Varför ska man studera historia

Historia bygger vid individuella tolkningar från detta förflutna. enstaka individ såsom skapar bakgrund måste utföra en urval bland tillgängliga källor samt avgöra egen vad såsom existerar viktigt för att återberätta.

I detta på denna plats avsnittet förmå ni studera angående historiska källor, källkritiska kriterier, historisk teknik, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring samt identitet.

oss bör även titta vid några olika historiesyner, dvs olika sätt för att titta vid historien.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Historiska källor

För enstaka forskare existerar källorna utgångspunkten samt grunden på grund av historieskrivandet. tillsammans med hjälp från olika analysverktyg tolkas källmaterialet samt skrivs ifall mot detta oss inom vardagligt anförande kallar historia.

Det existerar skillnad vid historiska källor samt andra källor.

Källkritik används vanligen till för att granska enstaka källas sanningshalt samt dess tillförlitlighet. detta existerar viktigt då man bör att fatta beslut eller bestämma något ifall man är kapabel lita vid mot modell ett tidningsartikel. på grund av enstaka forskare existerar detta däremot svårare.

på grund av även detta likt ej existerar sant alternativt tillförlitligt kunna faktiskt användas från enstaka forskare till för att tolka alternativt dra slutsatser ifall historien. detta gäller bara för att nyttja källan mot riktig frågeställning (som bör besvaras från historikern).

Historia existerar ej någon detaljerad vetenskap.

på grund av för att behärska tolka samt förstå saga utgår oss ifrån olika synsätt vid historien. Därtill används olika historieteoretiska verktyg då oss bör tolka samt förstå historiska källor.

Ett modell vid enstaka källa liksom förmå äga nedsänkt objektivitet existerar skrivelse var ett individ ger enstaka subjektiv samt överdriven foto från enstaka incident alternativt från andra samtida personer.

dock på grund av enstaka forskare vilket önskar forska angående hur människor besitter tyckt samt berättat angående enstaka viss incident alternativt individ (som skildras inom brevet), existerar detta kvar enstaka god källa. detta såsom existerar kritisk till enstaka forskare existerar därför vilken fråga såsom ställs mot källan, dvs vilken frågeställning likt historikern försöker besvara tillsammans med hjälp från sina källor.

Källkritiska kriterier

För för att behärska tolka källorna används enstaka rad olika kriterier.

Dessa används ej på grund av för att för att att fatta beslut eller bestämma något angående källan existerar god alternativt dålig utan snarare på grund av för att känna till hur källorna är kapabel användas.

För för att att fatta beslut eller bestämma något detta behöver man ursprunglig känna till ifall källan existerar ett kvarleva alternativt berättande källa.

• En kvarleva (en rest, lämning) existerar ett källa vilket genom för att finnas mot berättar något.

  detta är kapabel mot modell existera enstaka byggnad, en rapport alternativt en fotografi. en slags direkt bevis vid för att något hänt.
   

• En berättande källa existerar enstaka källa såsom vid något sätt berättar angående ett incident, oavsett ifall detta existerar en skrivelse, enstaka tidningsartikel alternativt en enstaka muntlig källa.

  dem berättande källorna är kapabel inom sin tur delas upp primära källor samt sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). dem huvudsakliga källorna existerar ursprungliga samt kommer direkt ifrån någon vilket upplevt detta vilket skildras. detta förmå artikel en ögonvittne, ett dagbok alternativt liknande.

  Sekundära källor existerar överförda, dvs andrahandskällor likt någon annans beskrivning från enstaka källa alternativt för att man sammanfogat flera olika primärkällor mot ett text.

Historikerns övning existerar för att ta reda vid vad detta plats liksom hände samt hur detta påverkade samtiden, dock även hur detta förmå äga påverkat nutiden.

Källorna existerar pusselbitar likt används till för att förklara detta. Ju längre tillbaka inom tiden, desto färre blir bitarna samt desto otydligare blir konturerna. till tolkningen används ofta nästa källkritiska kriterier:

• Äkthetskriteriet. existerar källan äkta?
   
• Samtidskriteriet. Ju närmare enstaka källa befunnit sig enstaka incident inom period, desto mer pålitlig existerar den.

  Avstånd inom period samt lokal fullfölja källan mindre trygg. oss minns ej alternativt minns detta likt passar oss samt minnet existerar enstaka sämre källa ju mer tidsperiod såsom passerar.
   

• Tendenskriteriet. kunna den liksom skapat källan äga något för att vinna vid dess innehåll? Skulle den liksom skapat källan äga någon anledning för att stå till osanningar alternativt överdrifter?
   
• Beroendekriteriet. besitter källan tillkommit vid personlig grabb alternativt existerar den beroende från andra källor?

  är kapabel upphovsmannen påverkats från tidigare källor?
   

• Relevanskriteriet. existerar källan betydelsefull till den fråga likt ställs? Källan blir betydelsefull inledningsvis då den förmå besvara, alternativt avfärda, enstaka fråga.

Historiska begrepp

Ett annat verktyg liksom behövs på grund av för att behärska tolka samt förstå bakgrund existerar dem olika term vilket används från forskare.

Begreppen fungerar ungefär vid identisk sätt såsom grammatiken fullfölja inom tungomål. dem behövs på grund av för att tolka samt förstå historia.

I kursplanen nämns några term liksom ni behöver förstå:

Kontinuitet samt förändring: Begreppen kontinuitet samt förändring existerar numeriskt värde term liksom hänger samman.

Kontinuitet står till detta såsom ej förändras alternativt liksom förändras många lite.

Man är kapabel yttra för att begreppet kontinuitet beskriver saker liksom hänger ihop oavbrutet alternativt existerar snarlika ovan tid.

Begreppet förändring existerar dess motsats. detta beskriver istället dem saker såsom förändras ovan period. detta såsom blir olik alternativt avslutas. detta existerar viktigt för att dessa numeriskt värde term ej nödvändigtvis säger för att något blivit bättre.

Förklaring: inom bakgrund används begreppet förklaring på grund av för att ange orsaker, skäl alternativt liknande mot enstaka incident.

på grund av för att ge ett förklaring förmå man alltså ej för att bara förklara alternativt återberätta vilket vilket hänt, utan även varför, hur samt möjligen även - ifall detta efterfrågas - ange vilka följder (konsekvenser) händelsen fick på grund av samtiden samt den efterföljande historien.

Identitet: Begreppet identitet används till för att förklara samt förklara varenda dem saker såsom fullfölja för att oss upplever oss vid en visst sätt.

detta förmå handla angående för att enstaka människa tillhörde ett etnisk team, könstillhörighet alternativt möjligen fanns enstaka sektion från enstaka folkgrupp alternativt liknande inom historisk tidsperiod. detta handlar helt enkelt angående hur människor inom historien uppfattat sig själva såsom individer samt grupp.

Historiska epoker

Inom bakgrund använder man begreppet epok till för att dela in tiden inom mindre samt mer hanterbara perioder.

varenda historiska epoker existerar efterhandskonstruktioner samt bygger vid uppfattningen för att vissa händelser varit kritisk till hur historien tagit struktur. mot modell brukar man yttra för att medeltiden inledes då den siste romerske kejsaren avsattes tid (men man brukar avrunda samt ange kalenderår liksom början till medeltiden eftersom detta existerar enklare för att hantera).

Eftersom samtliga epoker existerar konstruerade från forskare finns detta olika uppfattningar ifall hur dessa bör delas in (periodiseras).

vad liksom bör dela dem samt varför existerar ett ständigt pågående samtal bland historiker.

Europeisk epokindelning brukar ofta delas in inom förhistorisk period, forntid, antiken, medeltiden, tidigmodern tidsperiod samt modern tid.

På SO-rummet används enstaka alternativ samt lite mer omfattande epokindelning till för att enklare behärska illuminera epokernas historiska innehåll: förhistorisk period, forntiden samt antiken, medeltiden, nya tiden, detta långa talet samt detta korta talet.

Historisk metod

Inom historisk undersökning finns enstaka rad olika metoder för att närma sig en källmaterial.

Tillsammans tillsammans teori utgör dessa numeriskt värde delar grunden till för att analysera saga vetenskapligt.

Man är kapabel dela in historisk teknik inom numeriskt värde olika huvudkategorier; kvantitativ samt kvalitativ metod:

• Den kvantitativa metoden fokuserar vid mängd. Ofta analyseras källmaterialet tillsammans med hjälp från statistik samt matematik.

  dem forskare såsom fokuserar vid strukturer snarare än aktörer brukar oftare nyttja sig från kvantitativa metoder. detta existerar mot modell ett teknik likt skulle behärska användas till för att ta reda vid ekonomiska förhållanden till franska bönder år innan den franska revolutionen bröt ut. dock metoden existerar å andra sidan mindre användbar ifall man önskar känna till något angående dem franska böndernas uppfattningar ifall revolutionen såsom sådan.

  till den vilket använder enstaka kvantitativ teknik blir ämne såsom kyrkoböcker, skattelängder, löneuppgifter, officiell befolkningsstatistik, enkäter alternativt liknande viktigt.
   

• I motsats fokuserar kvalitativa metoder vid för att producera fras inom detta lilla. Den såsom önskar arbeta tillsammans tolkningar från en mindre ämne liksom texter samt bilder använder lämpligen enstaka kvalitativ teknik.

  på grund av den likt önskar undersöka varför något skedde blir detta inom större utsträckning enstaka betydande teknik.

  Genom historien kan du gå från maktlös till maktfullkomlig

  Intervjuer, närläsning från skrivelse, rapport alternativt föremål eller textstycken existerar modell vid ämne såsom är kapabel användas.

Det existerar viktigt för att anlända minnas för att detta ej finns någon motsättning mellan detta numeriskt värde metoderna. Den vilket arbetar tillsammans ett kvantitativ modell måste nästan ständigt äga någon struktur från kvalitativa inslag inom sitt forskningsarbete samt detta identisk gäller till detta omvända.

Vilken teknik vilket lämpar sig bäst hör ihop tillsammans såväl teoretisk utgångspunkt såsom vilket källmaterial man arbetar tillsammans samt vilken fråga vilket bör besvaras.

Historiesyn

Avgörande på grund av hur forskare förhåller sig mot källor samt term existerar historikerns historiesyn. Denna existerar hårt kopplad mot hur historikern betraktar historien, vilket kunna artikel knutet mot vilken sorts forskare (vilken historisk skola) detta rör sig angående, dock även ifall annat likt politik, historikerns uppfattningar angående identitet samt många annat.

Precis vilket allt annat liksom hanterar tolkningar från saga, fokuserar forskare vid vilket samt varför någonting hände.

Enkla förklaringar inom stil tillsammans med för att Hitler startade andra världskriget brukar oftast avfärdas från forskare eftersom liknande enkla förklaringar ger oss en tillfredsställande svar.

De vanligaste tolkningarna från bakgrund är kapabel delas in inom fyra huvudgrupper: aktör/struktur samt materialism/idealism.

Aktör samt struktur

En från varenda dem saker såsom påverkar ett historikers tolkningar existerar hur dem uppfattar samt arbetar tillsammans aktör samt struktur inom bakgrund (aktör = agerande individ.

struktur = system/konstruktion/sammansättning). dem numeriskt värde begreppen existerar inom flera fall varandras motsatser. Ibland kunna dessa beskrivas liksom individ samt samhälle. tillsammans med detta menas för att historien är kapabel beskrivas såsom för att den drivs vidare antingen från enskilda människors handlingar, alternativt såsom enstaka utfall från saker såsom sker vid samhällsnivå, var istället väldigt flera människor existerar inblandade.

Aktörer förmå inom detta kontext beskrivas vilket enskilda personer tillsammans stort påverkan vid historien medan strukturer kunna beskrivas vilket sociala, politiska samt ekonomiska struktur likt hänger samman.

Strukturer används ofta liksom enstaka bakomliggande förklaring mot ett historisk incident, medan aktörer förmå användas såsom ett utlösande faktor.

Ett modell vid detta existerar inledande världskrigets eruption.

Gavrilo Princip avlossade skotten liksom dödade Franz Ferdinand samt Sophie von Chotek inom Sarajevo. inom äldre historieskrivning angavs detta ofta liksom orsaken mot detta inledande världskriget. Moderna historieskrivning brukar istället fokusera vid orsaker likt nationalism, imperialism samt militära spänningar mellan dem inblandade länderna.

Dessa existerar modell vid strukturförklaringar mot krigets eruption medan skotten inom Sarajevo existerar modell vid ett aktörsförklaring.

Idealism samt materialism

Den idealistiska (idealism = tron vid idealet, primär idéer) tolkningen från saga tar sitt ursprung inom samt talets Tyskland var filosofer vilket Immanuel Kant samt Friedrich Hegel fanns verksamma.

Hegel, likt fanns ett från den idealistiska historieskolans främsta tänkare, menade för att historiens drivkrafter gick för att återfinna inom mänsklighetens gemensamma förnuft, samt inom detta han kallade till “världsanden”. på grund av honom fanns därför ej människors levnadsvillkor alternativt liknande saker likt drev utvecklingen vidare.

till enstaka forskare innebär detta för att man ser idéer samt personligheter liksom historiens främsta drivkrafter.

Idealismens motsats existerar ett materialistisk ögonkontakt vid historien (materialism = detta enda viktiga existerar den materiella världen, idéer existerar bara enstaka reflektion från den materiella/verkliga världen). inom denna utgår man ifrån för att ekonomiska alternativt sociala förhållanden existerar drivande inom historiens tillväxt.

Denna ögonkontakt vid saga härstammar ifrån Karl Marx samt Friedrich Engels samt kallas ibland även historiematerialism.

Deras idéer angående historien grundade sig inom uppfattningen för att den historiska utvecklingen existerar enstaka effekt från dem materiella villkor såsom oss människor lever. Villkoren påverkar människan liksom inom sin tur agerar (på bas från dem samhällsvillkor denna påverkats av).

Samhället formar människan. Detta medför för att mot modell en samhälles traditioner existerar ett vara från detta omgivande samhället.

En kritisk koncept hos Marx samt Engels fanns för att motsättningarna inom en samhälle fanns detta liksom drev historien vidare (den historiska drivkraften). varenda samhälles specifika produktionsförhållanden skapar motsättningar mellan olika grupper samt detta existerar denna konflikt liksom driver den historiska utvecklingen vidare.

Marx samt Engels menade för att detta fanns klasskamp samt kampen angående produktionsmedlen liksom drev vid den historiska utvecklingen. Produktionsförhållandena samt klasserna varierar mellan olika samhällen samt inom olika tider. Marx använde mot modell formulering liksom slav samt slavägare alternativt person som arbetar samt kapitalist vilket modell vid grupper inom konflikt tillsammans med varandra.

Moderna historiematerialister använder därför gärna strukturförklaringar samt ser saker liksom ekonomiska skillnader likt enstaka förutsättning på grund av för att olika grupper bör agera vid en alternativt annat sätt.

Exempel vid hur modellerna fungerar skulle behärska existera orsaker mot den franska revolutionen.

enstaka materialistisk tolkning söker troligtvis enstaka förklaring inom dem ekonomiska samt sociala motsättningar såsom fanns inom detta franska samhället, missväxt, fattigdom samt orättvisa sociala förhållanden. Medan enstaka idealistisk tolkning möjligen skulle leta förklaringarna inom idéer ifrån upplysningen alternativt detta franska borgerskapet.

Andra tolkningsmodeller

Materialism-idealism samt aktör-struktur existerar långt ifrån dem enda förklaringarna såsom finns mot hur saga utvecklas, alternativt likt ger svar vid hur bakgrund förmå tolkas.

Inom den moderna historieforskningen finns mängder från metoder samt perspektiv likt används.

Ett vanligt sätt för att analysera bakgrund existerar genom hermeneutisk teknik. Hermeneutik tar sin utgångspunkt inom textanalys samt lägger massiv vikt vid själva tolkningen från detta skrivna. detta gäller för att söka förstå varför personer agerat vilket dem gjort alternativt vilka stämningar vilket legat vilket bas till vissa historiska skeenden.

Inom hermeneutiken kunna meningen hos enstaka små sektion endast förstås ifall den sätts inom samband tillsammans helheten.

Denna teoretiska utgångspunkt kallas ibland även till kulturhistorisk därför för att den även förmå sägas innehålla tolkning från bilder, ljud samt liknande (allt möjligt liksom ger intryck vid oss människor samt såsom är kapabel påverka vårt agerande inom vissa situationer).

Inom hermeneutiken betraktar man ej historien liksom lagbunden, utan istället framhävas enskilda människors agerande, formulering samt liknande.

Historikern bör tolka genom för att försöka förstå sammanhanget likt ett papper alternativt en skeende utspelar sig inom samt hur detta besitter påverkat dem enskildas agerande inom detta historiska förloppet.

Under talet fick socialhistoria ett kraftfull ställning. Den denna plats typen från historieskrivning fokuserar vid sociala aspekter från historien.

Socialhistoria kallas ibland "historia underifrån" eftersom dess fokus existerar vid vanliga människors perspektiv. Socialhistorien försöker lyfta fram dem grupper vilket tidigare varit marginaliserade inom historieskrivningen alternativt stått utanför historien. modell vid sådana grupper existerar kvinnor, person som arbetar samt etniska minoriteter.

eftersom synen vid utsatta grupper förändrats, äger även socialhistorien förändrats vilket fört tillsammans med sig för att nya grupper besitter fått träda fram ur detta förflutnas dunkel.

En från dem grupper liksom vuxit fram liksom ett utlöpare ur socialhistorien existerar genushistoria. Denna skolbildning fokuserar vid studierna från kön likt enstaka social konstruktion.

ett genushistoriker försöker alltså spåra hur olika formulering på grund av könstillhörighet besitter formats genom historien, dock även hur detta besitter format historien. mot modell vilket likt ansetts liksom manligt respektive kvinnligt samt hur dessa företeelser äger påverkat samhället (och vice versa).

Historiker vilket äger genus såsom utgångspunkt granskar även ytterligare historieskrivning då detta behövs då dem menar för att historieskrivningen ofta existerar blind till dessa perspektiv.

en modell existerar då den europeiska epokindelningen ifrågasattes från Joan Kelly-Gadols. denna utgick ifrån renässansen - ett period likt bland annat framhäver individens ökade frihet inom samhället - samt visade för att kvinnor inom flera avseenden fick minskad frihet beneath perioden, mot skillnad ifrån män.

Olika perspektiv vid historia

Man är kapabel naturligtvis välja för att skildra saga utifrån enstaka rad olika perspektiv vid enstaka samt identisk gång.

Politisk, finansiell alternativt social saga förmå även beskrivas tillsammans med hjälp från andra perspektiv vilket en kvinnoperspektiv, klassperspektiv alternativt ur en nationellt, europeiskt alternativt internationellt perspektiv.

LÄS MER: Historia(huvudtexten inom avsnittet Historia)

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur samt historiemedvetande

LÄS MER:Tre sätt för att titta vid tid: ifall jordens, människans samt civilisationernas historia

PODCAST:Historiesyn - olika perspektiv vid historia

PODCAST:Historiebruk

PODCAST:Historiska epoker samt den europeiska epokindelningen

PODCAST:Historisk källkritik

Det förflutna: Allt likt besitter hänt genom tiderna fram mot nuet.

detta innefattar samtliga människors liv samt leverne fram tills idag. Man förmå därför yttra för att detta förflutna täcker allt såsom ägt boende, inklusive varenda människors erfarenheter samt ögonkontakt vid sin omvärld.

Epok: Tidsålder, period

Hermeneutik handlar dels angående metoder på grund av medvetande samt tolkning, dels angående redogörelse från själva förståelsen samt dess villkor.

inom grova drag förmå man yttra för att den hermeneutiska forskaren försöker svara vid frågan: "Vad existerar detta likt visar sig samt vad existerar innebörden inom det?". tillsammans med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken nyttja tolkningen såsom huvudsaklig forskningsmetod.

ett förutsättning till hermeneutisk undersökning existerar insamlandet från ämne. till för att behärska dra slutsatser måste forskningen baseras vid stora underlag.

Historia existerar alltså ej identisk sak likt detta förflutna (se ovan). Något förenklat är kapabel man istället yttra för att bakgrund bygger vid händelser inom förfluten period samt vid utforskningen från dessa händelser.

Läs mer >

Historiekultur: Hur bakgrund uppfattas vid enstaka kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur saga uppfattas vid enstaka individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt för att tolka historien. Tolkningen bestäms från vilka "glasögon" vilket används inom den historiska analysen.

detta handlar bl.a. angående vilka drivkrafter man anser ligger på baksidan den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Kvalitativ teknik (någots inre konsistens, karaktär, värde och/eller kvalitet): Kvalitativ undersökning söker genom vetenskapliga metoder (för data samt tolkning från löpande skrivelse samt ytterligare icke-numerisk data) fånga ej bara människors handlingar utan även tolka dessa handlingars innebörder.

Kvantitativmetod (mätbar): Kvantitativ undersökning innebär för att man studera strukturerade uppgifter, detta önskar yttra information likt är kapabel kvantifieras inom kategorier alternativt inom siffror.

Källkritik: teknik på grund av för att undersöka källors karaktär samt innehåll inom avsikt för att fastställa deras användbarhet liksom underlag på grund av studier alternativt forskning.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar skillnaden mellan kvarlevor samt berättande källor inom historisk forskning?
    
2. Vilka existerar dem primära källkritiska kriterierna vilket används från historiker?
    
3. Hur definieras begreppen kontinuitet samt förändring inom historieanalys?
    
4. På vilka sätt skiljer sig kvantitativa samt kvalitativa metoder inom historisk forskning?
    
5. Hur påverkar historikers historiesyn deras tolkning från historiska händelser samt skeenden?
    
6. Ge modell vid hur olika historiska perspektiv, vilket filosofi som betonar ideal samt materialism, förmå ge olika tolkningar från ett bestämd historisk händelse.
    
7. Reflektera ovan betydelsen från socialhistoria samt genushistoria till vår medvetande från historien.

   Hur besitter dessa perspektiv bidragit mot för att bredda synen vid historiska skeenden samt grupper?
    

Litteratur samt referenser:
Anders Berge, Att begripa detta förflutna: förklaring, kategorisering samt kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur,
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: ifall historieskrivning, teori samt metod, 1.

uppl., Studentlitteratur,
Bjarne Larsson, Gabriela (red.), Forma historia: metodövningar, Studentlitteratur,
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Genushistoria: enstaka historiografisk exposé, Studentlitteratur,
Joan Kelly-Gadol, Did women have a Renaissance?,
[Hämtad ]
Hegel, Oskar Mark.

[Hämtad ]
Ingvar Johansson & Sven-Eric Liedman, Positivism samt marxism, 4. uppl., Daidalos,
Bo Petersson & Alexa Robertson (red.), Identitetsstudier inom praktiken, 1. uppl., Liber vetenskapen om resurserhandel och finans,
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom, Historievetenskap såsom teori, erfarenhet, ideologi, Författarförl.,
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni förmå förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans med lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras ett klar samt nytänkande modell till användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans med utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet är kapabel äga nytta från boken.

Den besitter enstaka klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven till för att passa varenda såsom jobbar tillsammans med SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan till saga åk samt mot gymnasiets ämnesplaner till bakgrund 1a1, bakgrund 1a2, saga 1b, saga 2a, saga 2b samt bakgrund 3.

Genomgång ( min) från SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) vilket denna plats redogör varför oss äger olika epoker inom historien samt hur man delar in historien inom olika epoker.

Sättet för att utföra detta vid kallas till periodisering. detta vanligaste sättet oss tar sektion från epoker existerar den klassiska europeiska indelningen från historien. inom klippet nämns även Kinas sätt för att periodisera dess saga samt varför oss införde epoken "vikingatid" inom Norden.