Varför inte u-värde 0.8 site www.byggahus.se

U-värde, alternativt egentligen värmegenomgångskoefficient, definieras vilket "den värmemängd vilket per tidsenhet passerar genom ett ytenhet från konstruktionen då skillnaden inom lufttemperatur vid ömse sidor från konstruktionen existerar enstaka grad" samt anges tillsammans enheten W/m²K (Sandin, 2010), även angående detta existerar vanligt för att U-värdet anges utan objekt.

I de allmänna råden står det att finna om vilka skäl som kan finnas för att medge ett högre U-värde än enligt tabellen

Lagrum

BBR

I allmänt råd mot 6.94 Termiskt klimat menar Boverket för att konstruktioner tillsammans U-värde högre än 1,0 W/m²K kunna ge upphov mot kallras.

9:92 Klimatskärm innehåller ett tabell likt redogör vilka U-värden liksom bör eftersträvas på grund av enskilda byggnadsdelar, dessa är:

Byggnadsdel	U-värde (W/m2K)
Tak	0,13
Vägg	0,18
Golv	0,15
Fönster	1,2
Ytterdörr	1,2

I dem allmänna råden står detta för att hitta angående vilka skäl likt förmå finnas till för att medge en högre U-värde än i enlighet med tabellen.

allmänt är kapabel sägas för att undantag medges ifall detta existerar små areor likt berörs, angående användbarheten reducerar, angående fuktproblematik förmå förväntas uppstå alternativt ifall detta från estetiska alternativt kulturvärdesmässiga skäl existerar olämpligt. (BBR 29)

Beräkning från U-värde

U-värdet beräknas genom för att man dividerar 1 tillsammans värmeövergångsmotståndet vid insidan (R_si), värmemotståndet på grund av dem respektive väggskikten R₁+R₂+...R_N samt värmeövergångsmotståndet vid utsidan (R_se).

U=1/(R_si+R₁+R₂+...R_N+R_se)

Värme(övergångs)motstånd anges tillsammans enheten m²K/W samt antas på grund av utsidan (R_se) ständigt artikel 0,04 medan värmeövergångsmotstånd på grund av insidan (R_si) beror vid vilken byggnadsdel detta gäller.

till överdel gäller 0,10, på grund av väggar 0,13 samt på grund av kalla underlag 0,17. på grund av beräkningar från varma yta utgår man ifrån golvtemperaturen istället till inomhustemperaturen samt man bortser då ifrån R_si inom beräkningen.

R-värde

R-värde på grund av respektive väggskick beräknas genom för att man dividerar skiktets tjocklek inom meter tillsammans materialets värmeledningsförmåga liksom betecknas tillsammans λ-värde (lambda-värde) såsom anges inom enheten W/mK.

R-värde beräknas alltså R=d/λ (Sandin, 2010). Lambda-värden till olika ämne finns inom diverse tabeller alternativt kunna hittas inom produktblad ifrån byggdelens tillverkare.

Enkelt uttryckt är ett U-värde ett mått på värmegenomgångskoefficienten

Värmeledningsförmåga (lambda/λ) till olika material

Material	Varumärke/modell	λ-värde, W/mK	Referens
Lättbetongblock	Leca Block	0,2	Weber (u.å.a)
Lättbetongblock, likt sektion från isolerat lättbetongblock	Leca Isoblock 2.0	0,17	Weber (u.å.b)
PUR-isolering, liksom sektion från isolerat lättbetongblock	Leca Isoblock 2.0	0,024	Weber (u.å.b)
Glasull, fasadskiva	ISOVER Fasadskiva 30	0,030	Isover (u.å.)
Glasull, träregelskiva yttervägg	ISOVER UNI-skiva 33	0,033	Isover (u.å.)
OSB-skiva	0,13	Wekla (2015)
Gipsskiva	Gyproc GN VPL Normal	0,25	Gyproc (u.å.)
Trä	0,14	Wekla (2015)
Tegel (fasad)	0,6	Jernkontorets energihandbok (u.å.)
Puts samt murbruk	1,0	Sandin (2010)
Perlite (hydrofoberad)	Perlite	0,040	Perlite (u.å.)

Luftspalter

Luftspalter brukar delas in inom icke ventilerade samt (avsiktligt) ventilerade luftspalter, var den senare underindelas inom svagt ventilerade samt väl ventilerade.

Luftspalter på baksidan fasadbeklädnader anses existera väl ventilerade samt därmed tas ej luftspalten samt utanförliggande skikt tillsammans med inom U-värdesberäkningen. Värdet på grund av detta yttre värmeövergångsmotståndet (R_se) ersätts tillsammans identisk värde vilket på grund av detta inre värmeövergångsmotståndet (R_si). på grund av icke ventilerade luftspalter förmå man, angående dem ej existerar belagda tillsammans emittanshämmande skikt, utgå ifrån vissa förbestämda värden till värmemotstånd (R-värden) beroende vid dess tjocklek (Sandin, 2010).

Tjocklek, mm	Värmemotstånd (m2K/W), R-värde
5	0,11
10	0,14
20	0,16
50-100	0,17

Sammansatta väggar (exv.

I Boverkets byggregler (BBR) anges gränsmått på u-värde för olika byggelement som tak, väggar, golv, fönster, och ytterdörr

träregelväggar, murverk)

I sammansatta väggar lär materialen inom skikten äga olika lambdavärde (λ) samt värme kommer därför för att passera även tvärledes genom materialen samt exakta värden existerar svåra för att ett fåtal fram utan datormodeller. nära handberäkning använder man sig därför från numeriskt värde olika modeller liksom man sedan tar en medelvärde från, λ-värdesmetoden (som ger en på grund av högt U-värde, benämnt U_λ) samt U-värdesmetoden (som ger en på grund av lågt, benämnt U_U).

Den sammansatta väggens medel-U-värde, U_med, beräknas genom U_med=(2·U_λ·U_U)/(U_λ+U_U) (Sandin, 2010)

U-värdesmetoden

Enligt U-värdesmetoden beräknar man ej tillsammans med tvärledes värmetransport mellan materialen samt väggens U-värde blir då en medelvärde från dem olika grundlig delarnas U-värde tillsammans med hänsyn taget mot deras respektive ytandel.

Man beräknar ej skiktet separat, utan beräknar all konstruktionen samtidigt fast uppdelat per ytandel.

U_U = α·U_isol+β·U_regel, var α existerar ytandelen på grund av isoleringen samt β dito på grund av reglar. (Sandin, 2010)

λ-värdesmetoden

Enligt λ-värdesmetoden beräknar man tillsammans med oändlig tvärledes värmetransport mellan materialen samt man får då en λ-värde till detta sammansatta skiktet såsom existerar medelvärde från dem detaljerad delarnas λ-värde tillsammans med hänsyn taget mot deras respektive ytandel (Sandin, 2010).

λ_res = α·λ_isol+β·λ_regel, var α existerar ytandelen på grund av isoleringen samt β dito på grund av reglar (Sandin, 2010).

1

Väggens U-värde beräknas sedan via för att ta fram en R-värde till skiktet (här kallat på grund av R_λ) baserat vid λ_resultat i enlighet med grundprincipen.

R_λ = d/λ_res, var d existerar skiktets tjocklek.

U_λ = 1/(R_si+R_λ+R_N+R_se), var R_N existerar R-värden på grund av eventuella andra skikt inom väggen.

Andel reglar inom ett vägg

I moderna väggar äger man ofta en installationsskikt tillsammans horisontella reglar (s600) vid insidan från träregelstommen, vilket innebär för att detta uppstår köldbryggor var dem olika skiktens reglar korsar varandra. Egentligen borde beräkningen delas upp inom fyra delar (regel-regel, regel-isolering, isolering-regel, isolering-isolering) [tre delar borde väl räcka?

Regel-regel, isolering-regel samt isolering-isolering?], dock då avvikelsen blir marginell är kapabel istället räkna tillsammans för att reglarna "ligger vid varandra" (Sandin, 2010).

På bas från köldbryggorna undviker man numera ofta för att äga kortlingar inom väggar annat än runt hål samt fäster istället upp radiatorer etc inom skivmaterial liksom förmå ta laster, exempelvis plywood alternativt spånskivor (Träguiden, 2021).

oss tar därför bara hänsyn mot dem lodräta reglarna inom ytterväggen.

Olika centrumavstånd vid regelstommen ger olika massiv andel reglar från ytterväggens area.

Vid s600 äger man 0,045 cm regel per 0,6 meter skiljevägg, vilket ger 0,045/0,6·100=7,5% reglar såsom andel från ytterväggens area.

Vid s450 äger man 0,045 cm regel per 0,45 meter skiljevägg, vilket ger 10% reglar vilket andel från ytterväggens area.

Andel mursten inom en murverk

Tegelstenars andel från en murverks fasadarea förmå beräknas genom för att dividera tegelstenens fasadarea tillsammans med tegelstens fasadarea samt arean från enstaka stöt- samt liggfog (för andel multiplicera tillsammans med 100).

För en murverk tillsammans stenar från svenskt format (250 x 120 x 62) samt inom halvstensförband (vilket betyder för att detta bara existerar löpsidan, den långa, smala, vid tegelstenen såsom existerar utåt).

Liggande fogar (liggfog) antas artikel 13 mm samt stående (stötfogar) 10 mm.

Så vad betyder det här? Ett U-värde avser hur mycket värme som överförs per sekund, per kvadratmeter och per grad av temperaturskillnad över en väggyta

Tegelsten+liggfog=75 mm, tegelsten+stötfog=260 mm, "modularean" blir därmed 0,075·0,260 = 0,0195 m². Tegelstenens löpsidas area existerar 0,062x0,250=0,0155 m2. Ytandelen likt utgörs från tegelstenar existerar därmed (0,0155/0,0195x100) 79,5%, avrundat mot 80%.

För halvstensförband tillsammans med stenar inom danskt format (228 x 108 x 54) tillsammans med 12 mm ligg- samt stötfogar existerar teglets andel från fasadytan (0,228·0,054)/(0,240·0,066)≈0,778, alternativt avrundat 78%

Beräkningsexempel

Exempel 1 - PUR-isolerade lättbetongblock, 33 cm (Leca® Isoblock 2.0, tunnfog)

En yttervägg byggs upp tillsammans 30 cm tjocka isolerade lättbetongblock likt inom sig består från 10 cm lättbetong, 10 cm PUR-isolering samt 10 cm lättbetong.

Insidan putsas tillsammans med 1 cm tjockt skikt samt utsidan tillsammans med 2 cm tjock puts.

R-värde på grund av lättbetongen blir 0,2 (total materialtjocklek inom meter) / 0,17 (lambdavärde) ≈ 1,176, till PUR-isoleringen 0,1/0,024≈4,167 samt putsen 0,03/1=0,03.

U-värdet beräknas således U = 1 / (0,04+1,176+4,167+0,03+0,13) ≈ 0,180 (Leca® anger 0,187 dock dem lär äga inkluderat bruket mellan stenarna, likt äger sämre isoleringsegenskaper än själva blocken, inom beräkningen (Weber, u.å.c))

Exempel 2 - PUR-isolerade lättbetongblock, 38 cm (Leca® Isoblock 2.0, tunnfog)

Lika modell 1 dock tillsammans 15 cm PUR-isolering.

Värmemotstånd på grund av isoleringsskiktet (R-värdet) blir då 0,15 (meter) / 0,024 (PUR-isoleringens λ-värde) = 6,25

U = 1 / (0,04 (R_se) + 1,176 (R lättbetong) + 6,25 (R isolering) + 0,03 (R puts) + 0,13 (R_si) ) ≈ 0,131 (Leca® anger 0,137 (Weber, u.å.c))

Exempel 3 - träregelvägg tillsammans med installationsskikt, 37 cm

Träregelväggen inom exemplet byggs upp tillsammans med, utifrån sett, träpanel liggande 22mm, spikläkt 34 mm monterade vid distanshylsor genom 50 mm isolerande fasadskiva (R=0,05/0,030≈1,667), vindduk, 195 mm bärande regel (R=0,195/0,14≈1,393) tillsammans mineralullsisolering s600 (R=0,195/0,033≈5,909), ångspärr/-broms, 45 mm installationsskikt tillsammans horisontella reglar (R=0,045/0,14≈0,321) mineralisolering s600 (R=0,045/0,033≈1,367), 11 mm OSB-skiva (R=0,011/0,13≈0,085), 13 mm gipsskiva (R=0,013/0,25=0,052).

Eftersom spikläkten utgör enstaka väl ventilerad luftspalt beräknas U-värdet ifrån fasadskivan samt inåt inom konstruktionen samt detta yttre värmeövergångsmotståndet (R_se) får identisk värde likt detta inre värmegenomgångsmotståndet (R_si) på grund av väggar, 0,13.

I beräkningsexemplet tas ingen hänsyn mot distanshylsor alternativt för att köldbryggorna blir mindre från för att installationsskiktets reglar löper horisontellt, utan varenda reglar beräknas likt liggande vid varandra.

U-värdesmetoden

U_isol= 1/(0,13+1,667+5,909+1,367+0,085+0,052+0,13)≈0,107

U_regel=1/0,13+1,667+1,393+0,321+0,085+0,052+0,13)≈0,265

U_U = 0,925·U_isol+0,075·U_regel≈0,119

λ-värdesmetoden

λ_res = 0,925·λ_isol+0,075·λ_regel=0,925·0,033+0,075·0,14≈0,041

R_λ = (0,195+0,045)/0,041≈5,854

U_λ = 1/(0,13+1,667+5,854+0,052+0,13)≈0,128

Genomsnitt på grund av väggen

U_med=(2·U_λ·U_U)/(U_λ+U_U)=(2·0,128·0,119)/(0,128+0,119)=0,123

Exempel 4 - äldre skalmur från tegel vid in- samt utsida tillsammans med oventilerad luftspalt, 31 cm

Ytterväggen består från 12 cm tegel (R=0,12/0,6=0,2) samt bruk (R=0,12/1,0=0,12), 6 cm oventilerad luftspalt (R=0,17), 12 cm tegel samt 1 cm puts (R=0,01/1,0=0,01) invändigt.

Vår U-värdesberäknare hjälper dig att beräkna U-värdet på de flesta vanligt förekommande konstruktionerna i olika typer av byggnader

Eftersom enstaka tegelvägg mot massiv sektion består från murbruk mellan tegelstenarna bör detta tas inom beaktande i enlighet med sammansatta väggar. på grund av enkelhetens skull förutsätter oss för att väggen existerar murad tillsammans med stenar från svenskt format (250 x 120 x 62) samt inom halvstensförband, vilket ger cirka 80% tegelstensarea.

U-värdesmetoden

U_tegel= 1/(0,04+0,2+0,17+0,2+0,01+0,13)≈1,334

U_bruk=1/0,04+0,12+0,17+0,12+0,01+0,13)≈1,695

U_U = 0,8·U_tegel+0,2·U_bruk≈1,406

λ-värdesmetoden

λ_res = 0,8·λ_tegel+0,2·λ_bruk=0,8·0,6+0,2·1,0≈0,68

R_λ (för ett tegelstens djup inom muren, 12 cm) = 0,12/0,68≈0,176

U_λ = 1/(0,04+0,176+0,17+0,176+0,01+0,13)≈1,425

Genomsnitt till väggen

U_med=(2·U_λ·U_U)/(U_λ+U_U)=(2·1,425·1,406)/(1,425+1,406)≈1,415 (att jämföra tillsammans för att äldre kopplade 1+1-fönster besitter en U-värde ifall cirka 3,0, äldre treglasfönster utan gasfyllning 2,0 samt moderna gasfyllda treglasfönster cirka 1,0.

en äldre kopplat glasruta likt får innerrutan ersatt tillsammans enstaka 2-glas energikassett får cirka 1,3 (Energi- samt klimatrådgivarna inom Skåne, u.å.)

Exempel 5 - äldre skalmur från tegel vid in- samt utsida tillsammans Perlite-fylld luftspalt, 31 cm

Lika modell 4 dock var luftspalten existerar fylld tillsammans isoleringsmaterialet Perlite (R=0,06/0,040=1,5).

U-värdesmetoden

U_tegel= 1/(0,04+0,2+1,5+0,2+0,01+0,13)≈0,480

U_bruk=1/0,04+0,12+1,5+0,12+0,01+0,13)≈0,521

U_U = 0,8·U_tegel+0,2·U_bruk≈0,488

λ-värdesmetoden

λ_res = 0,8·λ_tegel+0,2·λ_bruk=0,8·0,6+0,2·1,0≈0,68

R_λ (för enstaka tegelstens djup inom muren, 12 cm) = 0,12/0,68≈0,176

U_λ = 1/(0,04+0,176+1,5+0,176+0,01+0,13)≈0,492

Genomsnitt till väggen

U_med=(2·U_λ·U_U)/(U_λ+U_U)=(2·0,492·0,488)/(0,492+0,488)≈0,490

Exempel 6 - skalmur från tegel inom danskt format vid in- samt utsida tillsammans Perlite-fylld luftspalt "Superväggen" (Tegelmäster, u.å.) 47 cm

Väggen består från 108 mm tegel (R=0,108/0,6=0,18) tillsammans med bruk (R=0,108/1,0=0,108), 250 mm Perlite (R=0,25/0,04=6,25), 108 mm tegel.

Teglets andel från väggytan antas existera 78%, återstående yta utgörs från murbruk.

U-värdesmetoden

U_tegel= 1/(0,04+0,18+6,25+0,18+0,13)≈0,147

U_bruk=1/0,04+0,108+6,25+0,108+0,13)≈0,151

U_U = 0,78·U_tegel+0,22·U_bruk≈0,148

λ-värdesmetoden

λ_res = 0,78·λ_tegel+0,22·λ_bruk=0,78·0,6+0,22·1,0≈0,688

R_λ (för ett tegelstens djup inom muren, 108 mm) = 0,108/0,688≈0,157

U_λ = 1/(0,04+0,157+6,25+0,157+0,13)≈0,149

Genomsnitt till väggen

U_med=(2·U_λ·U_U)/(U_λ+U_U)=(2·0,149·0,148)/(0,149+0,148)≈0,148 (Tegelmäster (u.å.) anger 0,16 inom sin informationsbroschyr, detta existerar möjligt för att dem även äger räknat vid kramlor mellan skalmurarna etc.).

Referenser

Boverkets byggregler [BBR 29] (BFS 2011:6). Boverket.

https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf

Energi- samt klimatrådgivarna inom Skåne. (u.å.). Fönster. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.ekrs.se/fonster

Gyproc. (u.å.). Produktdatablad Gyproc Normal Standardgipsskiva. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document-files/sv/PDS-SE-Gyproc-Normal.pdf

Isover.

(u.å.a). ISOVER Fasadskiva 30. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.isover.se/products/isover-fasadskiva-30

Isover. (u.å.b). ISOVER UNI-skiva 33. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.isover.se/products/isover-uni-skiva-33

Jernkontorets energihandbok. (u.å.). Värmeledningsförmåga samt U-värden till olika material. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.energihandbok.se/konstanter/varmeledningsformaga-och-u-varden-for-olika-material

Perlite.

(u.å.) Perlites tekniska egenskaper. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://perlite.nu/tekniska-egenskaper/

Sandin, K. (2010). Praktisk byggnadsfysik (upplaga 1:2). Studentlitteratur.

Tegelmäster. (u.å.) Superväggen. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://egernsund-tegl.com/Resources/render.aspx?id=11367

Träguiden. (22 månad 2021). Ytterväggar.

Du kan även göra din egen konstruktion från start utan begränsningar

Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-utformning/stomme/vaggar/yttervaggar/

Weber. (u.å.a). Leca® Block 150. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.se.weber/leca/leca-blockmurblock/lecar-block-150

Weber. (u.å.b). Leca® Isoblock 2.0 30.

Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.se.weber/leca/lecar-isoblock-20/lecar-isoblock-20-30

Weber. (u.å.c). U-värde/Brandklass. Hämtad 2022-04-29 ifrån https://www.se.weber/projekt/leca/u-vardebrandklass

Wekla. (2015). Referensvärden till olika byggmaterial. Hämtad 2022-04-29 ifrån http://wekla.com/wp/wp-content/uploads/2015/02/Referensv%C3%A4rden-150504.pdf