Varför hör man röster i huvudet

Cecilia existerar femtio kalenderår samt tjänsteman vid ett statlig myndighet. inom hennes viktig bor Hasse Aro sedan flera decennier. då denna går isolerad vid ett mörk väg samt börjar oroa sig till vilket liksom skulle behärska hända existerar detta hans programledarröst ifrån TV3:s Efterlyst liksom denna hör inom sitt skalle.

Den sätter mening vid skräckfantasierna.

I andra situationer låter hennes inre anförande helt annorlunda. Oftast utgörs detta från enstaka panel vid cirka tre röster likt imponerat samt hyllande kommenterar detta denna fullfölja. inom likhet tillsammans med Hasse Aro talar denna fanclub angående Cecilia inom tredjeplats individ.

dock då denna existerar självkritisk förändras hennes inre anförande mot inledande person.

– Då existerar rösten min personlig. ”Nu måste jag tydlighet mig”, säger hon.

Inre anförande existerar orden likt bara existerar inom vårt viktig.

dem tillsammans med vars hjälp oss tänker, håller något inom minnet, kritiserar oss själva – alternativt repar nytt mod. Inre monolog kallas detta inom skönlitteratur samt spelfilm, dock verklighetens inre anförande existerar därför mångfasetterat för att monolog vore enstaka till snäv begrepp. till somliga existerar detta likt filmernas inre monolog: ett klar röst samt en utbroderat språkligt flöde såsom inkluderar varenda mening.

andra äger en mer kondenserat inre anförande, tillsammans med färre mening samt mindre klar upplevelse från röst. Mer stödord än välartikulerad monolog.

Det finns även människor liksom helt saknar inre anförande. dem behöver ej äga någon språkstörning alternativt avvika inom något annat avseende. dem bara tänker utan ord.

– Innan jag började forska angående detta denna plats trodde jag lite oreflekterat för att andra tänker ungefär såsom jag, säger denna.

successiv gick detta upp på grund av mig hur olika oss existerar. för att äga enstaka inre monolog existerar vanligast, dock jag äger intervjuat flera såsom i stället besitter enstaka inre dialog. Vissa använder detta vilket en sätt för att fatta beslut. Deras inre röster får inta olika ståndpunkter inom ett fråga samt debattera. Själva förmå dem liksom luta sig åter samt titta vilken röst liksom vinner.

Inre anförande fyller år flera olika funktioner liksom förmå sorteras inom tre huvudgrupper, redogör Hélène Lœvenbruck: kommunikativ, kognitiv samt metakognitiv funktion.

– Inre anförande finns tillsammans med då oss samtalar tillsammans med andra – detta existerar ett simulator liksom ligger en steg före samt ger oss flyt inom talet samt korrigerar små förlorar innan dem hinner uttalas.

oss använder detta även på grund av för att minnas diskussion vilket varit alternativt på grund av för att förbereda vad oss bör yttra inom framtiden. Allt detta ingår inom dess kommunikativa funktion.

De kognitiva funktionerna existerar dem liksom hjälper oss för att tänka. Inre anförande existerar en effektivt sätt för att hålla kvar kunskap inom arbetsminnet – såsom enstaka kod, en telefonnummer alternativt enstaka inköpslista.

oss använder även inre anförande på grund av bland annat problemlösning, resonerande, huvudräkning, förberedelse, besluts­fattande samt på grund av för att fokusera vår uppmärksamhet.

– Den tredjeplats kategorin, metakognitiva funktioner, handlar angående för att förstå oss själva samt reglera våra känslor, säger Hélène Lœven­bruck.

oss använder inre anförande till för att skapa ett sammanhängande allegori ifall oss själva, morska upp oss, motivera oss.

Vi kunna även nyttja detta destruktivt på grund av för att trycka ner oss själva inom skorna, tillägger hon.

– detta funkar verkligen åt båda hållen. detta jag slagits från då jag studerat små ungar existerar hur ofta dem använder detta positivt till för att trösta samt stötta sig själva: ”Det existerar okej.” ”Det fullfölja inget.” ”Det denna plats gjorde jag bra.” beneath tonåren existerar oss mer själv­kritiska, då blir detta inre talet detta även.

Sedan, då oss blir vuxna, är kapabel detta växla mer mellan för att artikel stöttande samt kritiskt.

Inre anförande förmå existera medvetet samt kontrollerat, dock även ofrivilligt samt svårtyglat. medvetet inre anförande existerar associerat tillsammans fokus samt koncentration, detta ofrivilliga existerar kopplat mot dagdrömmeri, då oss låter reflektioner anlända samt gå.

– Ofrivilligt inre anförande är kapabel artikel störande på grund av vissa, en pladder såsom existerar svårt för att koppla försvunnen.

dock detta kunna även artikel ett fördel inom kreativt jobb, säger Hélène Lœvenbruck.

Ett krux tillsammans för att analysera andra människors inre äventyr existerar för att dem ej existerar direkt tillgängliga till forskaren, vilket därför måste förlita sig vid försökspersonens detaljer. Hur pålitlig existerar den?

Ordlösa reflektioner behöver omvandlas mot mening då oss bör informera ifall dem, samt detta finns ett fara för att oss lurar oss själva för att tanken fanns språklig redan ifrån start.

Olika vetenskapsman besitter olika åsikt angående hur stort bekymmer detta existerar, vilket leder mot olika uppfattningar angående hur vanligt inre anförande är.

Enklaste sättet för att samla in forskningsdata existerar för att låta människor svara vid enkäter. liknande brukar visa upphöjd förekomst från inre anförande.

Den amerikanske inre tal-veteranen Russell Hurlburt, professor nära University of Nevada, går grundligare mot väga samt kommer fram mot många lägre nivåer. till tillförlitliga data behövs för att enstaka försöksperson får dels övning, dels en särskilt ögonblick för att förklara, menar denne. Sedan 1970-talet besitter denne utrustat försökspersoner tillsammans små dosor vilket piper nära slumpmässiga tillfällen, varvid personen får anteckna vad likt rörde sig inom huvudet just då.

Anteckningarna följs upp gemensamt samt successivt lär sig personen för att iaktta sitt tänkande.

Medan somliga vetenskapsman menat för att inre anförande upptar större delen från vår vakna period, antyder Hurlburts undersökning för att detta snarare rör sig ifall enstaka fjärdedel från tiden – inom medelvärde. Vissa människor tycks verkligen äga en språkligt flöde nästan 100 andel från sin vakna tidsperiod, andra rapporterar inget inre anförande alls.

dem flesta från oss tillhör ej någon från extremerna utan hamnar däremellan.

Russell Hurlburt beskriver fem vanliga typer från inre äventyr vilket återkommer hos hans försökspersoner: känslor, sensoriska erfarenheter, inre anförande, visuellt tänkande samt osymboliserat tänkande. dem tre sista förmå ses likt alternativa sätt för att tänka.

ett tanke tillsammans med innebörden ”Nu måste jag köpa tågbiljett!” kunna verkligen bestå från just dem orden, dock även transporteras fram från inre bilder alternativt … ja vilket då? tillsammans osymboliserat tänkande menar Hurlburt ett tanke utan vidhängande extrabagage inom struktur från mening, bilder alternativt något annat.

enstaka helt teoretisk tanke angående man därför önskar, inom betydelsen för att tanke­processen saknar en egenskap eller ett kännetecken vilket går för att förklara. Tankens innehåll existerar dock lika exakt såsom angående den bestått från ord.

– Frågan ifall tänkande utan mening alternativt bilder existerar spännande, säger Hélène Lœvenbruck.

Jag blir mer samt mer övertygad angående för att detta existerar ett grund­läggande mänsklig förmåga oss äger för att tänka reflektioner från ren innebörd, pure meaning.

Skildringar från människor likt vuxit upp utan tungomål existerar en sätt för att närma sig denna fråga, menar hon.

– detta finns en antal fall beskrivna inom historien, mot modell döva ungar liksom ej fått lära sig teckna alternativt prata förrän sent.

Vissa från dem besitter ej haft något tungomål alls beneath sin uppväxt samt dem besitter uppen­barligen kunnat tänka ändå. dem besitter lärt sig sysslor, dem äger planerat sin ljus samt sålunda vidare. dock till enstaka emotion från en sammanhängande jag behövs nog tungomål. Den dövblinda författaren Helen Keller besitter skrivit intressant angående detta.

detta utför något tillsammans oss för att behärska yttra ”jag är”, ”jag ska” alternativt ”jag bör inte”. detta existerar den var metakognitiva funktionen.

Är människor tillsammans många respektive lite inre anförande olika varandra? Blir dem god vid olika saker, besitter dem olika intressen alternativt personlighet?

Väldigt pratsamma människor mot modell – existerar detta dem såsom även besitter en ständigt ordflöde vid insidan?

Hélène Lœvenbruck skrattar.

– Jag besitter definitivt träffat dem såsom besitter ett strid ström från mening vid både insidan samt utsidan. dock även dem liksom existerar helt annorlunda vid insida samt utsida.

enstaka sektion introverta får man dra orden ur – sedan visar detta sig för att dem äger en enormt inre språkligt flöde. därför nej, jag känner ej mot några tydliga mönster inom detta avseendet. ej till karaktär, ej till talang, ej på grund av kön heller till den delen.

Att helt sakna inre röst kopplas mot afantasi – oförmågan för att föreställa sig upplevelse till sitt inre.

– Den förmågan varierar många mellan olika individer, säger Hélène Lœvenbruck.

angående jag säger ”Föreställ dig ett katt” således får vissa ett många levande inre foto från noggrann hur den katten ser ut, ned mot varenda morrhår. andra upplever enstaka betydligt vagare inre foto. samt sedan några kalenderår vet oss för att detta även finns personer såsom verkligen ej förmå föreställa sig bilden från enstaka tamkatt alls.

detta fungerar vid identisk sätt tillsammans inre röst – den existerar många klar hos vissa, vagare till andra, samt helt frånvarande hos vissa.

Avsaknad från inre röst innebär antagligen för att personen ej äger många inre anförande, dock detta existerar ej detaljerad identisk sak, tillägger hon.

– Vissa likt saknar inre röst berättar för att dem ändå tänker tillsammans mening.

mening utan ljud. Jag önskar gärna förstå detta bättre.

Att ”höra röster” förknippas ofta tillsammans psykisk sjukdom vilket psykisk sjukdom. sådana hörselhallucinationer existerar antagligen inre anförande vid avvägar, redogör Hélène Lœvenbruck. på grund av för att oss ej bör förvåna oss själva tillsammans sådant oss företar oss håller hjärnan koll vid sin personlig handling.

detta gäller även inre tal: Våra inre röster får enstaka frimärke tillsammans med ”Hemmagjort”, således för att hjärnan vet hur den bör förhålla sig mot dem. I dag tror flera vetenskapsman för att hörselhallucinationer beror vid för att denna märkning tappas försvunnen. Kvar inom huvudet finns upplevelsen från ett röst, dock hjärnan känner ej längre igen den liksom sin personlig skapelse.

– Rösthallucinationer existerar många vanligare än man tidigare trott, säger Hélène Lœvenbruck.

människor besitter från naturliga skäl hållit tyst angående för att dem hör röster, eftersom man brukar betraktas liksom mentalt sjuk, dock flera människor upplever sådana hallucinationer regelbundet, utan för att dem kunna anses lida från psykisk sjukdom. Ännu fler existerar tillsammans ifall detta enstaka gånger beneath livet.

I dag finns därför kallade rösthörargrupper till människor tillsammans med dessa symtom inom flera länder, inklusive landet.

detta äger normaliserat synen vid fenomenet samt lett mot förbättrad medvetande från hur vanligt detta är.

Psykologiprofessorn Charles Fernyhough nära Durham university inom Storbritannien besitter forskat ifall inre anförande sedan 1990-talet samt även beskrivit ämnet till enstaka större publik inom sin populär­vetenskapliga litteratur The voices within: The history and science of how we talk to ourselves ifrån 2016.

han tror för att många från detta liksom beskrivs såsom helt teoretisk tänkande utan mening alternativt bilder nog ändå kunna artikel inre anförande, fast oss ej upplever detta så.

– oss vet för att inre anförande varierar många samt hos enstaka sektion förmå existera väldigt komprimerat. detta saknar känslan från röst, tydligt uttal eller uttryck, ja detta mesta liksom fullfölja för att oss upplever detta likt tungomål.

detta existerar möjligt för att funderingar liksom beskrivs likt ordlösa – detta Russell Hurlburt kallar osymboliserat tänkande – inom grunden existerar inre anförande långt ut vid den skalan.

detta existerar ett pågående samtal oss äger, Hurlburt samt jag. möjligen får oss inte någonsin känna till vem såsom besitter rätt.

– dock angående någon kom samt visade mig ett foto från hjärnaktiviteten nära osymboliserat tänkande, samt den ej alls involverade dem nätverk såsom existerar kopplade mot tungomål, då skulle jag nog dra slutsatsen för att ja, detta existerar inom grunden ett helt ytterligare typ från inre upplevelse.

De senaste år besitter inre anförande, avsaknaden från inre anförande samt afantasi uppmärksammats enstaka hel sektion utanför akademin.

inom sociala medier besitter detta blivit en återkommande diskussionsämne efter för att en Twitterinlägg 2020 tillsammans med avstamp inom Russell Hurlburts undersökning blev viralt, samt detta skrivs populärpsykologiska föremål eller textstycken samt skrivna verk angående detta.

Charles Fernyhough gläds åt för att därför flera inom dygn delar hans fascination till inre anförande, dock existerar samtidigt lite irriterad vid dem förenklingar samt förvanskningar vilket följer inom populariseringens spår.

detta diktas upp kategorier från tänkare såsom människor sorterar sig efter, lite såsom för att existera född inom en visst stjärntecken alternativt hålla vid en fotbollslag.

– detta äger länge funnits enstaka populärpsykologisk koncept – vilket jag ej alls köper! – angående för att oss antingen existerar verbala alternativt visuella tänkare.

Den på denna plats nya diskussionen angående inre anförande alternativt ej inre anförande känns liksom ett fräsch variant från den berättelsen.

Medan diskussionerna vid nätet enkel hamnar inom antingen-eller, önskar Fernyhough betona för att våra inre erfarenheter existerar en stort, komplext både-och.

dem flesta från oss tänker både tillsammans samt utan inre anförande, samt tillsammans olika typer från inre anförande. detta finns inga väsensskilda grupper, bara fördelningar vid glidande skalor. samt detta går ej för att dra generella slutsatser utifrån hur oss tänker inom ett viss situation. Schackspelare, mot modell, tänker vanligen utpräglat visuellt då dem löser schack­problem, dock detta säger inget ifall hur dem tänker inom andra kontext.

Faktum existerar för att detta ej ens säger allt angående hur dem tänker nära schackbordet. Medan hjärnan löser schackproblemen visuellt skulle den samtidigt behärska föra enstaka inre dialog angående något helt annat. oss är kapabel hålla flera funderingar, samt flera sorters tänkande, inom huvudet samtidigt.

Kan undersökning ifall inre anförande artikel mot praktisk nytta?

Definitivt, menar Charles Fernyhough.

– en konkret modell existerar en ämne vilket oss nyligen tog fram på grund av människor liksom hör röster. dem får bland annat ett bakgrund mot varför dessa hallucinationer uppstår. detta utvärderas för tillfället, dock detta står redan tydligt för att detta existerar ett lättnad samt hjälp till flera för att erhålla ett förklaring mot sina upplevelser.

Också skolvärlden förmå äga nytta från för att förstå mer angående inre anförande samt hur detta skiljer sig åt mellan olika individer.

– Skolan existerar inom upphöjd utsträckning den område var övergången mot inre anförande sker.

detta existerar var ungar måste lära sig för att tänka tyst. detta existerar antagligen ett fördel till pedagoger för att äga förståelse ifall den processen.

Charles Fernyhough existerar fascinerad från vad hjärnan är kapabel åstadkomma tillsammans olika typer från inre tungomål. ej minimalt dialogiskt inre tal.

– detta existerar en strålande redskap till för att existera kreativ samt smida planer.

Tänk för att ni kunna föra en diskussion tillsammans dig egen likt leder någonstans liksom ni ej alls ägde kunnat förutsäga!

Betyder detta för att man borde arbeta vid sitt inre anförande, försöka optimera det?

– Nja. detta saknas ej skrivna verk angående hur man är kapabel utvecklas genom för att förändra sitt inre anförande, dock jag besitter hittills ej sett någon undersökning såsom stöder det.

Men detta finns ett ytterligare chans, påpekar denne.

detta går utmärkt för att förändra något liksom existerar nära besläktat tillsammans med inre tal.

– människor borde prata högt tillsammans med sig själva många mer! Tyvärr får oss lära oss för att detta existerar lite suspekt. ”Att prata till sig egen existerar inledande tecknet vid för att man håller vid för att bli galen” säger man denna plats inom England.

dock för att prata högt på grund av sig egen existerar en väldigt god sätt för att tänka, lika användbart samt mångsidigt liksom inre anförande. Jag pratar många på grund av mig själv.

Talar högt tillsammans med sig egen utför även Cecilia ifrån artikelns inledning.

– detta besitter jag nog ständigt gjort, fast maximalt då ingen hör.

Ofta existerar detta då jag bör komma minnas något – likt för att ett fåtal tillsammans med mig samtliga saker då jag går distansarbete alternativt följa en anvisning.

detta blir enklare för att hålla tråden då jag uttalar detta högt. Jag besitter märkt för att jag fullfölja olika beroende vid angående katten existerar närvarande alternativt ej. existerar denne detta således riktar jag samtliga replikerna mot honom. han besitter fått lyssna mig förklara många.