Var finns mest vatten i växter
Vatten
- För andra betydelser, titta vätska (olika betydelser).
Vatten existerar enstaka vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, likt existerar essentiell till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen).
detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]
Till vardags menar man tillsammans "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förekommer även inom fast struktur, såsom fryst vatten, samt inom gasform, likt vattenånga.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig täcker 70 % från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,001 % inom atmosfären såsom ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97 % från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4 % samt andra ytvattensamlingar, likt floder, sjöar samt dammar 0,6 %.
Vattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp liksom består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, likt vanligtvis når havet.
Rent, färskt vatten existerar nödvändigt till människan samt andra livsformer. resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan varenda världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan ingång mot rent dricksvatten samt BNP per capita.[7] Några observatörer äger dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet tid 2025.[8] enstaka narrativ ifrån november 2009 menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans med 50 % inom några utvecklingsregioner kalenderår 2030.[9] en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig agerar ett nödvändig roll inom världsekonomin.
detta fungerar likt en lösningsmedel till en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt frakt. Omkring 70 procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]
Kemiska samt fysikaliska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Vatten existerar enstaka kemisk förening tillsammans den kemiska formelnH2O.
ett vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot ett syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt dricksvatten lättvatten på grund av för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förekommer vid jorden inom varenda dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.
De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos dricksvatten är:
- Vatten existerar ett lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur. fryst vatten samt vattens färg besitter inom sig självt enstaka många svagt azurblå färgton, även angående vattnet verkar färglöst inom små mängder.
fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig såsom gas.[11]
- Vatten existerar tydlig samt således förmå vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset är kapabel nå dem. Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.
- Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen äger ett högre elektronegativitet än väteatomer besitter syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva.
likt en konsekvens från detta existerar dricksvatten ett polär molekyl tillsammans med en elektrisktdipolmoment. Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl är kapabel orsaka enstaka produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare besitter gett upphov mot vattnets höga ytspänning.
Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur). Varmvatten väter förbättrad än kallvatten. Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.
- Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar liksom delas mellan dem.
Kemister kallar detta delade elektronparet till enstaka kovalent kemisk bindning. inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta på denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen vilket omger syret tenderar arrangera sig själva således långt försvunnen ifrån varandra likt möjligt på grund av för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror.
detta leder normalt mot enstaka tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar 109,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, äger dessa enstaka starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, vilket effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra.
detta leder mot enstaka förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar 104,5°.[13]
- Som en utfall från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar varenda kärlväxter såsom träd.
- Vatten existerar en god lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”.
Ämnen liksom löser sig inom vätska, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända vilket hydrofila ämnen, medan dem likt ej löser upp sig inom dricksvatten, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända likt hydrofoba ämnen. Inom kemin anger enstaka förkortning aq för att en tema existerar löst inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, mot modell
- Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
- Rent vätska äger ett nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt angående man löser ett små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
- Vattnets kokpunkt beror (likt varenda andra vätskors) vid lufttrycket.
Exempelvis kokar dricksvatten vid Mount Everests höjdpunkt nära 68 °C, jämfört tillsammans 100 °C nära havsytan. Omvänt är kapabel vätska vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, att nå ett mål eller resultat temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.
- Vattnets volym expanderar ungefär 1650 gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck.
(Vattenånga äger bestämd volym 1,694 m3/kg nära 1 bar.[14])
- Vatten äger den näst högsta värmekapacitiviteten från varenda kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65 kJ·mol−1. detta existerar en utfall från vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa numeriskt värde ovanliga attribut utför för att dricksvatten förmå moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
- Vattnets högsta densitet uppnås nära 3,98 °C.[15] en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig blir mindre tätt nära fryspunkten, samt besitter då expanderat tillsammans med 9 %.
detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta form eller gestalt, fryst vatten, flyter ovanpå en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket fullfölja för att varelser kunna leva inom ett delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten besitter enstaka temperatur vid runt 4 °C.
- Vatten existerar blandbart tillsammans flera vätskor, såsom etanol, inom samtliga proportioner vilket fullfölja för att detta existerar ett homogen vätska.
Å andra sidan existerar dricksvatten samt dem flesta oljor oblandbara, vilket utför för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans ett ökande densitet mot botten. såsom gas existerar vattenångan blandbar tillsammans luften.
- Vatten bildar enstaka azeotrop tillsammans med flera andra ämnen.
- Vatten är kapabel genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
- Som enstaka oxid från väte skapas dricksvatten då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans med syre alternativt syreinnehållande föreningar.
dricksvatten existerar ej en bränsle, utan enstaka slutprodukt från förbränningen från väte. Energin likt behövs på grund av för att sönderdela vätska mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin vilket släpps då väte samt syre återförenas.[16]
- Ämnen såsom existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen.
hydrogen existerar lättantändlig, därför då dricksvatten reagerar tillsammans med mer elektropositiva ämnen förmå reaktionen bli våldsamt explosiv.
Smak samt lukt
[redigera | redigera wikitext]Vatten förmå åtgärda flera olika ämnen, likt ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt vilt besitter utvecklat smak- samt luktsinnen liksom fullfölja detta möjligt till dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika vätska såsom existerar alltför krydda alternativt smutsigt.
Människor besitter enstaka trend för att föredra kallt dricksvatten före ljummet dricksvatten då kallt vätska troligen innehåller färre mikroorganismer.[källa behövs] Smaken såsom annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler liksom existerar upplösta inom detta. Rent vätska existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, såsom ytterst är kapabel komma ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru. ifrån denna rötter är kapabel kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten").
ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening vilket grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19]. ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans svenskans å[21].
Vattnets fördelning
[redigera | redigera wikitext]Vatten inom universum
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från universums vätska kunna skapas vilket enstaka biprodukt från stjärnbildning. då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från ett kraftfull utåtgående bris från gas samt damm. då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna vilket skapas samt värmer gasen.
Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]
Vatten äger upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan. dricksvatten existerar troligen inom andra galaxer tillsammans med, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum. Interstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.
Vattenånga finns i:
Flytande dricksvatten finns i:
- Jorden - 71 % från ytan
- Månen – små mängder vätska påvisades 2008 inne inom vulkaniska glaspärlor vilket blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo 15-teamet 1971.[27][28]
Vissa bevis talar till för att flytande vätska finns noggrann beneath ytan vid saturnus månen Enceladus[29] samt vid Jupiters satellit Europa[30], var detta förmå finnas enstaka 100 km djup ocean liksom täcker all månen vilket skulle bli mer en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig än inom varenda jordens oceaner.[källa behövs]
Vattenis finns i:
Vattenis är kapabel finnas vid Ceres samt Tethys.
Detta segment existerar enstaka översikt från Hydrologi.
Vatten samt beboeliga områden
[redigera | redigera wikitext]Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala till allt jordens liv. Jorden ligger inom solsystemetsbeboeliga distrikt.
ifall den plats något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5 % alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena liksom utför för att varenda tre formerna förmå existera existera betydligt mindre gynnsamma.[32][33]
Jordens gravitation fullfölja för att den äger ett atmosfär. Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans ozonskiktet växthuseffekten, vilket hjälper för att bibehålla ett relativt stadig yttemperatur.
ifall jordens massa ägde varit mindre skulle ett tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bara skulle existera inom form eller gestalt från fryst vatten nära polerna liksom vid planeten Mars.
Yttemperaturen vid jorden äger hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning).
detta är kapabel visa för att enstaka dynamisk process styr jordens temperatur via ett kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta. Teorin existerar känd vilket gaiateorin.
Vattnets tillåtelse vid enstaka planet beror vid omgivningens tryck, liksom bestäms från planetens gravitation. ifall enstaka planet existerar tillräckligt massiv förmå vattnet vid den artikel fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket såsom orsakas från gravitationen.
Det finns olika teorier ifall vattnets ursprung vid jorden.
Vatten vid jorden
[redigera | redigera wikitext]Läran angående vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi. Läran ifall vattnets fördelning kallas hydrografi. Läran angående grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran angående glaciärer heter glaciologi, ifall inlandsvatten limnologi, samt ifall fördelningen från oceaner oceanografi.
Ekologiska processer tillsammans med hydrologi studeras inom ekohydrologin.
Vatten – som de tar upp från marken genom sina rötterVattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid ett planets yta kallas hydrosfären. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 360 000 000 km3. Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, till människor likt vattenresurser. Flytande dricksvatten finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar.
Majoriteten från världens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar havsvatten. dricksvatten finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform. detta finns även grundvatten inom akviferer.
Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer.
Utan vatten skulle varken människan eller något annat liv finnas på vår planetGrundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. dricksvatten inom manteln existerar ansvarigt på grund av smältandet såsom skapar vulkaner vid subduktionszoner.
vid jordens yta existerar dricksvatten viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser. vätska samt – mot ett mindre dock ännu märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga på grund av ett massiv mängd sedimentförflyttning såsom sker vid jordens yta. Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, likt skapar detta geologiska registrerandet från jordens saga.
Under vissa ljusförhållanden förmå nederbörd ge upphov mot enstaka regnbåge.[35]
Jordens vätska ur en astronomiskt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna idag finns, plats temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig till för att planeterna skulle ett fåtal stora mängder dricksvatten.
Allt dricksvatten samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig besitter möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt äger tillförts jorden inom form eller gestalt från nedslag från kometer.
Det besitter massiv innebörd till existensen vid jorden för att vätska finns inom fast samt flytande form eller gestalt samt vilket gas.
Det finns även stora mängder vatten vi inte ser - vatten som finns och rör sig underjordJordens massa, såsom den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält såsom existerar tillräckligt starkt till för att hålla kvar enstaka atmosfär, vilket existerar förutsättningen på grund av enstaka jämn yttemperatur.
Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom på grund av för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bör behärska inträffa inom flytande form eller gestalt.
ifall jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den existera kallare samt allt vätska skulle artikel fryst vatten. angående jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att dricksvatten bara existerade såsom ånga. inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen.
inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig såsom planeten venus. (Se även antropiska principen.)
Vattnets kretslopp
[redigera | redigera wikitext]Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter. varenda områden liksom vattnet rör sig inom kallas tillsammans på grund av hydrosfären.
Följande processer överför en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mellan olika regioner:
- avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt vilt mot luften.
- nederbörd, ifrån vattenånga liksom kondenseras ifrån luften samt likt faller mot marken alternativt havet.
- ytavrinning ifrån marken liksom vanligtvis når havet.
Den största delen från den vattenånga liksom befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad vilket ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton ifall året.
Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans ytterligare 71 tusen miljarder ton per tid. Nederbörd, tillsammans med 107 tusen miljarder ton per tid, äger flera olika former: oftast nederbörd, vit nederbörd samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg.
Var du än befinner dig ser du vatten runt omkring dig i form av sjöar, floder, is, regn och snöKondenserat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom luften kunna även brytasolstrålar på grund av för att forma regnbågar.
Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden liksom flyter mot ned inom floder. enstaka matematisk modell likt används på grund av för att simulera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological frakt model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell".
enstaka sektion från vattnet används på grund av konstbevattning inom jordbruket.
Vi är alla beroende av vattenFloder samt ocean utför detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan likt ger bördig mark samt jämnt underlag på grund av för att etablera befolkningscentra. enstaka översvämning inträffar då en landområde liksom ofta ligger lågt täcks tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, då enstaka älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet.
uttorkning existerar ett förlängd period inom månader alternativt kalenderår då enstaka område får vattenbrist. detta inträffar då enstaka distrikt beneath enstaka längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.
Sötvattenslagring
[redigera | redigera wikitext]Högvatten (vänster) samt ebb (höger).
En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar.
vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas vit nederbörd inom isar, snötäcken samt glaciärer. vätska infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare igen mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar.
Vattenförvaringen existerar nödvändig, eftersom rent, färskt vätska existerar nödvändigt till människor samt annat landbaserat liv. inom flera delar från världen finns detta ont ifall färskvatten.
Havsvatten
[redigera | redigera wikitext]Havsvatten innehåller 3,51 % krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser. dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter.
detta fryser nära ett lägre temperatur (runt −1,9 °C) samt dess densitet ökar tillsammans minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället på grund av för att nå maximal densitet nära enstaka temperatur ovan fryspunkten (3,9 °C). Salthalten inom dem större havens dricksvatten varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4 % inom Röda havet.
Tidvatten
[redigera | redigera wikitext]Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor såsom orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen. Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända likt tidvattensströmmar.
Förändringarna inom vattenströmmen vid ett given område existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans med effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin. Havsstränder likt hamnar beneath vätska nära högvatten samt såsom åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar ett betydelsefull ekologisk miljö såsom vattenströmmen skapat.
Vattnets biologiska roll
[redigera | redigera wikitext]Från ett biologisk synvinkel äger dricksvatten flera speciella attribut likt existerar nödvändiga till liv såsom skiljer åt detta ifrån andra ämnen. Exempelvis tillåter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kolföreningar för att reagera vid sätt liksom fullfölja reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt äger upphöjd ytspänning.
varenda kända former från liv existerar beroende från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. vätska existerar vitalt både vilket en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar ett essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen. Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism.
inom anabolism tas vätska försvunnen ifrån molekyler (genom energi såsom kräver kemiska enzymreaktioner) till för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner på grund av lagring från drivmedel samt information). inom katabolism används vätska på grund av för att avbryta grupp till för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja såsom drivmedel till energi alternativt andra syften).
dricksvatten existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan vätska ej behärska fungera.
Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi till för att skilja vattnets väte ifrån syre. Väte kombineras tillsammans koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) på grund av för att forma glukos, varvid syre frigörs.
samtliga levande celler använder sådana drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet såsom innehåller fången solenergi samt ombildar dricksvatten samt koldioxid inom processen (cellandning).
Vatten existerar även centralt till syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner. ett syra, enstaka vätejondonator (H+, vilket existerar enstaka proton) kunna neutraliseras från enstaka bas, enstaka protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH−) samt forma vätska.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig anses existera neutralt, tillsammans en pH vid 7. Vattenlösningar från syror äger pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans baser äger värden ovan 7.
Vattnet ska nå ner till växternas rötter, annars kommer rötterna söka sig dit vattnet finnsMagsyra (HCl) används inom matspjälkningen. Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet kunna temporärt neutraliseras från intagandet från enstaka bas såsom aluminiumhydroxid till för att forma dem neutrala molekylerna dricksvatten samt saltet aluminiumklorid.
Exempelvis innehåller enstaka escherichia coli-cell 70 andel dricksvatten, människokroppen 55–60 procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90 procent samt ett färdigbildad manet utgörs från 94–98 procent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Hydrofoba ämnen, liksom mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta, tillsammans tillsammans vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, vilket består från lipider samt proteiner, till för att styra kemiska processer.
Knappt tre procent av jordens vatten räknas som sötvatten och finns antingen i stora glaciärer eller i olika vattendragVattnets ytspänning fullfölja små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk till växternas transpiration.
Livet vid jorden äger utvecklats tillsammans med samt anpassat sig mot vattnets attribut. Lika överraskande liksom vattnets attribut kunna tyckas artikel existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer såsom vattnet ger upphov mot.
vilt samt växter vilket endast lever inom vätska kallas akvatiska.
Akvatiska livsformer
[redigera | redigera wikitext]Jordens vätska existerar fulla från liv. dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet. Nästan varenda fiskar lever uteslutande inom dricksvatten, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar vilket även lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Några sorters varelse, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom vätska samt delar vid nation. Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas på grund av några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.
Akvatiska vilt måste ett fåtal syrgas på grund av för att överleva, samt detta sker vid olika sätt.
Fiskar äger gälar istället till lungor, även angående några fiskarter, såsom lungfiskar, äger både samt. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar besitter lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt på grund av för att andas. Mindre livsformer är kapabel absorbera syre genom skinnet.