Varför används resistorer inom el
Resistor
| Den på denna plats artikeln besitter källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken övning vilket existerar hämtad fanns. Resistansen mäts i ohm som betecknas med grekiska bokstaven omega (Ω) (2023-11) |
En resistor, även kallad motstånd, existerar enstaka passiv elektronisk komponent vilket utgör en hinder på grund av elektronernas rörelse inom en elektriskt fält.
Dess resistans existerar en mått vid storleken från detta hinder samt beräknas vilket kvoten mellan spänning samt ström i enlighet med Ohms team.
Resistorn existerar ett från dem vanligaste komponenterna inom elektriska kretsar. Konstruktionen består från ett oftast isolerad lekamen tillsammans anslutningar, var innehållet existerar en motståndselement, tillverkat från en ämne tillsammans känd resistivitet (ρ), inom struktur från ett stav, en rör, folie, ytskikt alternativt tråd tillsammans viss längd (l) samt area (A).
Detta beskrivs i enlighet med
Enheten på grund av resistans existerar ohm (Ω).
Motstånd liksom förmå anses oberoende från ström, spänning samt yttre faktorer, mot modell temperatur alternativt ljus, kallas på grund av "linjära motstånd" alternativt bara "motstånd". angående resistansen varierar tillsammans med ström, spänning alternativt yttre faktorer benämns komponenten till "olinjärt motstånd", alternativt tillsammans med en namn liksom anger vilket motståndet existerar beroende från.
På bas från brus inom resistorer utsätts den meddelande likt transporteras genom motståndet på grund av distorsion. Termiskt brus samt strömbrus samt dessas spänningsberoenden förorsakar störningar såsom inom vissa applikationer behöver iakttas.
En ideal resistor saknar induktans samt kapacitans. varenda äkta resistor besitter dock ett viss impedans vilket ger enstaka frekvensberoende signalöverföring.
till ett lätt tråd existerar den karaktäristiska impedansen
där existerar induktansen samt kapacitansen.
I detta kapitel ska vi gå igenom grundläggande elläraOm en motstånd kyls ned mot absoluta nollpunkten, kommer på grund av vissa ämnen detta elektriska motståndet för att upphöra (supraledning).
Olika typer från resistorer
[redigera | redigera wikitext]Det finns olika typer från resistorer. dem flesta äger ett konstant resistans samt kallas därför fasta resistorer.
andra besitter enstaka resistans likt förmå varieras, mot modell skjut- samt vridresistorer, samt kallas därför variabla resistorer. Reglaget till för att ställa in volymen vid ett radio existerar ett typ från vridresistor. då volymkontrollen vrids, reducerar alternativt ökar resistansen inom ett krets liksom reglerar ljudstyrkan.
Vi kommer också att räkna på hur de olika storheterna hänger samman med varandra (ett samband som kallas Ohms lag)Märkningsscheman på grund av resistorer
[redigera | redigera wikitext]Linjära motstånd äger märkningsscheman, i enlighet med vilka komponentvärden anges tillsammans med färgband.
Schema tillsammans fyra band
[redigera | redigera wikitext]| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet (multiplikator) | Fjärde bandet (tolerans) |
|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | ×100 | |
| Brun | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) |
| Röd | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) |
| Orange | 3 | 3 | ×103 | |
| Gul | 4 | 4 | ×104 | |
| Grön | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) |
| Blå | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) |
| Violett | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) |
| Grå | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) |
| Vit | 9 | 9 | ×109 | |
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | ||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | ||
| Ingen | ±20% (M) |
Schema tillsammans fem band
[redigera | redigera wikitext]| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet (multiplikator) | Femte bandet (tolerans) |
|---|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | 0 | ×100 | |
| Brun | 1 | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) |
| Röd | 2 | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) |
| Orange | 3 | 3 | 3 | ×103 | |
| Gul | 4 | 4 | 4 | ×104 | |
| Grön | 5 | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) |
| Blå | 6 | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) |
| Violett | 7 | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) |
| Grå | 8 | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) |
| Vit | 9 | 9 | 9 | ×109 | |
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | |||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | |||
| Ingen | ±20% (M) |
Schema tillsammans sex band
[redigera | redigera wikitext]| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet (multiplikator) | Femte bandet (tolerans) | Temp.
Koefficient |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | 0 | ×100 | ||
| Brun | 1 | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) | 100 ppm |
| Röd | 2 | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) | 50 ppm |
| Orange | 3 | 3 | 3 | ×103 | 15 ppm | |
| Gul | 4 | 4 | 4 | ×104 | 25 ppm | |
| Grön | 5 | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) | |
| Blå | 6 | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) | |
| Violett | 7 | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) | |
| Grå | 8 | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) | |
| Vit | 9 | 9 | 9 | ×109 | ||
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | ||||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | ||||
| Ingen | ±20% (M) |