutnivå existerar diskontinuerlig snarare än linjär, samt för att startåldrarna 6–7 resp. 12–13 kalenderår motsvarare typiska brytpunkter (beroende vid vilket språkligt fenomen liksom studeras); för att sådana (mycket ovanliga) vuxna andraspråksinlärare, dock även genomsnittliga unga inlärare, likt inom vardaglig språkanvändning uppfattas vilket inföddlika inom själva verket visar sig artikel icke-inföddlika då deras språkbehärskning analyseras inom detalj; för att detta existerar andraspråksinlärares sena startålder samt språkexponering snarare än deras tvåspråkighet liksom existerar orsaken mot ett icke-inföddlik språkbehärskning; samt för att vuxnas lärande samt processning från andraspråket inom högre grad än hos unge sker kompensatoriskt via detta explicita/deklarativa minnessystemet snarare än detta implicita/prodedurala systemet, vilket bl.a.

supportas från för att många avancerade samt nästan inföddlika vuxna ständigt visar sig besitta ett språkbegåvning ovan genomsnittet på grund av normalpopulationen samt från för att deras tillväxt från olika språkliga fenomen (t.ex. fonetisk observation samt språklig intuition) sker mer sporadiskt samt icke-parallellt (till skillnad mot små människor, likt utvecklar samtliga aspekter från språket parallellt).

Även angående oss avstår ifrån för att hävda för att våra studier utgör definitiva bevis till mognadsbegränsningar samt enstaka väsentlig period till språkinlärning, sålunda dristar oss oss mot för att påstå för att våra påverkan sammantaget ej talar på grund av för att CPH är kapabel förkastas.

En klar trend inom litteraturen detta senaste decenniet äger varit för att tolka avancerade andraspråksinlärares (såväl barndoms- såsom vuxeninlärares) icke-inföddlika behärskning såsom enstaka konsekvens från dessa individers tvåspråkighet, samt ej från deras sena inlärningsålder.

ett ståndpunkt vilket ofta framförts existerar för att enspråkig behärskning ej existerar för att vänta ifrån tvåspråkiga individer, då enspråkighet samt tvåspråkighet måste ses såsom skilda kompetenser, samt för att den hittillsvarande praktiken för att jämföra andraspråkstalare tillsammans enspråkiga kontrollgrupper utgör ett ’enspråkighetsbias’.

en förslag likt därför ofta framförts (men hittills inte någonsin anammats inom praktiken) existerar för att låta simultant tvåspråkiga individer – dvs.

Alla elever inom sva och sfi behöver bygga upp ett rikt och brett ordförråd för att utveckla en god kommunikativ språkförmåga på svenska

personer såsom ifrån födseln vuxit upp tillsammans med numeriskt värde tungomål inom hemmet – utgöra kontrollgrupp. inom identisk anda besitter detta framhållits för att personer såsom adopteras mot ett fräsch språkmiljö inom barndomen är kapabel lära sig detta nya språket mot synes obehindrat, snabbt, samt mot fulländning tackar vare för att deras inledningsvis inlärda tungomål försvinner inom loppet från några månader efter adoptionen (till skillnad ifrån barndomsinlärare likt upprätthåller kompetens samt användning från sitt förstaspråk).

Hypotesen existerar för att hjärnans språkfunktioner ”nollställs” nära abrubt, total språkförlust, vilket inom sin tur tillåter enspråkig lärande från detta nya språket.

inom ett produkt tillsammans titeln ”Age of acquisition – not bilingualism – fryst vatten the primary determinant of less than nativelike L2 ultimate attainment” [2] angriper oss dessa ståndpunkter tillsammans med utfall ifrån enstaka storskalig lärande från 80 individer vilket undersökts tillsammans med 7 olika lingvistiska (fonetiska, morfosyntaktiska, lexikala) instrument gällande deras produktion samt observation från svenska.

tillsammans med ett 2x2-faktoriell design jämfördes den slutliga språkbehärskningen hos vuxna enspråkiga förstaspråkstalare från svenska, simultant tvåspråkiga förstaspråkstalare från svenska samt spanska, sekventiellt enspråkiga andraspråkstalare från svenska (adopterade mot landet inom barndomen inom åldern 3–8 år), samt sekventiellt tvåspråkiga andraspråkstalare från svenska (med spanska vilket förstaspråk, såsom invandrat mot land inom barndomen inom åldern 3–8 år).

Resultaten visar klart vid för att inlärningsåldern existerar den kritisk faktorn, medan tvåspråkighet endast äger begränsad alternativt ingen utfall (beroende vid vilka språkliga fenomen likt studeras). inom enstaka nyhet tillsammans med titeln ”Revisiting the lexical deficit in bilingualism: The impact of age of acquisition” [3] redovisar oss uppgifter ifrån ytterligare numeriskt värde lexikala test ifrån denna forskning, samt resultaten pekar denna plats åt identisk håll.

Fler människor än någonsin behöver relativt snabbt lära sig ett främmande språk

ett angränsande samtal förs inom artikeln ”But first, let’s think again! (Commentary on Mayberry & Kluender)” [4]. inom den keynote-artikel jag denna plats kommenterar resonerar författarna utifrån snarlika teoretiska utgångspunkter liksom ovan, var effekter från inlärningsålder samt ett väsentlig period ses liksom kritisk till förstaspråksinlärning, dock liksom oviktiga nära andraspråksinlärning.

Min kommentarsartikel fokuserar bland annat vid detta faktum för att studier från skenbart inföddlika andraspråkstalare allmänt sett använt sig från testinstrument samt analyser såsom varit okänsliga på grund av dem små skillnader liksom finns mellan inföddlik samt nästan inföddlik språkbehärskning.

Förutom synteser från våra tidigare samt pågående studier syftade denna sabbatical även mot för att blicka vidare samt för att känna igen samt initiera nya riktningar samt framkomliga vägar till forskningen angående inlärningsålder, mognadsbegränsningar samt kritiska perioder.

inom ett produkt tillsammans med titeln ”Early vs.

Stark evidens visar att läs- och skrivkunnighet påverkar kognitiva funktioner, vilket försvårar inlärningen av ett andraspråk för de som inte lärt sig läsa och skriva på sitt modersmål trots vuxen ålder

late-acquired near-nativeness as a unique ground for exploring age effects in SLA: A research agenda” [5] görs detta genom explicita förslag vid konkreta forskningsuppgifter inom tre delfrågeställningar: (1) inom vilken grad inlärningsåldern resp. tvåspråkigheten ligger på baksidan dessa individers icke-inföddlikhet, samt ifall den relativa effekt ifrån dessa faktorer varierar mellan olika språkliga fenomen; (2) om yngre samt äldre andraspråksinlärares nästan inföddlika språkbehärskning vilar vid identisk alternativt fundamentalt skilda neurokognitiva system; samt (3) hur infödda lyssnare uppfattar nästan inföddlikt anförande, samt hur stereotypa föreställningar samt förväntningar kring inlärningsålderns effekt styr lyssnares perceptions- samt minnesprocesser.

då detta gäller den sistanämnda frågan rapporterar oss inom ett produkt tillsammans med titeln ”Native listeners’ observation and reconstructive memory of near-nativelike speech: effects of expectancy violations and stereotype incongruites” [6] angående ett empirisk ”verbal guise”-studie från hur 90 infödda talare från svenska värderar, bedömer samt ur minnet återkallar en samt identisk ljudklipp från enstaka myndig andraspråkstalare tillsammans med ett många subtil brytning, beroende vid angående förhandsinformationen mot klippet angav för att talaren immigrerat mot land inom barndomen alternativt inom vuxenålder.

Resultaten visade för att lyssnares värdering samt minne från talprovet påverkades från informationen angående inlärningsålder, däremot ej deras objektiva evaluering från brytningens styrka samt karaktär.

Projektet besitter förutom publikationerna resulterat inom enstaka masteruppsats, en påbörjat avhandlingsprojekt, enstaka forskargrupp nära Centrum på grund av tvåspråkighetsforskning liksom fokuserar vid observation från brytning, samt en systematiserat talmaterial liksom kommer för att utnyttjas till kandidat- samt masteruppsatser.

enstaka färsk, bestämd frågeställning vilket kommit ur projektet existerar om enstaka s.k.

Forskarna har koll på hur vi bäst lär oss ett andra språk

”lexical deficit” karaktäriserar tvåspråkiga individer (så såsom föreslagits inom litteraturen dem senaste tio åren), alternativt ifall detta existerar en formulering till publiceringsbias samt en förbiseende från åldersfaktorn. Frågan besitter resulterat inom enstaka projektansökan (2019) tillsammans tillsammans med ett forskargrupp nära Åbo Akademi, land i norden. Slutligen förmå nämnas för att jag beneath enstaka månads vistelse inom Kanada (Simon Fraser University, Vancouver, samt University of Alberta, Edmonton) gav tre gästföreläsningar kring dem redovisade studierna samt artiklarna, samt knöt värdefulla kontakter tillsammans med en antal lingvister, fonetiker samt psykologer tillsammans med andraspråks- samt tvåspråkighetsinriktning.