Vad kallas de judiska kvarteren

← igen mot sökresultat

Hit seglade judarna!

Välkomna mot den digitala guiden ”Hit seglade judarna!” Mellan 1775 samt 1794 fanns Marstrand ett frihamn. Hit kom en sextiotal judar ifrån kontinenten, lockade från nya friheter samt handelsmöjligheter.

Marstrand beneath porto franco, 1775-1794

”Hit seglade judarna!” – ett digital stadspromenad inom ljud samt bild.

Via 11 stopp kommer ni upptäcka Marstrands judiska saga.

varenda siffra vid kartan existerar kopplad mot enstaka allegori inom ljud, ord samt foto. Låt oss vandra tillsammans inom spåren från synagogor, påstådda begravningsplatser samt juvelstölder. Stadspromenaden existerar producerad inom samarbete tillsammans Judiska museet, Judiska salongen samt Studio Jox.

1. Introduktion. nära Rådhuset.
2. Om dem inledande invandrarna, Moses samt Bela Salomon.

   nära Rådhuset.

3. Juveltjuven vid Marstrand. ifall namn Nathan förnamn samt Moses Levin Gottschalk. nära Långgatan 21.
4. Marstrand samt familjen Magnus. ifall Elias Magnus samt Magdalena (Malke) Hirsch. nära Långgatan 21.
5. Andreas van Reis: ifrån skuldsatt mot lyckad affärsman. nära Långgatan 21.
6. Skilsmässan mellan Meyer personnamn samt Mäckla Salomon.

   nära kyrkan.

7. Om Gabriel samt Henriette Schlesinger. nära kyrkan.
8. Judarnas hage – enstaka judisk begravningsplats? nära Långgatan 11.
9. Familjen Henriques samt ”port jews”. nära Kyrkogatan 11.
10. Synagogan vid Marstrand. nära Norra strandverket, Fredriksborg.
11. Avslutning. nära Paradisparken.

Digital guide in English

1. Introduction.

   At City Hall.

2. About the first immigrants, Moses and Bela Salomon. At City Hall.
3. The juvel tjuv at Marstrand. About namn Nathan förnamn and Moses Levin Gottschalk. At Långgatan 21.
4. Marstrand and the Magnus family. About Elias Magnus and Magdalena (Malke) Hirsch. At Långgatan 21.
5. Andreas van Reis: From indebted to successful businessman.

   At Långgatan 21.

6. The divorce between Meyer personnamn and Mäckla Salomon. At the church.
7. About Gabriel and Henriette Schlesinger. At the church.
8. The Jewish Garden – A Jewish Cemetery? At Långgatan 11.
9. The Henriques family and ”Port Jews”. At Kyrkogatan 11.
10. The synagogue at Marstrand. At Norra Strandverket, Fredriksborg.
11. Closing.

    At Paradisparken.

Historia

1. införande nära Rådhuset

”Alla Främmande såsom sig inom Marstrand villja nedsättja, lärcentrum på grund av sig samt deras ungar samt efterkommande derstädes njuta fri Religions Öfning; därför ock ej mindre dem än infödde wara tillåtit, för att idka hwad Näring dem hälst behaga, utan för att behöfwa söka Burskap, alternativt wid deras köp samt Handtwerck underkastas någre Formaliteter, Reglementer alternativt Skrå Författningar, af hvad Art samt beskaffenhet dem wara måge”

15 augusti 1775 avgjorde Gustav III för att Marstrand skulle bli ett frihamn, enstaka således kallad ”porto franco”.

detta innebar för att Marstrand ägde särskilda undantagslagar samt privilegier likt ej gällde inom övriga land. Tidigare ägde judar varit tvungna för att konvertera mot kristendomen till för att ett fåtal bosätta sig inom landet dock inom femte månaden i året 1775 fick dem inledande priviligierade ”skyddsjudarna” tillåtelse för att bosätta sig samt behålla sin tro även angående deras möjligheter inom detta svenska samhället plats starkt begränsade.

På Marstrand vilket frihamn, fick judar till inledande gången inom svensk saga, tillfälle för att fritt utöva sin tro, äga egendom, driva företag samt välja vilket arbete ett ville äga.

Via frihamnens kungörelse fick judar chans för att köpa egendomar, vilket efter numeriskt värde års ägande gav medborgerliga rättigheter samt enstaka tillfälle för att delta inom detta politiska samhället. Tanken fanns för att dem judiska invandrarna skulle öka handeln samt tillsammans med sina kompetenser samt kontakter, stärka Sveriges ekonomi.

Marstrands judiska befolkning växte beneath dem drygt 20 tid vilket Marstrand fanns frihamn.

vilket maximalt uppgick befolkningen mot ungefär 60 personer från totalt ca 1700 invånare vid Marstrand 1789. 18 från dem 60 räknades likt självständiga män. dem judiska familjerna bosatte sig framför allt inom dem norra delarna från Marstrand, inom kvarteren kring detta gamla stadshuset. dem flesta ägnade sig åt olika former från affär samt hantverk.

För flera judar blev vistelsen vid Marstrand enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent anhalt, till andra blev detta ett väg mot för att bli självständiga samt enstaka sektion från detta svenska samhället.

dem flesta kom mot Marstrand ifrån Köpenhamn medan några kom ifrån Hamburg, Berlin, Rotterdam, Norrköping, huvudstaden samt Borås.

De familjer vilket bosatte sig vid Marstrand fanns familjer såsom Salomon, Magnus, Henriques, Schlesinger samt van Reis. Familjer vars liv samt erfarenheter vid Marstrand vilket ni kommer behärska uppleva via den digitala guiden.

2. Moses samt Bela Salomon. nära Rådhuset

År 1775 blev Marstrand enstaka frihamn samt fyra kalenderår senare invandrade dem inledande judarna. detta plats familjen Salomon likt kom ifrån Hamburg. Familjen bestod från handelsmannen Moses, Bela samt deras fyra barn; namn, Moses, Süskind samt Tulzenea.

Året därpå kom även Belas föräldrar Nathan samt Merla Fridburg. inom hushållet fanns även ett pedagog mot barnen samt enstaka piga.

1780 köpte Moses numeriskt värde egendomar mot en värde från 1066,32 riksdaler mot familjen samt blev då den fösta judiska invandraren liksom köpte egendomar vid Marstrand. inom kungörelsen till frihamnen fanns detta ett paragraf vilket förklarade för att “utlänningar” liksom köpte alternativt byggde enstaka fastighet mot minimalt en värde från 1000 riksdaler (cirka 430 000kr inom dagens penningvärde) samt ägde egendomen beneath minimalt numeriskt värde kalenderår skulle “naturaliseras” mot svenska medborgare.

”Den Utlänning, liksom inom Marstrand kiöper alternativt låter bygga något bostad alternativt Fastighet, af en Tusende Riksdalers wärde samt deröfwer, bör efter Tu års ägande deraf, ansees såsom behöringen Naturaliserad Swensk undersåte, samt tillsammans honom äga lika rätt.”

Den 27 femte månaden i året 1782, numeriskt värde tid efter Salomons bostadsköp, kom ett undantagslagstiftning inom land likt kallades till ”judereglementet”.
Lagen justerade existensen på grund av dem svenska judarna inom detalj fram mot 1838.

i enlighet med den nya lagen fick judar endast bosätta sig inom huvudstaden, götet alternativt Norrköping. detta fanns även tydliga regler angående vilka yrken samt verksamheter såsom plats tillåtna på grund av judar för att äga samt driva.

För judarna inom frihamnen innebar detta för att dem utlovade rättigheterna blev begränsade.

Moses Salomon kämpade till för att den ursprungliga formuleringen inom frihamnsförordningen skulle existera giltig även efter judereglementets insättning. Sveriges monark avgjorde dock för att dem medborgerliga rättigheterna, detta önskar yttra judarnas självständighet, enbart skulle gälla vid Marstrand på grund av för att ej riskera för att judereglementets paragrafer skulle upphävas genom prejudikat.

Det gick utmärkt på grund av familjen Salomons affärsverksamhet vid Marstrand.

Tyvärr blev Moses sjuk samt detta blev då svårt för att hålla affärerna levande. 1788 tvingades familjen för att ansöka angående konkurs samt Moses dog identisk tid. All fast egendom vilket familjen ägde, såldes vid enstaka offentlig auktion.

Bela Salomon lämnade Marstrand samt kom mot götet. detta blev svårt för att klara från vardagen efter makens död därför Bela skrev mot kungen till för att vädja ifall hjälp.

denna skriver för att denna likt änka besitter svårt för att försörja familjen. Bela hänvisar mot för att hennes man ägde bosatt sig vid Marstrand ”innan något Judiskt Reglemente existerade alternativt blifwit påtänkt”, samt vädjar därför angående för att egen ett fåtal välja bosättningsort ”hwaräst os fördelaktigast samt till min samt min Moders swaga välbefinnande nyttigast förmå finnas”.

Hur ärende slutade vet oss ej, dock Bela fick tillsammans största sannolikhet ingen hjälp. denna dog inom götet inom oktober 1793 samt blev den inledande likt begravdes vid relaterat till göteborg judiska begravningsplats.

3. Juveltjuven vid Marstrand. ifall namn Nathan förnamn samt Moses Levin Gottschalk nära tomt 32, Långgatan 21

Marstrand fanns enstaka fristad till människor vid flera olika sätt. Förutom för att artikel ett område på grund av fri affär, fritt näringsliv samt fri tro fanns frihamnen även ett lokal till människor såsom plats vid rymning ifrån rättvisan.
inom frihamnsförordningens nionde paragraf sålunda stod detta för att varenda likt sökte sig mot Marstrand vid bas från skulder alternativt förbrytelse liksom ”icke vandra å ära samt lif”, skulle erbjudas frihet ifrån för att häktas, åtalas alternativt utmätas sålunda länge dem vistades inom frihamnen.

En individ såsom försökte utnyttja paragraf nio fanns handelsmannen namn Nathan förnamn ifrån Schwerin inom Mecklenburg.

1780 skriver enstaka Moses Levin Gottschalk numeriskt värde skrivelser mot kungen ifall hur namn stulit juveler, prydnader samt andra värdesaker såsom tillhört Moses far samt dennes kompanjon.
namn skulle sälja varorna vidare på grund av deras räkning dock ägde istället lämnat sin fru samt sina ungar inom Mecklenburg samt flytt tillsammans med stöldgodset mot Marstrand.

inom skrivelsen vädjar Moses Levin Gottschalk för att namn bör häktas samt straffas inom enlighet tillsammans med svensk team samt för att frihamnens särskilda lagstiftning ej borde gälla ett sådan ohederlig man.

Så enstaka tidig morgon, den 28 juni 1780, kom ett general mot Marstrand till för att leta riktig vid namn Nathan förnamn. Generalen sökte namn hemma hos Moses Salomon dock Moses berättade för att namn visserligen ägde varit hemma hos honom dock för att denne till någon sju dagar sedan ägde lämnat ön.

Grannarna däremot, berättade på grund av generalen för att den eftersökta mannen borde existera kvar inom huset då dem ägde sett honom vid trappan mot huset, bara enstaka halvtimma tidigare, iklädd enstaka nattrock samt enstaka tobakspipa inom munnen.

Gatan fylldes tillsammans med människor likt hjälpte mot för att leta efter namn samt huset genomsöktes. enstaka pojke ropade för att mannen måste äga krupit upp inom skorstenen. var plats han, mörk likt svart beläggning från rök samt desperat. inom förhöret uppgav namn för att han redan ägde skickat iväg juvelerna mot sina ägare samt för att denne planerade för att lämna Marstrand.

Detta fanns ej sant.
inom Josephs boende fanns enstaka låst byrå. då generalen ägde fått hjälp för att ett fåtal upp byrån återfanns juvelerna mot en värde från 6 tunnor guld.

Bredvid Gamla stan ligger de judiska kvarteren som var en höjdpunkt för mig

Bland juvelerna saknades en par ringar samt en par briljanterade guldur.

I just detta fall gällde ej frihamnens beskydd. namn Nathan förnamn greps samt transporterades mot götet. inom tidningarna är kapabel man sedan studera hur Moses Levin Gottschalk betalkort därefter anlände mot Marstrand, samt hur denne blivit ”oändligen lycklig öfwer den andres ertappande”.

4. Marstrand samt familjen Magnus. angående Elias Magnus samt Magdalena (Malke) Hirsch. nära tomt 32, Långgatan 21.

Välkommen bostad mot Elias samt Malke Magnus!

denna plats bodde paret tillsammans tillsammans med sina barn: Debora, Gittel, Jacob, Diana, Bleckma. inom huset bodde även ett pedagog mot barnen samt enstaka piga.
Familjen fanns skriven denna plats vid Marstrand mellan år 1781–1785.

Vilka plats familjen Magnus?

Elias Magnus föddes omkring 1730 inom Preussen samt fanns ett mångsysslare liksom inledde sin yrkesbana likt arbetare samt ägde ett lyckad strumpfabrik inom Mecklenburg.

Elias hörde rykten ifall för att landet skulle öppna upp på grund av judisk invandring samt 1779 reste han mot huvudstaden.

inom januari identisk tid ägde landet fattat en historiskt beslut såsom öppnade upp landet till judisk invandring. ett från anledningarna fanns för att den svenska ekonomin skulle må god från för att fler bosatte sig samt drev köp inom landet. Elias vädjade mot kungen för att arbetet tillsammans med judereglementet skulle påskyndas. ifall denne ägde möjligheter för att erhålla fri religionsutövning samt identisk rättigheter likt svenska medborgare således fanns han beredd för att flytta sin aktivitet inom Sverige.

I väntan vid för att judereglementet skulle färdigställas flyttade Elias samt hans fru Malke mot Marstrand, var denne fanns verksam såsom en person som köper och säljer varor.

denne blev inom samband tillsammans detta även utsedd mot drottningens hovfaktor. likt hovfaktor genomförde Elias olika upphandlingar samt kommissioner till hovets räkning.

Elias Magnus blev, nära sidan från Moses Salomon, enstaka från dem maximalt framgångsrika judiska affärsmännen vid Marstrand samt fick ett betydande position bland judarna inom staden.

Elias samt Moses fungerade även vilket föreståndare på grund av den judiska församlingen vid Marstrand.

Elias Magnus förväntade sig rättigheter efter för att äga ägt sin fastighet inom ovan numeriskt värde tid, således såsom plats utlovat i enlighet med frihamnsförordningen. Därför blev han många frustrerad då Gustav III avgjorde för att dem medborgerliga rättigheterna endast skulle gälla vid Marstrand.

Elias skrev mot kungen samt vädjade ifall för att den nya undantagslagen ej skulle gälla honom. denne samt familjen ägde ju ändå flyttat sin aktivitet mot landet till för att gagna landet samt ett fåtal ett svensk medborgares varenda rättigheter. Elias fick inget gehör samt hans begäran avslogs 1785 samt familjen lämnade då Marstrand.

Elias Magnus ägde fått status för att driva grosshandel inom götet dock familjen valde för att bosätta sig inom huvudstaden.

nära flytten mot huvudstaden ägde familjen fått lov för att tullfritt införa läka sitt bohag. Trots detta stoppades dem nära ankomst från tullverket, liksom ansåg för att familjen Magnus ägde misstänkt flera porslinsserviser. inom tullen trodde man för att han planerade för att driva affär tillsammans med porslinet, vilket inom liknande fall skulle beskattas.

Situationen löstes genom för att man kallade dit en antal medlemmar ur Stockholms judiska kyrka vilket kunde intyga för att den judiska ceremoniallagen fordrade enstaka betydligt större uppsättning från såväl porslin liksom kokkärl. Familjen Magnus höll kosher samt använde således olika porslin till mjölk- respektive köttmat. Dessutom ägde dem säkert även ytterligare uppsättningar till högtiden pesach.

Elias köpte Råcksta gård inom Spånga socken var han bosatte sig tillsammans sin släkt.

han blev då ett från dem inledande judarna inom landet för att äga enstaka jordegendom

5. Andreas van Reis: ifrån skuldsatt mot lyckad affärsman.
nära tomt 32, Långgatan 21

Andreas van Reis föddes 1741 inom Holland samt då han tillsammans med sin släkt flyttade mot Marstrand 1787 sålunda fanns Andreas skuldsatt. inom land fanns idag judereglementet, ett speciell undantagslagstiftning, vilket förbjöd all judisk bosättning utanför huvudstaden, götet samt Norrköping.

Trots förbudet anlände familjen mot Marstrand ifrån Borås var Andreas arbetat likt tobaksfabriksmästare.

Barnens födelseorter vittnar angående en kringresande liv. Sonen Olof föddes inom Nijkerk, dottern Hanna inom Köpenhamn, sonen Moses inom Jönköping, sonen Josef inom Alingsås samt sonen Benjamin inom Borås. vid Marstrand lyckades Andreas van Reis vända sitt liv ifrån skuldsatt mot enstaka lyckad affärsman.

han köpte enstaka fastighet samt blev tillsammans tiden enstaka betydande hantverkare.
1794 blev tagna frihamnens privilegier försvunnen samt därmed även undantagsställningen tillsammans chans för att bli enstaka sektion från detta svenska samhället samt självständiga medborgare vid Marstrand. Detta påverkade förutsättningarna på grund av stadens handelsmän inom en slag.
inom stället på grund av näringsfrihet skulle idag Marstrand återigen omfattas från skråtvånget.

Skråtvång innebar för att endast dem vilket tillhörde enstaka viss yrkeskategori, fick jobba inom detta yrket. Judarna vid Marstrand blev idag tvungna för att ansöka hos kronan, ifall för att erhålla status för att driva handel.

Nu ägde flera judiska familjer redan lämnat Marstrand. dem likt ännu fanns kvar försökte förgäves ett fåtal tillåtelse för att stanna.

Borgerskapet samt handelssocieteten ville ett fåtal försvunnen den konkurrensen liksom judarnas affärsverksamhet innebar samt tvinga judarna för att lämna Marstrand.

Judarna anklagades på grund av för att vid olika sätt äga bidragit mot lurendrejerier vilket inom sin tur gjorde för att judarna begärde intyg ifrån magistraten på grund av för att försvara sig mot anklagelserna.

Magistraten ansåg för att anklagelserna mot judarna saknade bas, dock fanns samtidigt negativa mot för att dem judiska familjerna skulle ett fåtal bo kvar samt driva aktivitet inom staden.

Andreas van Reis plats enstaka från erhålla likt fick tillåtelse för att stanna vid Marstrand efter frihamnens avskaffande. Tillsammans tillsammans kattuntryckaren Gabriel Schlesinger fick Andreas dispens för att gå vidare bedriva sin aktivitet liksom en person som köper och säljer varor samt fabrikör vid ön.

Efter för att handelssocieteten överklagade kungens beslut blev varenda judar, förutom Andreas samt Gabriel, tvungna för att flytta ifrån ön.

År 1807 fanns Andreas tillsammans tillsammans med hustrun Sara samt tre från deras söner, dem enda judar likt bodde kvar vid Marstrand. denne fanns då accepterad liksom enstaka skicklig arbetare, samt drev både tobaksfabrik, sillsalteri, trankokeri, samt kram- samt spannmålshandel.

Här räddade den tyske nazisten många dödsdömda judar från arbetslägret

numeriskt värde tid senare dog van Reis samt begravdes vid relaterat till göteborg judiska begravningsplats. Hustrun Sara levde sedan inom flera kalenderår vilket änka, samt dog inom Göteborg.

6. Skilsmässan mellan Meyer personnamn samt Mäckla Salomon. nära kyrkan.

Nu bör oss möta handelsmannen Meyer personnamn samt Mäckla Salomon. dem bodde vid Marstrand tillsammans med sina numeriskt värde ungar fram mot 1786 då dem hamnade inom ett äktenskapstvist. Orsaken mot skilsmässan plats för att Meyer ville konvertera mot kristendomen, något såsom Mäckla ej ville vandra tillsammans på.

Enligt judereglementet skulle varenda problem att diskutera likt rörde äktenskap, separationer i äktenskap, födslar alternativt arv hanteras från den judiska nationen.

detta fanns ingen rabbin vid Marstrand därför judarna vid ön fick vända sig mot rabbinen inom huvudstaden då dem behövde råd inom religiösa frågor.

Meyer anmälde mot magistraten för att hans släkt ville anmäla sig mot ”Christna lärans antagande”. ett sju dagar senare gick Mäckla mot magistraten samt förklarade för att denna ej alls delade sin mans religiösa övertygelse samt för att denna ej ägde några planer vid för att lämna judendomen.

denna förklarade samtidigt för att denna, i enlighet med religiös team, ej förmå leva tillsammans med sin man angående denne konverterade.

En halvtimmes promenad från gamla stan, genom judiska kvarteren och på bron över floden Wisla till Fabryka Emalia Oskara Schindlera(Ul Lipowa 4), alltså Oskar Schindlers Emaljvarufabrik, känd inte minst från Steven Spielbergs film Schindlers List från 1993

denna begärde därför för att giftermålet skulle upplösas.

Trots för att judar inom slutet från 1700-talet fick riktig för att bosätta sig inom land samt utöva sin tro fanns existensen inom övrigt starkt begränsat. detta plats därför ej ovanligt för att judar konverterade mot kristendomen beneath judereglementets period (1782-1838), både från religiös övertygelse samt till för att behärska erhålla identisk medborgerliga rättigheter.

vid Marstrand ägde judarna större friheter samt trots detta valde Meyer personnamn för att övergå mot kristendomen. Hans omröstning för att konvertera ledde mot enstaka utdragen process liksom involverade den dåvarande rabbinen, Levin Hirsch Levi, inom Stockholm.

Levin Hirsch Levi vände sig mot kungen till för att be angående råd ifall hur denne skulle agera inom Meyers samt Mäcklas skilsmässofall.

eftersom judarna inom land levde beneath enstaka speciell undantagslagstiftning plats detta inom detta på denna plats fallet långt ifrån självklart hur denne skulle – alternativt möjligen snarare kunde – agera.

Det fanns främst inom frågan ifall barnen samt deras uppfostran, samt kring bodelningen, såsom rabbinen begärde kungens hjälp. denne fortsatte tillsammans med för att redogöra till hur man i enlighet med judisk tradition brukar döma inom motsvarande fall, samt anförde modell ifrån Tyskland.

angående mannen inom familjen väljer för att konvertera mot kristendomen bör barnen bo kvar tillsammans med modern samt gå vidare för att uppfostras i enlighet med judisk lära fram mot 13 års ålder, då dem blir dryckesställe mitsva, vuxna inom judisk fras. Gällande bodelningen bör mannen samt kvinnan dela lika vid såväl den fasta såsom åtgärda egendomen.

Meyer la ovan bota skulden vid Mäckla samt anklagade hon till för att äga stulit valuta samt lämnat hemmet samt deras gemensamma unge.

De judiska kvarteren är en del av Jerusalems gamla stad

Mäckla förklarade för att denna lämnat hemmet till för att Meyer ägde låst in hon inom en utrymme. tillsammans hotelser ägde han försökt tvinga hon mot för att konvertera dock Mäckla ägde stått upp till sin religiösa övertygelse.

Till slut upplöstes giftermålet. Meyer blev ansvarig för att ge hälften från sin egendom mot Mäckla samt för att erlägga till barnerns uppehälle.

Meyer konverterade mot den evangelisk-lutherska läran samt nära dopet döpte han angående sig mot Philip Meyer. Philip gifte ifall sig samt bodde kvar vid Marstrand efter frihamnens avveckling. vad såsom hände tillsammans Mäckla Salomon vet oss ej, troligtvis lämnade denna Marstrand tillsammans med barnen 1787, samt fortsatte för att leva en judiskt liv.

7.

Gabriel samt Henriette Schlesinger. nära kyrkan.

Gabriel Schlesinger föddes tid 1756 inom Schlesien. Sannolikt arbetade Gabriel likt pedagog hos familjen Salomon samt han gifte sig tillsammans med dottern inom familjen, Henriette.

Paret fick flera små människor likt föddes vid Marstrand.

Gabriel plats en person som köper och säljer varor samt drev flera olika verksamheter vid Marstrand samtidigt likt han ägde enstaka nödvändig roll inom den judiska församlingen. denne fanns religionslärare samt kantor inom synagogan 1791-1794.

Den maximalt framgångsrika aktivitet likt Gabriel drev, fanns en kattuntryckeri.

Kattuntryck existerar en blocktryck från mönster vid tunna samt glatta bomullstyger samt blev något från enstaka nisch bland dem tidigt invandrande judarna inom land. dem judiska kattuntryckarna införde nya samt moderna mönster, metoder samt tekniker, liksom gjorde för att dessa tyger blev vid högsta tänkbara mode. Efterfrågan exploderade samt flera tryckerier etablerades inom huvudstaden, götet samt Norrköping.
Gabriel plats ett från dem allra första svensk-judiska kattuntryckarna samt förutom tryckeriet vid Marstrand, fick denne 1796 status för att driva en kattuntryckeri inom Göteborg.

Slutet från 1700-talet fanns enstaka orolig tidsperiod inom land samt på grund av dem invandrade judarna.

1788 nedsänkt en krigshot ovan landet samt judarna inom frihamnen ägde mobiliserat en eget militärt sårskydd, liksom skulle delta inom försvaret från landet. Efter attentatet mot Gustav III ökade osäkerheten bland Sveriges judar, samt inom samband tillsammans med kungens död blev situationen inom frihamnen ännu mer osäker. Den judiska församlingen vid Marstrand deltog inom landssorgen.

då Marstrands invånare skulle avge enstaka officiell tro- samt huldhetsed till kungahuset, ville även judarna delta. Detta avvisades eftersom judisk edgång ej ansågs jämlik tillsammans med dem kristna undersåtarnas. mot slut fick judarna dock tillåtelse för att avlägga skriftlig ed, eftersom ”deras uppsåt vore lovlig samt god”.

När frihamnen upphävdes vid Marstrand 1794 ansökte Gabriel Schlesinger angående dispens på grund av för att erhålla stanna kvar inom Marstrand samt gå vidare för att driva detta kattuntryckeri denne redan ägde etablerat vid ön.

begäran beviljades samt familjen fick tillåtelse för att stanna kvar. inom motsats mot familjen van Reis – liksom även fick dispens för att stanna kvar – valde familjen Schlesinger för att flytta vidare mot Göteborg.

I götet fanns denne sedan skriven vilket kattuntryckare, dock drabbades svårt beneath den stora vågen från konkurser 1815. Då tvingades han för att lämna ovan sin egendom mot borgenärer.

denne kom dock vid fötter igen samt etablerade 1818 ett textilfabrik.

Den 25 november 1806 utfärdade Gustav IV Adolf ett kungörelse vilket förbjöd judisk invandring mot landet. identisk tid blev judarna inom götet tvungna för att avge enstaka officiell lojalitetsförklaring mot fosterlandet.

Gabriel Schlesinger dog inom götet den 29 juli 1822.

vid hans gravsten vid relaterat till göteborg judiska begravningsplats förmå man läsa:

”Här vilar han likt utövade kärleksverk / tillsammans råd samt papper / fanns verksam ljus samt mörker / Mannen såsom plats lycklig / inom utövandet från heliga verk / Den lärde herr Gabriel son mot Mordochai Manes.”

8. Judarnas hage – ett judisk begravningsplats?

nära Långgatan 11.

Det besitter genom historien spekulerats angående detta besitter funnits ett judisk begravningsplats vid Marstrand. Den judiska befolkningen vid ön blev inte någonsin särskilt massiv. Trots detta gjordes detta tidigt flera försök för att erhålla anlägga ett begravningsplats.

ett judisk kyrka behöver nämligen ta grabb angående dem döda. detta heliga sällskapet – Chevra Kadisha – tvättar samt begraver dem döda, ett betydande mitsva (bud) i enlighet med judisk lära.

1780 ansökte handelsmannen Moses Salomon angående för att bli anvisad ett lokal vilket kunde användas likt begravningsplats vid Koön alternativt Marstrandsön.

inom en rättsfall ifrån 1783 fullfölja magistraten ett hänvisning mot ett befintlig judisk begravningsplats vid Koön. Änkan Elin Andersdotter fick då status för att inhägna enstaka bit mark nära sitt byggnad beneath förutsättning för att detta ej hindrade tillgång mot den judiska begravningsplatsen. Begravningsplatsen vid Koön verkar dock inte någonsin äga använts.

Trädgården nära Långgatan 11 besitter inom folkmun gått beneath namnet ”judehagen” alternativt ”judarnas hage”.

Alldeles intill den på denna plats trädgården inköptes en byggnad likt, beneath senare delen från frihamns-tiden, använts likt gudstjänstlokal. detta existerar möjligt för att tomten bredvid köptes inom intention för att anlägga enstaka begravningsplats. Huset såldes dock 1794 inom samband tillsammans för att frihamnen avvecklades.

På 1880-talet hittades likrester inom trädgården, samt från detta drog man slutsatsen för att platsen måste äga använts vilket judisk begravningsplats.

i enlighet med ryktet bör detta även äga intygats från äldre judar inom Göteborg.

Det existerar tänkbart för att församlingen faktiskt blev anvisad ett tomt samt mot slut fick magistratens status för att anlägga ett begravningsplats. detta finns inga bevis vid för att någon begravdes vid Marstrand samt existerar ej särskilt troligt. detta finns en starkt skäl vilket talar emot ett judisk begravningsplats vid ön.

ett judisk begravningsplats existerar nämligen för alltid. Skulle detta äga funnits ett begravningsplats skulle den även äga funnits kvar inom dag.

De judar liksom dog vid Marstrand innan 1792, besitter tillsammans med största sannolikhet förts tillsammans båt mot Köpenhamn på grund av för att begravas var. Efter 1792 anlades enstaka judisk begravningsplats inom götet nära Svingeln, ”till lägerplats till them af Judiska Nationen, vilket härstädes genom döden aflida”.

9.

Familjen Henriques samt ”port jews”. nära tomt 69, Kyrkogatan 11.

De flesta judar likt bosatte sig inom frihamnen vid Marstrand, kom ifrån Köpenhamn.
dem flesta ägde sitt ursprung inom norra Europa dock enstaka sektion judar står däremot registrerade vilket ”portugiser”.

dem portugisiska alternativt sefardiska judarna ägde sitt ursprung vid Iberiska halvön. dem ägde varit utsatta till förföljelse samt fördrivning beneath inkvisitionen vid 1400-talet. Majoriteten från dessa judar ägnade sig åt internationell affär mot havs. dem bosatte sig inom hamnstäder såsom Amsterdam, London, Trieste samt Hamburg.

inom forskningen kallas dessa judar till port Jews, ”hamnjudar”.

Köpmannen Bendix Moses Henriques föddes inom land 1725. eftersom hans farmor, Esther, kom ifrån ett sefardisk judisk släkt ägde familjen – inom motsats mot dem därför kallade “tyska” judarna – särskilda privilegier inom Danmark.

Bendix ägnade sig åt handelsverksamhet inom Köpenhamn innan han flyttade mot Marstrand 1786.

vid Marstrand köpte han enstaka fastighet till 1300 riksdaler.

För många judar blev vistelsen på Marstrand en tillfällig anhalt, för andra blev det en väg till att bli självständiga och en del av det svenska samhället

Förutom för att driva affär därför ägde Bendix enstaka huvud roll inom den judiska församlingen vid Marstrand. Bland annat fanns Bendix omskärare (mohel) samt enstaka rituell kosher slaktare (schochet).

Bendix Moses Henriques lämnade Marstrand före frihamnens upphävande 1794 samt bosatte sig inom götet. ifrån 1790 samt vidare plats denne skriven likt handlande.
Bendix fanns fram mot sin död den 21 januari 1807, föreståndare till relaterat till göteborg judiska samling.

detta fanns vid Bendix initiativ såsom församlingen fick tillåtelse för att anlägga den judiska begravningsplatsen nära Svingeln inom Göteborg.

Hade Bendix Moses Henriques någon familj?

Ja Bendix Moses fanns gift numeriskt värde gånger samt ägde sammanlagt nio små människor. Hans inledande fru dog inom Köpenhamn 1763, samt hans andra fru, Elischewa Chawa, dog inom götet den 7 augusti 1796.

Sonen Samuel Henriques (1765–1816) vistades beneath ett betalkort period vid Marstrand, dock fick 1792 skyddsbrev likt minuthandlare inom götet.

var blev denne kompanjon mot svågern Simon Elias Warburg.

Dottern Zippora Henriques gifte sig tillsammans med Simon Elias Warburg. denne fanns född inom Hamburg, dock flyttade senare mot Köpenhamn. beneath enstaka period plats han bosatt vid Marstrand, samt bosatte sig sedan inom götet. 1792 fick han skyddsbrev liksom minuthandlare, samt bedrev ett lyckad handelsverksamhet beneath firmanamnet S.E.

Warburg & Co. Efter några kalenderår kunde denne inköpa Johannebergs landeri, samt blev enstaka från föreståndarna på grund av relaterat till göteborg judiska församling.

10.

Synagogan vid Marstrand. nära norra strandverket, Fredriksborg.

Den judiska kolonin vid Marstrand ansvarade till för att allt såsom krävdes till för att behärska leva en judiskt vardagsliv fanns vid ön. inom detta ingick kosher föda, resurs mot en rituellt bad samt enstaka mohel såsom plats ett rituell omskärare.

detta krävdes även för att detta fanns ett minjan, detta önskar yttra tillräckligt flera judar – tio män – på grund av för att behärska hålla ett judisk gudstjänst.

När Moses samt Bela Salomon flyttade mot Marstrand tillsammans med sina unge 1779 samt köpte egendomar var, rapporterade tidningarna ifall för att 20 mot 30 familjer ägde lämnat Hamburg till för att flytta mot Marstrand.

dem planerade för att inrätta ett synagoga samt ägde köpt ett lokal.

Det liksom utför enstaka synagoga existerar främst ifall detta finns ett långsiktig förvaring från torarullar var, vilket läses ur tre dagar inom veckan. Själva rummet är kapabel nyttjas till andra ändamål utöver gudstjänst.

Ofta existerar detta samtidigt utbildning, studierum samt samlingslokal.

Att Sveriges inledande synagoga skulle äga inrättats denna plats inom strandverket Fredriksborg, existerar en upprepat påstående. detta fanns dock ej Sveriges samt sannolikt ej heller Marstrands inledande synagoga.

Redan 1780 fanns enstaka minjan vid ön. vid en tidigt etapp turades dem ifall för att fira gudstjänst inom varandras bostad.

då Marstrands judiska befolkning ökade, tilltog dock nödvändigheten från enstaka större samt mer permanent gudstjänstlokal.

Den 6 september 1782 rapporterade fortifikationsbefälhavaren nära Carlstens fästning, kapten Henric Liedin, för att denne ägde uppvaktats från numeriskt värde judar såsom anhållit angående för att, mot årlig transaktion à 25 riksdaler specie, ”få nyttia Soldaternes Corps dem garde mot deras synagoge”.

detta ”corps dem garde” vilket avsågs fanns beläget inom försvarsverket Fredriksborg, liksom noggrann ägde färdigställts på grund av för att behärska bevaka detta norra hamninloppet.

I start från oktober 1782 remitterades ärende mot general von Arbin, såsom personligen vände sig mot monark Gustav III samt tillstyrkte judarnas begäran.

han hänvisade mot för att detta kunde innebära ökade inkomster mot kronan, samt för att lokalen trots allt endast plats avsedd på grund av användning från soldater inom krigstid. Kungen godkände judarnas begäran, samt judarna vid Marstrand fick status för att hyra en valv inom Fredriksborg till för att var inrätta ett synagoga.

Hyran verkar slutligen äga fördubblats mot 50 riksdaler specie.

Ett kalenderår senare kunde man anställa ett kantor, Israel Abraham, liksom 1791 efterträddes från kattuntryckaren Gabriel Schlesinger. 1787 ansökte man även hos magistraten angående för att även judar vilket vistades temporärt inom frihamnen skulle bidra tillsammans med avgifter mot synagogans kassa.

Den rum man fick hyra plats sannolikt detta ”corps dem garde” likt tidigare fanns på baksidan porten nära trappan.

Ingången mot gudstjänstlokalen nåddes ifrån trädgårdssidan.

11. Avslutning. nära Paradisparken.

När dem inledande judarna kom mot frihamnen, stod detta inom tidningarna för att Marstrand tillsammans tiden skulle bli enstaka judisk tätort. således blev ej riktigt fallet samt redan ifrån tid 1789 minskade successiv den judiska gruppen vid Marstrand. Några från judarna lämnade landet helt, medan andra flyttade vidare mot dem tre tillåtna städerna huvudstaden, götet samt Norrköping.

Frihamnens privilegier upphävdes den 15 femte månaden i året 1794.

dem goda konjunkturerna beneath detta amerikanska frihetskriget (1775–1783) ägde vänt inom samband tillsammans freden inom Paris, samt därefter blev existensen inom frihamnen allt svårare. nära periodens slut ägde privilegierna successiv börjat inskränkas, levnadsomkostnaderna ägde ökat samt detta således kallade ”lurendrejeriet” (smugglingen) florerade. Ön fick rykte ifall sig för att artikel en tillhåll på grund av skojare samt banditer.

Frihamnen ägde ej levt upp mot dem höga förväntningar liksom kronan ägde ställt. Marstrand omvandlades igen mot ett stapelstad. detta önskar yttra ett ort tillsammans riktig för att bedriva import samt export.

När frihamnen avvecklades, upphävdes även judarnas undantagsställning vid Marstrand. Närheten mot götet innebar för att majoriteten etablerade sig var.

beneath detta tidiga 1800-talet blev götet ett blomstrande handelsplats.

Religiösa judar kan ses shoppa och promenera runt

dem judiska invandrarna bidrog inom upphöjd grad mot stadens tillväxt. denna plats etablerades handelsrörelser, industrier samt manufakturer. Familjerna ifrån Marstrand blev inflytelserik inom relaterat till göteborg judiska kyrka samt integrationen underlättades från stadens mångkulturella samt politiskt liberala klimat. detta judiska existensen fortsatte för att utvecklas.

Även ifall Marstrand inte någonsin blev ett judisk tätort små frukter från växter ön vid ett rik bakgrund angående integrationens villkor.

Den judiska historien vid Marstrand berättar angående judarnas möjligheter samt begränsningar, ifall relationen mellan minoritet samt majoritet samt ifall olika strategier till för att hitta ett lokal inom en nytt samhälle. ett bakgrund såsom fortsatte långt efter detta för att frihamnen avvecklades. således småningom lämnade judarna Marstrand samt blev ett sektion från detta oss idag kallar landet.

en landet vilket existerar mer mångfacetterat samt rikare än vilket flera från oss tror.

Källor

• Götheborgs Allehanda 18/7 1780. Kungliga Biblioteket
• Inrikes Tidningar 21/10 1784. Kungliga Biblioteket
• Judiska museet

Tillgänglighet

• Kör från E6 inom höjd tillsammans med Kungälv.

  Följ väg 168 västerut kurera vägen fram mot Koön samt Marstrand. vid Koön finns flera parkeringar på grund av gäst. Bilen förmå ej tas tillsammans med vid färjan ovan mot Marstrandsön. ifrån färjeläget vid Marstrandsön existerar detta 400 meter mot stadspromenadens startpunkt nära stadshuset, nuvarande biblioteket. Stadspromenaden existerar cirka 1 kilometer utdragen samt går längs Marstrands gator.

← tillbaka mot sökresultat