Vad är en pun rim

RIM rim4 (ĭ Weste, inom vykort Dalin; jfr: Månge uttala .. rim .. tillsammans med ett utdragen uthållning (dvs. tillsammans med utdragen vokal). Schulzenheim SvSprSkrifs. 63(1807)), sbst.2, n. (jfr anm. nedan); best. rimmet; pl. = (OPetri Kr.

5(c. 1540) osv.) ((†) rimmer Arvidi 136(1651; inom bet. 2)). Anm. inom uttr. utan l. (tvärt)emot all rim samt reson (se 4 a nedan) rättar sig all inom fråga ifall genus vanl. efter reson. Atterbom Minn. 504(1818). Undantagsvis förekommer dock äv. allt. Topelius Vint. inom. 2: 98(1867, 1880).

1) dikt l. vers o. d. tillsammans slutrim; äv. inom pl., angående enstaka sådan dikt l. strof; numera vanl. (i sg. l. pl.) angående mindre (oftast från numeriskt värde l. fyra rader bestående) rimmad vers från lätt l.

anspråkslös l. folklig l. mer l. mindre humoristisk l. improviserad karaktär, rimmad vers; inom sht förr äv. (i pl.) angående rimmad dikt från större format; förr äv. angående versrad tillsammans slutrim. OPetri Kr. 5(c. 1540). Rijm aff siw, 8. 9. samt 10. syllaber, tillsammans lijka swarande ender. Forsius Fosz 280(1621). Pastor .. anklaghar någhre persooner likt ..

tillsammans med slemma ohöfwiska rijm angrijpit mäst hwar borgare inom stadhen. entré KultInt. 41(i handl. fr. 1632). Hiälp, därför blijr ni samt hulpen. .. såsom man vthi Rijmet säger: Wiltu haa dina sker fylta, / sålunda lät icke dhen arma vandra samt snylta. Grubb 325(1665). Skulle icke Eric Gustaf (Geijer) behärska lemna oss några rim (för Iduna)?

Tegnér (WB) 2: 423(1813). Rimen ifall Iwan samt Gawian. SvLitTidn. 1817, sp. 476 (om den fsv. ”Herr Ivan”).Våra småttingar klottrade tillsammans med stärka fingrar ner en tackar till sagor samt rim. Lagerlöf Top. 358(1920). Siwertz Ung 191(1949). — jfr BARN-,BARNKAMMAR-,BEGYNNELSE-,BIBEL-,BILD-,BORDS-,FÄGNE-,GRÖT-,JULGRÖTS-,JULKLAPPS-,KLAGO-,KRYCK-,LEVER-,LYCKROPS-,NYÅRS-,O-,OCKASIONS-,OKVÄDINS-,SORGE-,SÄLLSKAPS-RIMm.

fl. — särsk.

a) inom sådana uttr. liksom nedteckna (stundom äv. utföra l. dikta) rim, författa l. notera enkla l. anspråkslösa rimmade verser; förr äv. allmännare: nedteckna dikt(er), dikta. The (dvs. den danske konungens kämpar) .. wiste samt dichta rimm vppå theras Modersmåål. Schroderus JMCr. 231(1620). således länge liksom dhen Sorg än warar dhen iagh drager / därför fullfölja iagh inthet Rijm vilket icke sorgligt existerar.

Skogekär Bärgbo wen. 41(c. 1635). Då dessa rim skrefvos, fanns Franzén redan 17 tid. Wirsén inom 3SAH 2: 162(1887).

b) [jfr motsv. anv. inom fsv. o. t.] (†) angående tänkespråk l. devis såsom innehåller slutrim; äv. inom utvidgad anv., angående tänkespråk l. devis utan slutrim; äv. inom pl., ifall en tänkespråk l. enstaka devis. HH XXXIII.

2: 16(1546; vid hovdräkt). Konung Alphonsus af Arragonien .. loth måle enstaka pelican samt okänt beneath sitt rim pro lege et grege, thet existerar på grund av laghen samt undersåterne. RA inom. 3: 384(1594). Dragh snart thenna Christi plagg vid, okänt Hoffergan insömmat existerar, samt the retta rijmen insatt, nemliga, Genom myckin bedröffuelse skole wij ingå j Gudz Rijke.

Balck Ridd. D 6 b(1599).

c) (†) övergående inom bet.: från en bestämt rimschema kännetecknad diktform; jfr RIM-ART 1, -FORM 1. Medh en slagz Rijm bestående aff 14 Radar liksom the kallat Sonetter hafwer petrarcha Italienskan samt Ronsard Fransöskan hedrat. Skogekär Bärgbo wen. Föret. 1(c. 1650).

d) (†) övergående inom 2, inom uttr. utföra en rim, angående numeriskt värde rader inom ett strof: forma en rimmat verspar, rimma (med varandra).

Arvidi 139(1651).

2) förhållandet för att identisk ljud l. ljudförbindelse återkomma l. återkommer (på en bestämt sätt) inom numeriskt värde l. flera (mer l. mindre nära varandra stående, betonade) mening (rimord) l. stavelser (rimstavelser); dels ss. sammanfattande benämning vid olika stöt från sådan upprepning från ljud l.

ljudförbindelser, dels ifall vart sådant stöt till sig (jfr ALLITTERATION,ASSONANS,SLUT-RIM); inom sht ifall ett (mer l. mindre) fullständig samklang mellan numeriskt värde l. flera ljudförbindelser fr. o. m. enstaka (metriskt) starktonig vokal t. o. m. ljudförbindelsens slut, slutrim; särsk. angående sådan samklang mellan numeriskt värde l.

flera mening inom vers, inom sht inom slutet från numeriskt värde l. flera versrader; äv. ifall större l. mindre ortografisk (men icke fonetisk) likhet l. överensstämmelse mellan numeriskt värde l. flera mening l. stavelser (vanl. inom uttr. rim till ögat l. ortografiskt rim); ofta konkretare, dels angående mening l. ljudförbindelse vilket rimmar tillsammans en annat mening (l.

enstaka ytterligare ljudförbindelse), rimord, dels sammanfattande, ifall (rim)ord l. ljudförbindelser likt rimma tillsammans varandra. Manligt rim, titta MANLIG 14. Kvinnligt rim, titta KVINNLIG 6. Glidande rim, titta GLIDA 3 b β.

Men det finns tre olika huvudsakliga grupper av rim

Löpande rim, titta LÖPA, v.1 II 6 b. Kluvet rim, titta KLYVA, v.2 7 f. Rent rim, titta REN, adj. 7 f. Orent rim, titta OREN, adj.1 1 j. Rikt rim, titta RIK, adj. 4 c ζ. Slött rim, titta SLÖ. Inre rim, inrim (se d. o. 2). Identiskt rim, rim bildat gm upprepning från identisk mening (l. sammansättningsled l. avledningsändelse). Helsingius(1587).

Hwem wil rata en sådant rijm (dvs. når : står) af orsak at (adverbet) når ej existerar brukligit inom skrifwande. Columbus Ordesk. 18(1678). Ehuru rim icke finnas inom våra älste qväden, kunna man dock tillsammans säkerhet yttra, at dem äro långt äldre än Christendomen. Troil Isl. 221(1777; angående slutrim). inom poesien behagade rythmen mer än rimmet ..

(G. Stiernhielms) manliga hörselorgan. Geijer inom. 2: 242(1840). beneath rimmens konstigt hvälfda båge / Går fullväxt fram den klingande Sonetten. Böttiger 1: 20(1856). Damerna yttra en mening, samt den kavaljer, liksom ursprunglig svarar tillsammans med en rim, dansar en hvarf tillsammans den frågande damen. Apelbom Danssk.

98(1888; inom danslek). (En) äldre poet ..

oresonligt l

tiggde dem personer som besöker angående rim. Carlsson MinB 32(1912). ett läsning angående rim. Oldberg (1945; boktitel). — jfr BEGYNNELSE-,BLIND-,BOKSTAVS-,GRÖT-,HALV-,HEL-,IN-,ITERATIONS-,MEDEL-,MELLAN-,MID-,MOT-,NÖD-,O-,ORD-,PAR-,SLUT-,SPEX-,STAV-,STOCKHOLMS-,UDD-,VOKAL-RIMm. fl. — särsk.

a) inom vissa uttr.

α) likställt rim, rim såsom bildas från rimord vilket tillhöra identisk grammatiska kategori (samma ordklass) o.

äro böjda vid identisk sätt; olikställt rim, rim såsom bildas från rimord liksom antingen tillhöra olika ordklasser l. stå vid olika lokal inom en böjningsschema. Mjöberg Stilstud. 179(1911). Oldberg Rim 246(1945).

β) inkomplett rim, (slut)rim var samstämmigheten mellan dem rimmande ljudförbindelserna icke existerar fullständig.

Klint(1906). Oldberg Rim 15(1945).

γ) (numera bl. tillf.) oäkta rim, angående rim såsom inom ngt avseende icke existerar fullgott l. regelrätt; förr särsk. angående identiskt rim. dem stafvelser, likt utbildning utgiöra rimen, böra artikel lika, dock icke dem samme; samt derföre måste ni undfly dem sålunda kallade oäkta rim. Hof Underr.

105(1766). Oldberg Rim 134(1945; inom referat från handl. fr. c. 1777).

b) inom utvidgad l. bildl. anv.

α) (numera föga br.) mus. inom uttr. musikaliskt rim, ifall förhållandet för att enstaka med känsla för musik uttryck återkomma (i identisk l. en transponerat tonläge). Hellerström Liturg. 210(1932).

β) ss.

senare led inom ssgn TANKE-RIM.

3) [specialanv. från 1 o. 2] inom vissa uttr.

a) (numera utom inom α o. δ β' bl. mera tillf.) vid rim, vid rimmad vers; förr äv. vid svenska o. d. rim, vid svensk osv. rimmad vers; jfr b α, c. (Danskarna) haffve .. nyligenn latijd utgå enn crönnicke opå rim. G1R 28: 244(1558). Holofernj samt Juditz Historja opå Rijm.

Holof. Titelbl.(c. 1580). Blansflor vid gammele swänske rijm. Schück VittA 1: 85(i handl. fr. c. 1620). Författa något vid rim. Widegren(1788). Bön vid rim. SvTyHlex.(1851, 1872). Litteraturen vid rim existerar närmast urgammal. Oldberg Rim V(1945). — särsk.

α) (fullt br.) sätta ngt vid rim, omskriva l. omdikta ngt (en prosaberättelse, enstaka berättelse o.

d.) vid rimmad vers; stundom äv. tillsammans med avs. vid kurs på grund av dikt: behandla ngt vid rimmad vers, utföra ngt mot tema på grund av ett rimmad dikt (l. rimmade dikter). Nordforss(1805).

Vad är rim för puns? Att puns rimmar med ett ord, som t

Sätta ett berättelse vid rim. Auerbach(1913). Skräddaren plats .. kvick poet; denne kunde sätta allt vid rim. Suneson GGrund 97(1926). Skomakaren samt mästersångaren Hans Sachs .. besitter .. kalenderår 1544 satt 300 husgeråd vid rim. Fatab. 1946, s. 111.

β) översätta (förr äv. vända l. förvända) ngt vid rim, översätta ngt o. därvid låta detta ett fåtal rimmad struktur, översätta ngt mot rimmad vers.

Albrecht, Biskop inom Halberstad, förwände then hedniske Poetens Ovidij Book .. vid Tydske Rijm. Schroderus Os. 2: 700(1635). en extrakt af dhe Scriptis, liksom K. Magni Ladulåses dotter Eufemia hafwer .. låtit wända vid Rim. Schück VittA 3: 229(i handl. fr. 1667). Bælter Cerem. 373(1760).

γ) (†) notera vid rim, notera rimmad vers. Dhe gambles sätt för att skrifwa vid rim.

Schück VittA 3: 230(i handl. fr. 1667).

δ) vandra vid rim.

α') ifall dikt o. d.: existera rimmad. Frågan ifall Heroiska Versar böra vandra vid rim alternativt ey. Dalin vred. 1: nr 9, s. 2(1733; uppl. 1754: rimas). Schulthess(1885).

β') (fullt br.) detta går vid rim, detta rimmar (se RIMMA, v.2 3). Sahlstedt(1773). Harlock(1944).

b) inom rim.

α) (numera bl.

mera tillf.) vid rimmad vers; förr äv. uti svenska o. d. rim, vid svensk osv. rimmad vers; jfr a, c. Gustaf befalte .. Secreteraren Sven Elofson, detta skulle han fatta inom pennan enstaka vederläggning uti Svenske rim. Celsius G1 2: 327(1753). detta fanns märkvärdigt hur denne ägde fått allt inom rim. detta plats verkligen dikter, såsom man kunde beundra.

Hindbeck VindVänd. 82(1935). särsk.

α') författa l. avfatta ngt inom rim, notera ngt vid rimmad vers. Författa något inom rim. Sahlstedt(1773). Några inom rim vid Tyska affattade välönskningar till Svenskarna. Schück VittA 8: 358(i handl. fr. 1830).

β') kläda l. sätta ngt inom rim, sätta ngt vid rim (se a α); äv. inom uttr.

sätta mening inom rim, sätta ihop mening mot rimmad vers. (V.) Hugo äger vid ålderns dagar ofta demonstrerat tendens för att inom rim kläda .. spekulationer öfver lifvets högsta problem att diskutera. PT 1881, nr 35, s. 3. Konsten för att sätta mening inom rim plats enstaka sak, likt jag egen redan ägde skaffat mig förståelse uti. Wulff poet 77(1897). Östergren(1936).

β) inom rimställning, ss.

rimord; särsk. inom rim tillsammans ngt, rimmande tillsammans ngt. inom rim framträder inte någonsin denna olikhet (mellan numeriskt värde uttal). Wulff SvRim 30(1898). Hos fru Brenner äger jag .. funnit lämna .. inom rim tillsammans nämna 14 ggr. Hesselman inom o. y 15 (1910).

c) (†) med(elst) svenska o. d. rim, vid svensk osv.

rimmad vers; jfr a, b α. ett .. Chrönika angående Stocholm .. tillsammans med swenska rim beskrefwen .. af Jahan Messenio. JMessenius(1629) inom HB 1: 73. SEBrenner hos Frese VerldslD 20(1715, 1726).

4) [jfr motsv. anv. inom dan. o. eng.; efter motsv.

När man talar om rim så åsyftar man oftast på slutrim, vilket är en ljudlikhet mellan hur orden slutar

anv. inom fr.] inom utvidgad anv. från 2: (riktigt l. förnuftigt) kontext, rimlighet, vad vilket existerar förnuftigt l. rimligt l. lämpligt l. resonligt o. d.; inom vissa (mer l. mindre tautologiska) stående förbindelser.

a) inom uttr. (både) rim samt reson, förr äv. rim samt ordning l. rim samt skäl; särsk. inom uttr. utan l. (tvärt)emot (all) rim samt reson o.

d. (jfr anm. sp. 1990), dels inom adverbiell anv.: (alldeles) orimligt l. oresonligt l. orimligt o. d., dels inom attributiv anv.: (alldeles) orimlig o. d. Vtan rim samt ordning. Rydelius Förn. 89(1720, 1737). dem påcka utan rim samt skäl mot team, Öfverhet (m. m.). Dalin vred. 1: 229(1733, 1754). Emot rim samt skäl. Serenius(1741).

(Riksdags-)ledamöternes tilltag för att tvertemot .. all rim samt reson förordna angående sammanträden. Liljecrona RiksdKul. 362(1840). ett fars utan både rim samt reson. Hedberg SvSkådesp. 6(1884). vad fanns detta .. på grund av rim samt reson inom för att prelaterna skulle förbjudas för att hjälpa sin konung inom försvaret från eget land? Grimberg VärldH 6: 373(1935).

Spong Sjövinkel 189(1949). särsk. (†) inom uttr. ta rim samt reson, ta reson (se d. o. 1 a slutet). Jag börjar ständigt ta rim samt reson då jag får dryck enstaka stund. Börjesson C12 4(1858).

b) inom uttr. varken rim alternativt reson, förr äv. varken rim alternativt skäl; särsk. inom liknande uttr. vilket detta existerar varken rim alternativt reson inom ngt, ngt existerar orimligt l.

oresonligt l. orimligt o. d., äga varken rim alternativt reson, existera orimlig o. d. Thet existerar hvarken rim alternativt ovanligt ord. Lind(1749). detta existerar hvarken rim alternativt reson inom hvad han säger. Lindfors(1824). Hvad vilket sades ägde .. hvarken rim alternativt reson. Lundgren MålAnt. 3: 214(1873).

Ssgr (i allm. mot 2. Anm. Vissa från nedan anförda ssgr behärska äv.

hänföras mot rimma, v.2):A: RIM-ART. [jfr t. reimart (i bet. 2, inom ä. t. äv. inom bet. 1)]

1) (†) mot 1 o. 2: versslag, versform, versmått; äv. ifall strofform l. diktform såsom kännetecknas från en bestämt rimschema (jfr rim, sbst.2 1 co. -form 1). The Versz alternativt Rijmarter vilket vthi Swenska Språket aldrabequämligast sigh skicka til at brukas, äre thesse fyra: Trochaiske, Jambiske, Dactyliske samt Antidactyliske alternativt Anapestiske.

Arvidi 120(1651). Sitt fosterlands verskonst besitter .. (A. Oehlenschläger) riktat tillsammans mångfaldiga Italienska rimarter. Lyceum inom. 2: 59(1810). Phosph. 1811, s. 552.

2) mot 2: art l. stöt från rim. Beckman SvVersl. 98(1905). —

-BAND. [jfr t. reimband]

1) (mera tillf.) ifall regler till rimmet, betraktade ss. hämmande grupp. Mjöberg Stilstud.

i sådana uttr

160(1911).

2) metr. sammanfattande, angående dem inom ett vers o. d. förekommande ljud(förbindelser) såsom rimma tillsammans med varandra; äv.: rimgrupp. UUÅ 1918, inom. 2: 71.Odhner SvRimlex. 5(1952; ifall rimgrupp). —

-BEHANDLING. (mera tillf.) ifall detta sätt varpå rimmet behandlas inom ett viss dikt l. från ett viss författare o. d. Söderhjelm Runebg 1: 327(1904).

—

-BEHOV. (mera tillf.) angående behov från rim(ord) inom enstaka dikt o. d. Hammarsköld SvVitt. 2: 203(1819). —

-BOK, sbst.1 (sbst.2 titta sp. 2005); pl. -böcker. [jfr ä. t. reimbuch (i bet. 1)]

1) (†) mot 1: litteratur innehållande (enklare) rimmade dikter l. verser; äv. angående rimkrönika. The Gamble Göthars långe / Rijmböker.

Skogekär Bärgbo Klag. B 3 a(c. 1632). Uti Segerdals Boklåda finnes til köps ett .. del av helhet, kallad Moralisk samt Satyrisk Rimbok, nyttig nära .. skålars drickande. PT 1758, nr 56, s. 4.Liffman Petersen 52(1837).

2) (numera bl. mera tillf.) mot (1 o.) 2: lärobok angående rim; särsk.: rimlexikon; förr äv. allmännare: volym ifall diktkonst, poetik. JGOxenstierna 1: 229(1783, 1805; ifall rimlexikon).

LHammarsköld(1809) hos Hjärne DagDrabbn. 287 (allmännare). AllerFamJ 1931, nr 43, automobil. s. 31. —

-BOKSTAV~02, äv. ~20. (i sht inom fråga ifall forngermansk vers) metr. angående fanns o. enstaka från numeriskt värde l. flera tecken liksom beteckna dem ljud såsom uppbära allitterationen inom enstaka vers o. d. SHof(c. 1777) hos Oldberg Rim 274. —

(1, 2) -BREV.

(värkligt l. fingerat) skrivelse vid rimmad vers, rimmat meddelande. Baggesen Labyr. XI(1814). —

-BRUK. bruk från rim. Wulff SvRim 23(1898). —

(1, 2) -BRÅKARE. (†) humoristisk l. nedsättande benämning vid individ liksom skriver rimmad vers, rimmare; jfr bråka, v. 3(c). Jag kallade .. våre Rimbråkare Poëter. Dalin vred.

1: 210(1733, 1754). kust Tidsfördr. 2: 23(1763). —

-BUNDEN, p. adj. bunden från rim, formad såsom rimmad vers, rimmad. Rimbundit tahl. Gyllenborg Andr. Föret. 4(1723). IllSvLittH 1: 265(1955). —

-BÄRANDE, p. adj. metr. angående ljud (l. bokstav) l. stavelse l. ord: vilket existerar rimbärare. till en mening likt rimbärande besitter man den naturliga benämningen rimord.

Risberg SvVersTeori 2: 210(1936). —

-BÄRARE, r. l. m. metr. ljud (l. bokstav) l. stavelse l. mening likt uppbär l. bildar rim (i ett vers o. d.). Risberg SvVersTeori 2: 211(1936). —

(1, 2) -BÖN. [jfr t. reimgebet] vid rimmad vers avfattad bön. Lind(1749). SvLittH 1: 75(1918). —

-DANS. bildl., angående uppträdande (l. användning) från talrika (o.

ovanliga) rim (i tät följd) inom ett dikt o. d.; äv. konkretare, angående (mera tillsammans tanke vid struktur än innehåll skriven) dikt var talrika (o. ovanliga) rim användas (i tät följd); jfr dans 7 b β. Rimdantz inom Fast-lagen. Runius (SVS) 1: 288(1713; dikttitel). således snart Wivallius rör sig vid detta erotiska området, förfaller .. hans dikt mot enstaka kall rimdans.

Schück (o. Warburg) LittH 1: 218(1896). Olsson Fröding 334(1950). —

-DESPOT. (tillf.) nedsättande benämning vid individ likt strängt hävdar för att vers bör artikel rimmad. Driv högt din lilla narr-talang; / samt fnys, o lille rimdespot (dvs. J. H. Kellgren)! Thorild (SVS) 1: 109(1783). —

(1, 2) -DIKT, r. l. f. [jfr t. reimgedicht] rimmad dikt.

Runius (SVS) 2: 151(1713). Schück (o. Warburg) LittH 1: 124(1896). —

(1, 2) -DIKTARE. individ liksom skriver rimmad vers. Skogekär Bärgbo wen. Föret. 1(c. 1650). —

(1, 2) -DIKTNING (jfr sp. 2005). jfr -dikt. IllSvLittH 1: 85(1955). —

(1, 2) -DJUR. (†) nedsättande benämning vid individ liksom skriver rimmad vers.

Thorild Gransk. 1784, 1: 23. —

-DRÄKT. (i vitter stil l. inom fackspr.) angående detta bestånd från rim(ord) såsom förekommer inom enstaka viss vers l. dikt o. d. Atterbom Siare 4: 142(1847). dem korta raderna tillsammans den rika rimdräkten (i vissa medeltida hymner). Sylwan (o. Bing) 1: 35(1910). —

(1, 2) -FABEL.

jfr -bön. Atterbom Siare 4: 143(1847). —

(1, 2) -FALL. [jfr t. reimfall] (numera knappast br.) kadens inom rimmad vers; (tonfall i) rim (se rim, sbst.2 2); förr äv.: versrytm, (vers)meter. Wikforss 2: 392(1804). Wieselgren SvSkL 3: 33(1835). Cannelin(1921). —

-FATTIG. angående dikt o. d.: vilket innehåller ett fåtal rim; ifall språk: vilket äger erhålla rimord.

Möller 2: 685(1785). Vårt rimfattiga tungomål. AJourn. 1814, nr 158, s. 1.Björck HeidenstSek. 109(1946). —

-FATTIGDOM~002, äv. ~200. jfr -fattig. Vårt språks rimfattigdom. Polyfem II. 32: 3(1810). —

-FEL, n. ifall felaktighet l. ofullständighet inom en (slut)rim. Swedberg Lefv. 181(1729). Belönar : röner .. liknande rimfel fullfölja Tegnér inte någonsin.

Mjöberg Stilstud. 184(1911). —

(1, 2) -FJÄDER. (†) inom detta bildl. uttr. gripa mot rimfjädern, börja nedteckna rimmad vers. Vår Lärde äger denna gången gripit til Rim-fiädren. Dalin vred. 1: 25(1733, 1754). —

-FLÄTNING. metr. ifall (sätt för) anbringande från rimmen inom ett samling från verser (i sht inom mera konstmässiga strofer); äv.

konkretare, ifall själva rimmen tillsammans tanke vid detta sätt varpå dem äro anbragta; rimschema, rimställning, rimföljd, rimordning. Frey 1843, s. 41. Fordom påstod man .., för att Bellman skapad på plats sina konstfulla vers samt invecklade rimflätningar. Lindgren MusSt. 98(1896). Särskilt omtyckt deras (dvs. kelternas) sångare ett tillkrånglad rimflätning tillsammans allitterationer, assonanser, inrim samt slutrim.

Montelin VLittH 3: 67(1933). —

(1, 2) -FOGARE. (†) individ vilket skriver rimmad vers mer l. mindre mekaniskt l. hantvärksmässigt. LHammarsköld(1803) hos Hjärne DagDrabbn. 22. (G. Ph. Creutz samt G. F. Gyllenborg) höjde sig .. betydligt öfver sina samtidige, hvilka knappt behärska betraktas speciell än såsom mer alternativt mindre lycklige rimfogare. BL 5: 304(1839).

—

-FOGNING.

oskäligt o

(numera knappast br.) = -flätning. Wirsén inom 2SAH 56: 205(1879). —

-FORM; pl. -er.

1) mot 1 o. 2, angående den struktur l. detta schema o. d. vari rim uppträda inom enstaka viss dikt l. inom ett diktform l. inom en tungomål o. d.; särsk. ifall rimmets form eller gestalt tillsammans avs. vid antalet stavelser o. d.; förr äv.: strofform l. diktform såsom kännetecknas från en bestämt rimschema (jfr rim, sbst.2 1 c,-art 1).

angående versmått samt rimformer. Tegnér FilosEstetSkr. 339(1808). Italienska Rimformer: .. inom. Stanzen .. IV. Sonnetten (osv.). Phosph. 1811, s. 568. likt stående rimform äger vokalassonansen användts inom dem vokalrika romanska språken. Risberg SvVersTeori 229(1905). Termen rimform .. brukar vanligen användas till för att beteckna rimmens uppdelning inom klasser allt efter deras stavelseantal.

Oldberg Rim 14(1945).

2) (föga br.) mot 2, = -ord. UUÅ 1918, inom. 2: 68.

3) mot 2: rimmad struktur, rimbunden form eller gestalt. HT 1928, s. 187.—

(jfr anm. sp. 1993) -FOSTER. (†) ifall rimmad dikt; jfr foster 4 c.BL 19: 356(1852). Ljunggren inom 2SAH 41: 311(1866). —

-FRI. [jfr t. reimfrei] (numera föga br.) angående dikt l.

versslag o. d.: orimmad, rimlös. Nordforss(1805). Den rimfria Jamben finnes redan af Stjernhjelm begagnad inom en dramatiskt jobb. 2VittAH 11: 249(1819, 1822). Gjörwell fanns anhängare af den rimfria versen. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 449(1912).

Avledn.: rimfrihet, r. l. f. (numera föga br.) egenskapen för att existera orimmad l.

sakna rim. Lindfors(1824). Meurman(1847). —

-FULL. (†) inom detta bildl. uttr. ngns grabb existerar rimfull, ngn äger enkel till för att rimma. MarkallN 1: 53(1820). —

-FYLLNAD.

1) (†) = -fyllning 1. Björkman(1889).

2) (mera tillf.) mening vilket till rimmets skull användes ss. fyllnadsord inom ett vers; äv.

abstraktare, inom uttr. till rimfyllnadens skull, på grund av för att åstadkomma rim; jfr -fyllning 2. Svedelius Repr. 42(1889). —

-FYLLNING.

1) (i sht angående ä. förh.) sällskapslek l. tidsfördriv bestående inom utformning från verser ss. utfyllnad mot vissa vid förhand bestämda slutrim; vanl. konkretare, ifall vers skriven vid sådant sätt; jfr burimé.

Dalin Vitt. 3: 76(c. 1745). denne .. ägde enstaka särdeles talent till gåtor samt rimfyllningar. Kexél 2: 61(c. 1780). Dalins förmåga användes äfven mot ”logogryfer”, ”gåtor”, ”rimfyllningar” o. d. KJWarburg inom 2SAH 59: 386(1882). Hammar(1936).

2) (numera bl. tillf.) mening liksom på grund av rimmets skull användes ss.

fyllnadsord inom ett vers; äv. abstraktare, inom uttr. mot rimfyllning, på grund av för att åstadkomma rim; jfr -fyllnad 2. Wikforss 2: 392(1804). Lindfors(1824). —

-FYNDIG. (mera tillf.) angående person: vilket besitter enkel på grund av för att hitta (fyndiga l. goda l. ovanliga) rim; äv. ifall dikt o.

d.: liksom innehåller fyndiga rim. SvBL 9: 136(1883). (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 49(1916).

Avledn.: rimfyndighet, r. l. f. (mera tillf.) egenskapen för att existera rimfyndig. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 168(1916). —

(jfr anm. sp. 1993) -FÄRDIGHET~002, äv. ~200. (tillf.) färdighet inom för att rimma. SvFolket 9: 365(1939). —

-FÖLJD.

[jfr t. reimfolge] särsk. metr. angående den resultat l. ordning vari rimmen l. rimorden stå l. inträffa inom enstaka vers l. dikt. Lundell(1893). detta existerar en undantag, då Silverstolpe inom Skaldestycken .. äger denna rimföljd: ifver : halt : allt : gestalt : gevalt : beskriver. Mjöberg Stilstud. 159(1911). —

(1, 2; jfr anm. sp. 1993) -FÖRSTÅND.

(†) förmåga för att notera rimmad vers. Lenngren (SVS) 1: 85(1777). —

(1, 2; jfr anm. sp. 1993) -FÖRSÖK. försök för att nedteckna rimmad vers; särsk. konkretare, motsv. försök 3. Hammarsköld SvVitt. 1: 310(1818). (Hj. Söderbergs) egna rimförsök inom gymnasist- samt studentåren liknar dem flesta andras. geolog inom 3SAH LXI.

2: 169(1950). —

-FÖRTECKNING. jfr -lista. Cederschiöld Riml. XIII (1903). —

(1, 2; jfr anm. sp. 1993) -GENI. (tillf.) talang l. fallenhet till för att hitta rim l. nedteckna rimmad vers. till er rim-genie jag respecterar. Kellgren (SVS) 4: 142(1780). —

(1, 2) -GLÄFS l. -GLAFS. (†)

1) ifall polemik l. träta vid rimmad vers. Kellgren (SVS) 4: 142(1780).

2) inom utvidgad anv., nedsättande, angående rimmade dikter.

Nicander samt magister Hamilton ärna inom kompani utgifva Runor, den tidigare består poesien, den senare träsnitten mot dem. Teckningarna äro förbättrad än rimgläffset. CFDahlgren(1824) hos Thomander TankLöj. 115. —

(1, 2) -GODS. (numera bl. tillf.) bildl., angående rimmade dikter; jfr frakt 2 b.SvBL 6: 314(1868). —

-GRUPP.

metr. ifall fanns o. enstaka från dem grupper vari rimord behärska indelas (med hänsyn mot stavelseantal l. inom fråga angående starktonig vokal o. d.). Wulff Övers. 10(1897). UUÅ 1912, 5: 68. —

-GÖRLIG. (†) ifall ord: såsom förmå forma rim l. rimma tillsammans en annat mening. Tiällmann Gr. 143(1696).

—

-HEXAMETER. (†) rimmad hexameter. Brunius Metr. 284(1836). —

(1, 2) -HISTORIA. (tillf.) bakgrund (se d. o. 5) l. historia vid rimmad vers. DA 1825, nr 9, s. 3. —

-HISTRION. (†) nedsättande benämning vid individ likt uppskattar rimmad vers.

Thorild Gransk. 1784, 1: 77.—

(1, 2) -HJÄLTE. (†) nedsättande benämning vid individ liksom skriver rimmad vers, rimsmed, versmakare. Kellgren (SVS) 5: 167(1788). —

-HOPNING. [jfr t. reimhäufung] metr. ifall anhopning från rim inom ett vers o. d. JMjöberg inom SvStCederschiöld 245(1914). Oldberg Rim 55(1945). —

(1, 2) -HÄRMNING.

(†) ifall översättning l. omdiktning (av ngt) vid rimmad vers. Hammarsköld SvVitt. 2: 227(1819). —

(1, 2) -KALENDER. (†) litterär kalender innehållande rimmade dikter o. d. MarkallN 2: 99(1821). Beskow(1841) inom 3SAH XLVIII. 2: 126. —

-KANTAD, p. adj. (†) inom uttr. rimkantad prosa, angående rimmad vers utan poetisk karaktär. Hvad existerar ..

(C. G. Leopolds) lärodikter .. annat än rimkantad prosa. CGvBrinkman(1842) hos Wrangel BrinkmTegn. 343. —

-KEDJA, r. l. f. (numera bl. tillf.) rimföljd, rimflätning. Terzinens rimkedja. Frey 1846, s. 96. —

-KEDJNING. (numera bl. tillf.) rimflätning. Frey 1843, s. 42.—

(1, 2) -KLADD, m. (†) = -klåpare;jfr kladd, sbst.1 3.

CIHallman 368(1779). Dens. 382. —

-KLANG. (numera föga br.) ifall numeriskt värde l. flera rimords samklang; rim. Nordforss(1805). Den Wallinska psalmens .. värde .. (beror på) den lyrisk-musikaliska stämningshalten, innelyckt inom ordvalet samt rimklangen. KyrkohÅ 1916, s. 64. —

-KLASS. metr. rimgrupp; äv.

sammanfattande, angående dem inom ett vers o. d. förekommande ljud(förbindelser) liksom rimma tillsammans varandra (jfr -band 2). Leksell SvRimlex. Förord 3(1907). Åkerblom RuniiSvRim VII (1915). —

(1, 2) -KLÅPARE. (numera bl. tillf.) individ vilket skriver dålig rimmad vers. Nordforss(1805). Björkman(1889). —

(1, 2) -KLÅPERI1004 l.

0104, äv. 3~002. (numera bl. tillf.) handlingen för att nedteckna dålig rimmad vers; äv. konkretare, ifall dålig poesi. Rimklåperier inom verldsliga ämnen. Kellgren (SVS) 4: 128(1780). Schulthess(1885). —

(1, 2) -KNÅDARE. (tillf.) = -smed. Skillnaden mellan ett sann skald samt ett ”rimknådare”. Törngren Gunnarsson unge. 95(1924). —

(1, 2; jfr anm.

sp. 1993) -KONST. (rim- 1621 osv. rimme- 1689—1726) [jfr t. reimkunst] konsten för att rimma l. för att notera rimmad vers; förr äv. allmännare: verskonst, skaldekonst, poesi. At vngdomen må .. inom Rijmkonsten sigh ööfwa. Forsius Fosz Qq 1 a(1621). Thet Swenske Poeterij, Versz- alternativt Rijm-Konsten. Arvidi Titelbl.(1651). Dän sannerlig far will, såsom menar jag är kapabel rima / Ty all min Rimkånst existerar nära Tungan därför fastlima / för att denna äy röras är kapabel.

TrenchierB 56(1696). Björkman Chaucer 121(1906). —

-KONSTNÄR~02, äv. ~20. individ (i sht författare) liksom rimmar skickligt. JMjöberg inom SvStCederschiöld 245(1914). —

(1, 2) -KOPPLARE. (†) = -klåpare. dem flästa Poeter äro rimkopplare. Kellgren (SVS) 4: 73(1779). Heinrich 997(1828). —

(1, 2) -KOPPLERI. (†) abstr.: rimsmide, rimmeri.

Leopold 6: 310(1813). —

(1, 2) -KRAM, n. (†) koll.: dålig rimmad poesi; jfr kram, sbst.1 3slutet. Kellgren (SVS) 4: 273(1782). Hagberg Shaksp. 6: 246(1849). —

(1, 2) -KRIA, r. l. f. (†)

1) angående rimmad spridning av material från levnadsregler o. d.; jfr kria, sbst. 1. Hammarsköld SvVitt. 2: 218(1819).

2) angående kriaartad rimmad dikt; jfr kria, sbst.

3. tillsammans frikostig grabb utströr (Svenska akademien) små gullpenningar mot inlösen från små rim-chrior. Beskow(1832) inom 3SAH XLVI. 2: 157. —

(1, 2) -KRONIST. (†) författare från ett rimkrönika; jfr -krönist. BL 21: 235(1855). Därs. 22: 224(1855). —

(1, 2) -KRÄK. (†) = -klåpare. är kapabel detta enstaka Hjelte i enlighet med existera, / At mot et Rimkräk dra sit svärd?

SP 1779, s. 262.Böttiger 5: 120(1869, 1874). —

(1, 2) -KRÖNIKA. [jfr d. rimkrønike, t. reimchronik] angående krönika (se krönika, sbst.1 1) vid rimmad vers; särsk. ifall sådan krönika ifrån medeltiden l. start från nya tiden; äv. angående läsning vilket innehåller sådan krönika. Lilla rimkrönikan, medeltida rimkrönika likt skildrar Sveriges bakgrund ifrån äldsta tidsperiod mot Karl Knutssons tid; inom sht förr äv.

stora rimkrönikan, sammanfattande benämning vid Erikskrönikan, Karlskrönikan o. Sturekrönikorna. Then Danske RijmCrönika. Tempeus Messenius 77(1612). Stora rimkrönikan. NF 13: 1199(1889). Karlskrönikan, enstaka svensk rimkrönika, skriven nära 1400-talets mitt, behandlar Sveriges saga 1389—1452. 3NF 11: 425(1929). Daniel Hunds rimkrönika angående Erik XIV.

HT 1942, s. 322.

Ssgr: rimkrönike-diktning. IllSvLittH 1: 104(1955).

-stil. stil liksom existerar utmärkande på grund av rimkrönikor. Castrén Schildt 196(1927). —

(1, 2) -KRÖNIKÖR. (tillf.) författare från enstaka rimkrönika. HT 1935, s. 53.—

(1, 2) -KRÖNIST, m. (-chr-) [ombildning från -kronistefter -krönika] (†) = -kronist.

BL 20: 171(1852). —

(1, 2) -KVÄDE. (†) rimmat poem. Kellgren (SVS) 5: 481(1790). Frey 1843, s. 40. —

-LAG, r. l. f. l. m. (tillf.) regel l. norm till rimmets behandling l. till rimflätning o. d. Polyfem IV. 52: 2(1811). —

-LEK.

1) angående olika lekar (se lek, sbst. 1) varvid deltagarna utbildning framsäga enstaka rimmad vers l.

hitta en rimord mot en självklart mening o. d. Serenius L 2 a(1734). Rimleken. ett af dem lekande börjar tillsammans för att gifva sin nästintill ett fråga, liksom denna måste besvara därför, för att inledande termen inom svaret blir rim vid sista termen inom frågan. Hubendick FlickLek. 89(1879). SvLek. 1: 27(1883; angående leken ”rimma vid verb”).

Oldberg Rim 37(1945).

2) ifall lek (se lek, sbst. 2 h) tillsammans rim l. angående mer l. mindre humoristisk (o. konstfärdig) användning från rim; äv. konkretare, angående dikt o. d. såsom tillkommit gm sådan lek l. såsom utmärkes gm sådan användning från rim; ofta tillsammans mer l. mindre klandrande innebörd. Wennerberg inom 2SAH 43: 33(1867).

(En författarinna) anför vilket Franzéns allra första rim-lek några verser, hvilka denne, såsom litet ungar, skulle hafva skrifvit mot sin brors sköterska. Wirsén inom 3SAH 2: 162(1887). (För J. Runius blev diktningen) stundom tyvärr föga mer än ord- samt rimlek. SvFolket 5: 156(1939). —

-LEKANDE, p. adj. (mera tillf.) ifall person: liksom leker tillsammans rim(men); jfr -lek 2.

Den rimlekande .. Johan Runius. KJWarburg inom 2SAH 59: 24(1882). —

-LEKARE. (mera tillf.) individ såsom leker tillsammans med rim(men); jfr -lek 2. KJWarburg inom 2SAH 59: 25(1882). Klercker Cuba 238(1898). —

-LEXIKON. (ss. redskap för hjälp nära versskrivning l. till vetenskapliga ändamål använd) katalog ovan tänkbara rim inom en tungomål.

Försök til et svenskt rim-lexikon. Manderström (1779; boktitel). (Poesin) måste uppspringa ur enstaka varm själ, ej tillsammans möda sammanplockas ur en rimlexikon. Frey 1850, s. 550. —

-LISTA, r. l. f. inventering l. inventarieförteckning ovan tänkbara rim inom en tungomål l. ovan rim såsom användas inom ett viss dikt l. från enstaka viss författare.

Rimlista mot Eufemiavisorna samt Erikskrönikan. Cederschiöld (1903; boktitel). —

(1, 2) -LUMPOR, pl. (†) angående dålig rimmad poesi. Thorild (SVS) 1: 485(1783). —

(1, 2) -LUNTA, r. l. f. (†) föraktfull benämning vid läsning (diktsamling o. d.) innehållande rimmade dikter. Thorild Gransk. 1784, 1: 60.(Hos) Runius, Lucidor samt Fru Brenner, finnes föga liksom ersätter den möda detta kostar för att genomtråka deras digra rimluntor.

SvLitTidn. 1816, sp. 195.—

(1, 2; jfr anm. sp. 1993) -LUST. (†) lust för att rimma l. nedteckna rimmad vers. Lucidor (SVS) 260(1672). Meurman(1847). —

-LÖS. [jfr t. reimlos] orimmad, likt existerar utan rim. enstaka Poësi, såsom doch rimlös existerar. Gyllenborg Andr. Föret. 3(1723). Fri, rimlös vers. Söderhjelm Prof.

69(1913).

Avledn.: rimlöshet, r. l. f. Almqvist Luna VIII(1835). —

(1, 2) -MONUMENT. (†) angående litterärt minnesmärke vid rimmad vers. Hammarsköld SvVitt. 1: 27(1818). —

(1, 2; jfr anm. sp. 1993) -MÄSTARE. (numera bl. tillf.) individ likt skriver rimmad vers mästerligt, rimkonstnär; äv. mer l. mindre ironiskt l. nedsättande.

Rim-mästaren Voltaire. Thorild (SVS) 1: 71(1784). Dens. Gransk. 1784, 1: 64. —

-NÖD. [jfr t. reimnot] något som är svårt att hantera eller övervinna för att hitta (goda l.

d

rena) rim(ord). Valerius(1829) inom 3SAH LVI. 3: 65. —

(1, 2) -OFFICIUM. [jfr t. reimoffizium] (om romersk-katolska förh.) kyrkohist. o. litt.-hist. officium (se d. o. 5) vid rimmad vers. Schück (o. Warburg) 2LittH 1: 153(1911). —

-ORD. [jfr t. reimwort] mening likt uppbär l. bildar rim. Arvidi 3(1651). Skänk mej idag bara en rimord vid solen, / då jag redan besitter använt fiol samt viol?

Ferlin DöddansV 79(1930). —

-ORDNING. ordning vari rimmen äro anbragta inom enstaka vers o. d., rimflätning. Mjöberg Stilstud. 208(1911). —

(1) -PACKA, r. l. f. (†) ifall packe l. knippe från rimmade dikter. Beskow(1824) inom 3SAH XXXIX. 2: 38. Dens. (1830) Därs. XLVI. 2: 120. —

-PANTOMIM.

ifall leken ”rimma vid verb” (se rimma, v.2 2 aslutet). Låtom oss leka 60 (1880). —

-PAR. [jfr t. reimpaar] par från mening liksom rimma tillsammans varandra (i ett vers o. d.). GEKlemming inom FSS XVII. 3: 299(1868). Rimpar likt buteljen — helgen. Olsson Fröding 119(1950). —

-PENNA, titta -pänna. —

(1, 2) -PJÄS.

(†) rimmad dikt. Hammarsköld SvVitt. 1: 190(1818). —

-PLATS. metr. angående den område inom enstaka vers(rad) var rimordet står. Risberg SvVersTeori 227(1905). —

-POESI. [jfr t. reimpoesie] (tillf.) rimmad poesi. Wulff poet 141(1897). —

-POKAL. rimmad dikt såsom utskriven l. tryckt utgör enstaka avbildning från enstaka pokal.

Fröding Eftersk. 1: 96(1896, 1910). —

(jfr anm. sp. 1993) -PRODUKT. (numera bl. tillf.) (mer l. mindre föraktfull benämning på) rimmat diktvärk. Phosph. 1811, s. 114. —

-PROSA, r. l. f. [jfr t. reimprosa] (i fackspr.) prosa vari (slut)rim uppträda tillsammans med mindre, oregelbundna mellanrum. Språket (i koranen) existerar icke helt prosa, utan stora delar äro skrifna vid s.

k. rimprosa. 2NF 1: 1277(1904). —

(1, 2) -PÄNNA. (tillf.) inom detta bildl. uttr. äga ett god rimpänna, artikel ett god författare från rimmad vers; jfr pänna 3 a β. HPetrini inom VärmlNatLd 1682—1957 44(1957). —

(1, 2) -RAD. [jfr t. reimzeile] rimmad versrad. 2VittAH 7: 338(1797, 1802). Meurman(1847).

—

(1, 2) -RAMSA, r. l. f. rimmad ramsa; äv. ss. nedsättande benämning vid rimmad vers l. dikt. Törneros (SVS) 1: 110(1824). Fatab. 1928, s. 124. —

-REGEL; pl. -regler; förr äv. -REGLA, r. l. f. (i sht inom fackspr.) regel på grund av rimflätning l. till en precis bruk från rim.

Ange ett ord, en ändelse eller ett uttryck

Polyfem III. 20: 4(1811). Mjöberg Stilstud. 159(1911). —

-REGISTER. (mera tillf.) rimlista; rimlexikon. Triewald Lärespån 38(c. 1710). —

-REGLA, titta -regel. —

-RENHET~02 l. ~20. metr. förhållandet för att en rim existerar rent l. för att rena rim användas inom enstaka dikt; jfr ren, adj. 7 f.Mjöberg Stilstud. 182(1911). —

-RIK.

angående dikt o. d.: vilket innehåller flera rim; ifall språk: såsom äger flera rimord. Polyfem inom. 9: 3(1810). Den rimrika italienskan. Almqvist Luna IX(1835). —

-RIKEDOM~002, äv. ~200. jfr -rik. CJLAlmqvist(c. 1865) hos Oldberg Rim 278. —

-RUSTNING. (†) = -dräkt. Frey 1841, s. 99. —

-RYTTERI.

(†) angående alltför starkt anhopande från rim inom ett o. identisk vers l. dikt. Ljunggren Bellm. 132(1867). —

(1, 2) -SAGA. (numera bl. tillf.) fabel vid rimmad vers; förr äv. allmännare, angående rimmad dikt l. (större) rimmat diktvärk, särsk.: ballad, romans. (Sv.) Rimsaga .. (t.) eine Romanze. Möller(1807). Ekelund 1FädH II. 2: 174(1831; angående rimmad fabel).

Tegnér (WB) 9: 425(1841; inom pl., ifall större rimmade diktvärk). Atterbom VittH 234(1845; ifall ballad). —

-SCHEMA. (i fackspr.) schema på grund av rimflätningen inom enstaka viss dikt l. diktform. StModSpråkv. 2: 181(1901). —

(jfr anm. sp. 1993) -SJUK. [jfr t. reimsüchtig] (†) angående person: vilket äger besatthet vid för att nedteckna rimmad vers; äv.: liksom strävar sig många till för att hitta rim.

Nordforss(1805). —

(jfr anm. sp. 1993) -SJUKA, r. l. f. [jfr t. reimsucht] (†) ifall besatthet för att nedteckna rimmad vers. Sahlstedt CritSaml. 82(1759). Schulthess(1885). —

-SKICKLIGHET~002 l. ~200.

1) (†) inom fråga angående språk: förhållandet för att lämpa sig på grund av rimmad vers.

Skogekär Bärgbo wen. Föret. 1(c. 1650).

2) [jfr anm. sp. 1993] skicklighet för att rimma l. hitta rim. Hallström inom 3SAH 24: 323(1910). —

(1, 2) -SKRAMLA, r. l. f.