Kan stress leda till psykisk ohälsa

Ska man ett fåtal artikel sjukskriven på grund av symtom likt beror vid ett svår livssituation, enstaka akut kris alternativt en stressande arbete? Stressrelaterad ohälsa existerar enstaka från dem vanligaste orsakerna mot långtidssjukskrivning. kalenderår 2007 fanns t ex antalet sjukskrivningsepisoder till neurotisk samt stressrelaterad psykisk ohälsa större (36 175 fall) än antalet likt sjukskrivits till nedstämdhet (28 372 fall) [1].

på grund av flera ter sig stressrelaterad psykisk ohälsa vilket en minimalt sagt luddigt term, vilket försvårar diagnostik, behandling samt rehabilitering. beneath dem senaste tio år äger emellertid ett konsensus inom området börjat utvecklas, vilken bl a uttrycks inom Socialstyrelsens beslutsstöd till sjukskrivning [2].

Stress existerar ingen sjukdom
för att artikel »stressad« existerar ingen sjukdom, utan ett naturlig psykologisk samt biologisk reaktion vid hot samt yttre påfrestningar.

dock stress förmå leda mot sjukdom, kroppslig såväl likt psykisk. detta finns en välbelagt samband mellan psykosocial stress samt ökad dödlighet inom kardiovaskulär sjukdom, både vid betalkort samt utdragen sikt [3].

flera andra kroppsliga sjukdomar påverkas även mot förlopp samt symtombild från yttre påfrestningar [4, 5].

Stress samt psykisk ohälsa
för att psykiska sjukdomar ofta förvärras från stress existerar välkänt. dock detta finns även en antal psykiatriska sjukdomstillstånd var stressen varit den viktigaste orsaken mot sjukdomen. Hur stressreaktionen yttrar sig beror bl a vid stressfaktorns art samt vid dess varaktighet.
Händelser samt situationer likt innebär ett oönskad förändring inom ett människas livssituation, t ex negativt resultat från ett relation genom separation alternativt dödsfall, misslyckanden, sjukdom, svår kränkning alternativt andra livskriser, är kapabel ge upphov mot psykisk smärta, nedstämdhet samt bekymmer.

enstaka sådan sorg- alternativt krisreaktion kunna påminna angående sjukdom, dock besitter endast inom undantagsfall sjukdomsvalör. detta existerar ursprunglig angående reaktionen blir många djupare alternativt pågår många längre än förväntat liksom oss talar angående sjukdom, närmare bestämt ett anpassningsstörning.
Akut livshotande stress är kapabel ge upphov mot långvariga psykiska störningar, t ex en posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), dock även icke-livshotande stress är kapabel ge upphov mot sjukdom inom form eller gestalt från utmattningssyndrom ifall stressen existerar långvarig samt ej ger tillfälle mot tillräcklig återhämtning.

All stressrelaterad psykisk ohälsa är kapabel dessutom kompliceras från ett egentlig nedstämdhet, liksom inom sin tur påverkar förloppet samt arbetsförmågan.

Klassifikation från stressinducerad psykisk ohälsa
Vårt nuvarande diagnos- samt klassifikationssystem, den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10, ordnar stressrelaterad psykisk ohälsa beneath koden F43, likt äger fyra undergrupper:
• anpassningsstörning (F43.2)
• akut stressyndrom (F43.0)
• posttraumatiskt stressyndrom (F43.1)
• utmattningssyndrom (F43.8).

Sverige existerar hittills oss veterligen detta enda nation såsom rekommenderat ett bestämd ICD-kod på grund av utmattningssyndrom.

detta innebär självklart ej för att tillståndet ej skulle inträffa inom andra länder, dock eftersom detta således ofta kompliceras från ett nedstämdhet (som ej sällan existerar detta likt på grund av patienten mot behandling) inryms utmattningssyndromet internationellt oftast inom gruppen depressioner. Tillståndet existerar således varken nytt alternativt regionalt.

»Vital exhaustion«, »mental fatigue« samt »clinical burnout« existerar modell vid begrepp tillsammans med besläktad innebörd vilket använts inom andra länder till för att förklara kärnsymtomatologin. ett överblick ovan tillstånden ges inom Tabell I.

Anpassningsstörning efter traumatisk livshändelse
ett anpassningsstörning existerar ett fördjupad alternativt förlängd reaktion (jämfört tillsammans den kulturellt förväntade) efter ett oönskad samt traumatisk livshändelse [6].

Orsakerna är kapabel artikel mångskiftande – t ex brådskande relationsproblem, separationer, arbetsproblem alternativt plötslig arbetslöshet. Insjuknande inom kroppslig sjukdom existerar ingen ovanlig orsak. även patologiska sorgreaktioner räknas mot anpassningsstörningarna, även angående detta ­ibland föreslås för att dem bör utgöra enstaka personlig lag [7].
Sjukdomsbilden innebär vanligen lätta alternativt måttligt uttalade symtom likt nedstämdhet, bekymmer alternativt sömnstörning.

Pro­gnosen existerar god, samt tillståndet brukar ge tillsammans med sig inom några månader [8]. Vissa patienter existerar suicidala inom detta brådskande skedet, samt suicid tillsammans denna bakgrund förekommer (framför allt bland ungdomar), dock suicidrisken vid längre sikt existerar nedsänkt inom jämförelse tillsammans med den nära t ex personlighetsstörningar alternativt depressioner.
dem differentialdiagnostiska problemen nära anpassningsstörning gäller avgränsning mot dels normala, naturliga reaktioner vid traumatiska livsomständigheter, dels djupare psykisk ohälsa, framför allt nedstämdhet.

Troligen existerar detta dessa bekymmer såsom medför för att uppskattningar från prevalensen från anpassningsstörning varierar ganska många [8]. inom vissa be­folkningsstudier från psykisk ohälsa äger man ovan viktig taget ej frågat efter anpassningsstörningar, utan fört in dem beneath depressionsrubriken.
inom praktiken är kapabel man äga massiv hjälp från diagnoskriterier samt skattningsskalor till nedstämdhet.

Depressionsskattningsskalor finns både på grund av intervjubaserad utvärdering samt på grund av egenbedömning, var patienten egen fyller år inom en blankett. enstaka lättanvänd samt validerad depressionsskattningsskala till egenbedömning existerar MADRS-S [9].

Akut stressyndrom efter akut, livhotande fara
enstaka akut, livshotande fara kunna inom vissa fall ge upphov mot en akut stressyndrom (ASD, acute stress disorder), liksom debuterar inom omedelbar anslutning mot traumat [10].

Karakteristiskt existerar förändrat medvetandetillstånd, dissociation, likt kunna yttra sig vilket ett emotion från för att existera avskuren ifrån omgivningen, samt för att man uppfattar dem traumatiska händelserna såsom angående dem ej berörde enstaka egen. Den ändrade verklighetsuppfattningen kunna leda mot irrationella handlingar.

Ännu mer typiskt existerar intensiva, snabbt skiftande affekter såsom skräck, förtvivlan, ångest alternativt aggressivitet samt en kraftigt autonomt påslag tillsammans takykardi, högt blodtryck samt vidgade pupiller. Sömnstörning, antingen sömnsvårigheter alternativt ökad sömnighet, förekommer också.
Definitionsmässigt kallas ett posttraumatisk psykisk reaktion till »akut stressyndrom« endast beneath dem fyra inledande veckorna efter traumat.

Skälet mot för att man beskrivit akut stressyndrom likt ett avgränsad diagnostisk entitet existerar bl a för att tillståndet förmå artikel en förstadium mot detta långvarigare posttraumatiska stressyndromet. enstaka betydelsefull mål inom behandlingen från akut stressyndrom existerar för att förhindra uppkomst från posttraumatiskt stressyndrom.

Posttraumatiskt stressyndrom då traumat biter sig fast
Vanligen ger detta brådskande stressyndromet tillsammans med sig inom några dagar, dock ibland förändras detta inom en posttraumatiskt stressyndrom [11], vilket kännetecknas från ovälkommet samt ångestladdat återupplevande från traumat inom situationer likt leder tanken mot detta inträffade, s k flashbacks.

Flashbacks kunna inträffa beneath sömn inom struktur från mardrömmar. Flashbacks leder mot ökad ångest, ofta tillsammans sömnsvårigheter, samt en plågsamt spänningstillstånd vilket förmå ge upphov mot kontaktskygghet samt fobiska reaktioner.
Vanliga orsaker mot posttraumatiskt stressyndrom existerar traumatiska äventyr beneath krigstillstånd bland både soldater samt civilbefolkning.

andra vanliga orsaker existerar naturkatastrofer, terrorhandlingar samt tragedier från olika stöt, liksom övergrepp, exempelvis rån alternativt våldtäkt. Posttraumatiskt ­stressyndrom bland flyktingar existerar många vanligt, även hos barn.
eftersom syndromet existerar en således resehandling stort bekymmer bland krigsveteraner, finns detta många undersökning kring tillståndet, vilket äger visats artikel associerat tillsammans med bl a störningar inom hippocampus- samt amygdalafunktion [12, 13].

Risken för att drabbas varierar mellan olika undersökningar samt beror ej bara vid traumats natur utan även vid den drabbade individens konstitution samt tidigare erfarenheter.

Utmattningssyndrom efter långvarig stress
Utmattningssyndrom existerar enstaka karakteristisk reaktion vid långvarig stress (oftast psykosocial, inom enstaka fall kroppslig stress) utan chans mot tillräcklig återhämtning.

Utmattningssyndromet förlöper typiskt inom tre olika faser:
• Prodromalfas tillsammans fysiska samt psykiska belastningssymtom (t ex spänningsvärk inom nacke samt rygg, mag–tarmproblem, palpitationer, sömnstörning, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, panikkänslor), ofta episodiska. dem flesta människor uppfattar dem kroppsliga symtomen vilket enstaka varning samt försöker minska belastningen.

angående dem ej lyckas, förmå nästa skede, akutfasen, uppkomma.
• Akutfasen kännetecknas från många tydlig kroppslig samt psykisk utmattning samt oförmåga mot återhämtning trots sömn. Akutfasen inträder ofta plötsligt, tillsammans med alarmerande kroppsliga samt kognitiva symtom. dem kognitiva problemen existerar oftast episodiska (t ex brådskande svårigheter för att hitta, plötsliga minnesstörningar, något som är kortvarigt eller inte permanent afasiliknande oförmåga för att hitta riktig mening inom vanlig konversation).

Ökad ljud- samt ljuskänslighet existerar vanligt. Irritabilitet, nedstämdhet alternativt ångest existerar vanliga, samt ibland fylls kriterier till egentlig nedstämdhet alternativt ångestsyndrom.
• Återhämtningsfas tillsammans successiv återgång från symtomen, dock tillsammans tydlig känslighet samt trend mot återfall.

Diagnoskriterier äger formulerats till utmattningssyndrom [14].

ett nyligen konstruerad skattningsskala, Karolinska exhaustion disorder scale (KEDS) [opubl data], äger givit lovande konsekvens nära mätning från utmattningssyndromets svårighetsgrad.
framtidsutsikter beträffande symtomen beneath akutfasen existerar god, dock ofta kvarstår ökad känslighet samt minskad uthållighet. dem kognitiva problemen kvarstår vanligen längre tidsperiod än andra symtom samt förmå utgöra en hinder på grund av arbetsåtergång.
en fullt utvecklat utmattningssyndrom existerar en svårt samt långvarigt status, såsom medför helt alternativt partiellt reducerad arbetsförmåga beneath utdragen tidsperiod.

Rehabilitering förmå artikel lyckad även efter många långa sjukdomsperioder. Återgång inom sysselsättning efter mer än 10 års sjukskrivning besitter beskrivits. Merparten från patienterna tycks äga kvar ökad känslighet efter remissionen, samt flera fortsätter för att jobba part-time [15, 16].

Utmattningssyndromets patofysiologi
Utmattningssyndromet kompliceras ofta från ett nedstämdhet.

Betyder detta för att dem fysiologiska störningarna existerar desamma nära nedstämdhet samt utmattningssyndrom? ifall således vore fallet, borde utmattningssyndromet möjligen rentav uppfattas likt enstaka typ från depression.
Den bäst verifierade biokemiska avvikelsen nära egentlig nedstämdhet existerar ett överkänslighet inom hypotalamus–hypofys–binjure­barkaxeln (HPA-axeln), vilket yttrar sig såsom förhöjda kortisolnivåer inom olika kroppsvätskor nära vila, kvarstående höga kortisolnivåer efter dexametasontillförsel samt ökad känslighet gentemot kortikotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen (CRH), tillsammans ökad frisättning från ACTH samt kortisol efter dexametason, detta s k dexametason–CRH-testet [17].

nära utmattningssyndrom existerar känsligheten inom dexametason–CRH-testet minskad, ej ökad liksom nära nedstämdhet [18]. Liknande minskad känslighet inom HPA-axeln äger beskrivits nära andra stressinducerade status, t ex posttraumatiskt ­stressyn­drom [19].
en kalenderår efter den inledande granskning ägde den minskade känsligheten inom HPA-axeln ej normaliserats hos enstaka lag kvinnor tillsammans utmattningssyndrom [20].

ifall detta beror vid för att förloppet existerar många långdraget alternativt vid för att avvikelsen inom HPA-axeln existerar konstitutionell existerar ännu ej klarlagt.
enstaka ytterligare skillnad gentemot kärngruppen från egentlig nedstämdhet existerar typen från sömnstörning. inom ett undersökning från långtidssjukskrivna patienter tillsammans med yrkesmässig stress [21] ägde patienterna allvarliga sömnstörningar jämfört tillsammans med kontroller, dock dem saknade den förkortade REM-latens liksom existerar den karakteristiska störningen nära djup egentlig nedstämdhet [22].
Patienter tillsammans med utmattningssyndrom besitter demonstrerat sig äga förhöjda plasmakoncentrationer från vissa tillväxtfaktorer (EGF [epidermal growth factor] samt VEGF [vascular endothelial growth factor]) samt även från inflammationsmarkörer liksom MCP1 (monocytkemotaktisk peptid-1) [23].

Preliminära fynd talar till för att nivåerna från EGF samt VEGF sjunker, dock inledningsvis efter utdragen tidsperiod, medan MCP1-nivån förblir oförändrad beneath åtminstone numeriskt värde tid. om förändringarna inom tillväxtfaktorerna skiljer patienter tillsammans utmattningssyndrom ifrån t ex deprimerade patienter existerar ännu ej känt.

Utmattningssyndrom samt utbrändhet ej synonyma
Utmattningssyndromet besitter redan ifrån start varit starkt associerat tillsammans med begreppet »utbrändhet«.

dem båda begreppen existerar delvis överlappande, dock ej synonyma.
Utbrändhet existerar ingen sjukdom. Begreppet förekommer inom ICD-klassifikationen dock tillsammans ett Z-kod, vilken ej avser sjukdomar utan »faktorer vilket existerar från innebörd på grund av hälsotillståndet samt på grund av kontakter tillsammans hälso- samt sjukvården«. Koden existerar Z73.0 samt återfinns beneath rubriken »Problem liksom äger samband tillsammans med svårigheter för att granska livssituationen«.
termen utbrändhet existerar enstaka översättning från enstaka amerikansk arbetspsykologisk begrepp, »burnout«, liksom använts sedan 1960-talet på grund av för att beteckna enstaka psykologisk reaktion vid frustration inom arbetet [24].

dem tre centrala dimensionerna inom burnout existerar känslomässig utmattning, avståndstagande ifrån arbetet (»cynicism«, »detachment«) samt minskad effektivitet inom arbetet. Burnout uppfattas såsom enstaka reaktion vid frustration mot resultat från otillräckliga tillgångar, övermäktig tryck alternativt frånvaro från stöd. dem inledande beskrivningarna från burnout gällde människor liksom inom sitt jobb ägde ansvar till andra människor, t ex vårdarbetare, socialarbetare, advokater alternativt pedagog.

Efter enstaka utdragen tids hårt sysselsättning samt upprepade misslyckanden för att hjälpa, tappade dem sitt tidigare varma engagemang, blev cyniska samt vände sig ifrån arbetet, liksom dem kom för att utföra mekaniskt samt utan glädje.
detta finns validerade mått vid burnout, t ex »Maslach ­burn­­out inventory« [25] respektive »Oldenburg burnout inventory« [26].

Dessa skalor ger en förbättrad grepp ifall vilket detta existerar frågan ifall, nämligen enstaka process (som vid svenska kallats utbränning [27]), dvs enstaka serie psykologiska reaktioner vid bekymmer inom arbetet. Utbrändhet inom denna bemärkelse existerar kvantifierbar; människor är kapabel äga kommit mer alternativt mindre långt inom processen.

Den existerar ej inom sig sjuklig utan är kapabel ses liksom enstaka form eller gestalt från »bemästrande« ­(coping), samt den behöver ej leda mot arbetsoförmåga. Utbrändhet kunna, dock behöver ej, existera en förstadium mot utmattningssyndrom [9].
inom landet äger begreppet »utbränd« ibland givits ett vidare innebörd än den gängse.

Man äger menat för att utbränningsprocessen ej behöver existera yrkesmässig, utan förmå placeras inom gång från andra faktorer liksom utför för att ett individ upplever sig äga misslyckats tillsammans sina viktigaste rollfunktioner. Psykologisk undersökning [27] äger även betonat betydelsen från den prestationsbaserade självkänslan, såsom fullfölja för att den utbrände ej ger upp utan fortsätter sträva intill samt ovan utmattningens gräns.

andra likt kämpar tillsammans med svåra omständigheter dock äger ett mer verklig självkänsla är kapabel bli utslitna, »worn out«, snarare än utbrända, »burned out«.
inom den mån utbränningsprocessen utgör enstaka reaktion vid en långvarigt stresstillstånd kunna den leda mot en medicinskt utmattningssyndrom. Den dimension från utbrändheten vilket empiriskt existerar starkast associerad tillsammans utmattningssyndromet existerar den emotionella utmattningen [28].

Utmattningssyndromet vilket kulturell konstruktion
existerar då utmattningssyndromets bakgrund verkligen således kort?

vid en sätt existerar detta självklart därför, eftersom syndromet ej gavs diagnostiska kriterier förrän 2003. detta förefaller dock osannolikt för att en syndrom såsom äger därför uppenbara fysiologiska komponenter, samt liksom existerar förorsakat från långvarig stress, ej skulle äga uppkommit förrän inom mitten vid 1990-talet. Sannolikt besitter flera utmattningssyndrom tidigare betecknats vilket nedstämdhet (utmattningsdepression [29]) alternativt inrymts bland dem ospecifika stressreaktionerna, såsom kvar existerar fallet inom stora delar från västvärlden.
Utmattningssyndromet besitter dessutom kliniska likheter tillsammans med den sjukdomsbild såsom kallas neurasteni, vilket fanns ett ofta använd bedömning beneath slutet från 1800-talet samt 1900-talets start [30].

Termen neurasteni används numer många sällan, samt den förekommer ej alls inom dem senare versionerna från detta amerikanska diagnossystemet, DSM-III alternativt DSM-IV.
detta besitter ibland hävdats för att utmattningssyndromet snarare skulle existera ett kulturell konstruktion alternativt en sätt för att utnyttja en alltför generöst sjukskrivningssystem än ett sjukdom inom medicinsk bemärkelse.

många besitter spekulerats angående orsakerna mot den ökning från långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa liksom skedde inom landet 1997–2003.
Somliga besitter hävdat för att ändrade attityder mot jobb, liksom minskad obehagstolerans samt ökade krav vid för att erhålla ta sektion från samhällets tillgångar, skulle artikel ett förklaring.

andra äger pekat vid den ökade förändringstakten inom samhället samt detta kraftigt ökade informationsflödet samt kraven vid ständig tillgänglighet. Man besitter även observerat för att detta förra sekelskiftet ägde sin ohälsa, ett våg från neurasteni, samt detta äger föreslagits för att detta oss såg nära 1900-talets slut fanns en liknande »sekelskiftes­fenomen«.

Samhällsekonomiska förändringar troligare förklaring
ett förklaring vilket ter sig mer sannolik, samt vilket hävdats från inflytelserik stressforskare [31], existerar dem kraftiga ekonomiska neddragningarna inom den offentliga sektorn liksom ägde lokal inom start från 1990-talet inom landet samt såsom föregicks från rationaliseringar samt nedskärningar inom den privata sektorn.

Tillsammans tillsammans med detta ökade kvinnliga förvärvsarbetandet orsakade detta ett kraftig ökning från arbetsbelastningen på grund av flera kvinnor inom start från 1990-talet.

Denna ökade tryck tänker man sig äga resulterat inom sjukskrivningsepidemin några kalenderår senare.
då arbetsstyrkan »slimmats«, »luften pressats ur«, samt »marginalerna skurits bort« finns många riktigt inga marginaler vilket kunna utnyttjas angående någon medarbetare skulle bli akut sjuk. Man inser enkel för att detta kunna leda mot dominoeffekter tillsammans ett våg från sjukskrivningar hos dem medarbetare vilket tvingas överskrida sina egna marginaler på grund av för att ersätta den såsom sjuknat, samtidigt likt dem bör klara från sitt eget jobb.

detta finns empiriskt stöd till denna tolkning inom ett undersökning från svenska landsting, var storleken vid personalneddragningen inom start från 1990-talet fanns signifikant relaterad mot antalet långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa fem kalenderår senare [32].
Intervjuer tillsammans patienter tillsammans med utmattningssyndrom visar många klart för att tillståndet ofta föregåtts från flera tid från yrkesmässig stress, likt ofta äger haft samband tillsammans med upprepade omorganisationer samt nedskärningar från arbetsstyrkan.

Akutfasen är kapabel äga utlösts från ett ytterligare börda inom arbetet, dock även från oro inom hemsituationen alternativt konflikter vid jobbet. Ibland finner man ingen utlösande faktor alls, utan bara enstaka mångårig överbelastning.

Konklusion
Begreppet »stressrelaterad psykisk ohälsa« inrymmer inom sig flera tillåtelse tillsammans olikartad genes samt klinisk foto.

inom typiska fall existerar detta ej svårt för att skilja mellan dem, dock flera fall existerar ej typiska. Stress existerar någonting liksom drabbar oss varenda, liksom dem flesta från oss äger upplevt nedstämdhet alternativt kraftfull utmattning. Gränsdragningen mellan vilket likt existerar »normalt« samt vilket likt äger sjukdomsvalör existerar svår.

detta finns inga självklara demarkationslinjer mellan »friskt« samt »sjukt«, samt den gränsdragning såsom bl a regelverket på grund av sjukskrivning kräver måste tills vidare vila vid konsensus. Användning från diagnoskriterier samt validerade skattningsskalor förmå underlätta diagnosarbetet. Skattning behöver ej ta utdragen period samt är kapabel underlättas från datorstöd.
nödvändigheten från empirisk undersökning kring patientgruppen existerar tydlig.

för att detta vetenskapliga underlaget låtit vänta vid sig beror säkert ej bara vid för att området existerar svårt, utan även vid för att undersökning kring den stressrelaterade psykiska ohälsan setts såsom ett övning till psykiatrin, medan patienterna mot största delen finns inom primärvården. Nya samverkansformer mellan psykiatri samt primärvård existerar ett förutsättning på grund av den empiriska undersökning såsom oss inom således upphöjd grad behöver vid detta område.
*
potenziell bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läkartidningen 19/2010

Lakartidningen.se