Testa dig själv 10.4 biologi facit

Testa Dig Själv Facit
Testa Dig Själv Facit Facit mot varenda Testa Dig Själv frågor finns vilket kopieringsunderlag inom lärarhandledningen. För dig såsom önskar sammanställa, redigera alternativt på annat sätt bearbeta facit äger oss även samlat facit inom word-format på cd’n. mot grundlig frågor från berättartyp finns svaret ibland angivet liksom ett sidhänvisning mot boken.

Ur bokens ord bör eleverna då själva efter förmåga utforma sina svar. Testa dig själv 2.1 1. attribut beskriver hur en ämne uppför sig inom olika situationer. ifall detta brinner, luktar alternativt vilken färg detta äger. ifall detta är fast, flytande alternativt ett gas. Allt såsom är speciellt för just detta ämnet.

2. sötningsmedel samt krydda smakar olika. 3. modell på attribut såsom man är kapabel upptäcka tillsammans sina sinnen är smakförmåga, doft, färg, angående ämnet är inom fast, flytande alternativt gasform, angående ämnet är hårt alternativt mjukt. modell på attribut man behöver hjälpmedel för för att upptäcka är ledningsförmåga för ström, densitet, smältpunkt samt kokpunkt.

4. Båda är vita, består från kristaller samt är lösliga inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. dock smaken samt vissa andra attribut är olika. 5. tillsammans med hjälp från lukten alternativt smaken förmå ni avgöra ifall detta är fruktsoda alternativt mineralvatten.

tillsammans hjälp från synen förmå ni titta ifall enstaka medalj är från guld alternativt silver. Genom för att känna tyngden är kapabel ni märka angående ett tekopp är gjord från plast alternativt porslin. Nej, varenda ämnen äger olika attribut. angående ämnena ägde haft detaljerad identisk attribut ägde detta varit detaljerad identisk ämne.

ifall detta ändå skulle finnas två ämnen likt ägde noggrann identisk attribut skulle oss ej känna till ifall detta, för kemisterna skulle ej behärska upptäcka för att detta plats olika ämnen. Testa dig själv 2.2 1. enstaka atom är ett små partikel, ett byggsten. samtliga ämnen runtomkring oss är byggda från atomer.

2. detta finns ungefär 100 olika atomslag. 3. dem vanligaste atomerna inom din lekamen är syreatomer, kolatomer, väteatomer, kväveatomer samt kalciumatomer.

Våra geners två huvuduppgifter är dels att vara recept för bildningen av proteiner, dels att lagra och föra den genetiska informationen vidare

4. tillsammans hjälp från några få sorters legobitar kunna man bygga upp många olika saker. På identisk sätt förmå dem ungefär 100 olika atomslagen bygga dem miljontals olika ämnen liksom finns omkring oss. 5. Den engelske kemisten John Dalton bevisade för att atomerna finns. 6. detta är ett modell såsom visar hur atomer är sammankopplade inom enstaka molekyl.

7. 10 miljoner atomer inom rad är ett millimeter. enstaka människa består från femtusen kvadriljoner atomer. 8. enstaka modell bör artikel praktisk för att använda samt är därför ett förenkling från verkligheten. Den en modellen förmå passa bättre än den andra inom vissa kontext, samt ibland tvärtom.

tillsammans 154 pinnmodeller ser man lätt varenda atomerna. dock kalottmodeller visar tydligare för att atomerna hakar inom varandra. andra modell på byggstenar är levande celler, tegelstenar, noter ... Testa dig själv 2.3 1. en grundämne är en ämne liksom består från enstaka enda sorts atomer 2.

ett kemisk förening är en ämne där varenda molekyl innehåller minimalt två olika slags atomer. 3. Grundämnena förmå delas in inom metaller samt icke-metaller 4. en modell på enstaka kemisk förening är vätska – två väteatomer är sammankopplade tillsammans enstaka syreatom.

5. Metaller leder ström samt värme samt äger metallglans. 6. mot exempel: Syre är ett osynlig gas såsom oss behöver andas. Helium är enstaka lätt gas likt används inom ballonger. Järn är ett metall likt oss bygger många saker från. Den leder värme samt elektricitet samt förmå smidas.

Guld är enstaka gulglänsande metall likt oss gör prydnader från. detta leder också värme samt elektricitet samt kunna smidas. 7. Periodiska systemet är enstaka tabell över samtliga atomslag samt grundämnen.

sammanställa, redigera eller på annat sätt bearbeta facit

Testa dig själv 2.4 1. ett blandning från syre samt väte kallas knallgas. 2. När ni tänder flamma på knallgas sker ett explosion. detta sker enstaka snabb reaktion mellan väte samt syre likt då bildar vätska. Väte- samt syremolekylerna tas isär samt sätts ihop mot vattenmolekyler. 3.

ett kemisk reaktion är ett ”förvandling” där detta bildas nya molekyler, samt därmed nya ämnen. 4. Atomerna inom pappret bildar nya molekyler tillsammans tillsammans med syret inom luften. detta blir då nya ämnen såsom ej fanns före reaktionen, mot modell gasen koldioxid. Maten inom din lekamen förvandlas, luften ni andas in förvandlas, frukostägget förvandlades när ni kokade detta.

Testa dig själv 2.5 1. enstaka molekylformel är enstaka presentation från ett molekyl tillsammans hjälp från kemiska indikator. Molekylformeln visar vilka atomer liksom sitter ihop inom molekylen. 2. Siffran två visar för att detta finns två väteatomer inom vätemolekylen. 3. Siffran tre visar för att man äger tre vattenmolekyler.

4. Vätgas - H2, syrgas - O2 samt kvävgas - N2. 5. enstaka reaktionsformel visar vilka ämnen såsom deltar inom reaktionen samt vilka ämnen liksom bildas. 6. 2 H2 + O2 → 2 vatten. Två molekyler vätgas reagerar tillsammans med enstaka molekyl syrgas samt bildar två molekyler vätska. 7. När svavel regerar tillsammans med syre sker reaktionen S + O2 → SO2 Kopiering tillåten.

Spektrum Kemi © Liber AB t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 2.6 1. dem tre formerna är fast, flytande samt gas. 2. Kondensering är när en ämne övergår från gasform mot vätska. 3. Förångning är när en ämne går från vätska mot gas. 4. enstaka fysikalisk omvandling innebär för att ämnet endast ändrar struktur, mot modell när fryst vatten smälter mot dricksvatten.

dock detta är kvar identisk molekyler; detta sker alltså ingen kemisk förvandling. 5. Värme är när byggstenarna – atomerna samt molekylerna – inom en ämne rör sig. Snabbare rörelse mäter oss vilket högre temperatur. 6. nära –10 °C ligger vattenmolekylerna nästan helt stilla inom en speciellt mönster.

dem darrar lite fram samt igen. nära 0 °C börjar dem röra sig lite mer samt glida runt varandra – isen övergår mot enstaka vätska. Molekylernas rörelser ökar mer samt mer upp mot 100 °C. Då får dem enstaka sådan hastighet för att dem är kapabel ta sig loss samt lämna vattnet samt forma vattenånga.

Testa dig själv 3.1 1. Blandningar är vanligast. 2. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, lacknafta samt kemiskt lösningsmedel är olika lösningsmedel. 3. inom enstaka mättad lösning äger detta lösts så många från en ämne för att detta ej går för att lösa mer. angående man ändå försöker lösa upp ännu mer blir detta enstaka rest kvar på botten.

4. Sockret delar upp sig inom små partiklar, sockermolekyler, vilket blandar sig tillsammans med tevattnet. Sockermolekylerna fördelar sig jämt inom bota koppen. 5. Man leder in havsvatten inom bassänger samt låter vattnet avdunsta. Kvar blir saltet. 6. Kalkvatten är enstaka uppslamning där man är kapabel titta bitar från ämnet, detta ser grumligt ut.

sötningsmedel inom dricksvatten är ett lösning. Därför är detta ett genomskinlig vätska. enstaka emulsion är ett finfördelad vätska inom ett ytterligare vätska, vilket exempelvis vispgrädde (en emulsion från fett samt vatten). 7. Vårt blod är en modell på enstaka vätska liksom både är lösning samt emulsion.

Testa dig själv 3.2 1. Uppslamningar förmå separeras genom dekantering, filtrering alternativt centrifugering. 2. Ämnen inom enstaka lösning är kapabel separeras genom destillering. 3. Ingenting, både detta lösta ämnet samt vätskan passerar genom filterpapperet. 4. Man upphettar lösningen så för att vätskan kokar försvunnen samt kvar får man detta lösta ämnet.

Ångan kyls ner så för att man får åter ren vätska. Metoden förmå användas för för att separera olika ämnen inom enstaka lösning, exempelvis dem olika ämnena inom råolja. 5. dem metoder man använder för för att separera blandningar fungerar ej när man önskar dela upp atomslagen inom enstaka kemisk förening.

För för att göra detta krävs kemiska reaktioner. 6. Man besitter ett fast sektion samt ett rörlig sektion såsom går eller reser förbi den fasta. Vissa ämnen följer lättare tillsammans med den rörliga delen, liksom mot modell är kapabel artikel en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. andra ämnen fastnar lätt inom den fasta delen, vilket mot modell förmå existera text.

angående man gör kromatografi på enstaka färg delas färgen upp inom sina komponenter. Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB Man förmå centrifugera mjölken inom enstaka mjölkseparator för för att se- avvärja försvunnen fettet. angående man får försvunnen allt fett får man kvar skummjölk, likt är enstaka lösning.

Den är kapabel man destillera för för att separera vattnet från dem lösta ämnena. Man kunna också använda kromatografi liksom separerar fram mjölkprotein, mjölksocker, kalcium, vitaminer, tillsammans mera. Testa dig själv 4.1 1. atmosfär består från kväve 78 %, syre 21 %, koldioxid 0,04 % samt ädelgaser 0,93 %.

2. Kväve är den gas likt detta finns maximalt från inom luften, 78 %. 3. 1/5, alternativt 21 %, från luften består från syre. 4. Atmosfären tar slut på cirka 100 km höjd. 5. Luftens densitet reducerar ju högre upp man kommer. detta blir alltså glesare mellan molekylerna ju högre upp man kommer.

6. Stoppa ner ett glödande sticka inom gasen vilket bör testas. angående detta är syre börjar stickan brinna. 7. inom kvävgas- samt syrgasmolekylerna sitter atomerna ihop två samt två. Därför skriver man formlerna N2 respektive O2. 8. Syrgas används bland annat nära järnframställning samt papperstillverkning, inom syrgasmasker samt nära svetsning.

Kväve används exempelvis mot kylning samt inom handelsgödsel. 9. Först kyler man ner luften så för att den blir flytande. Sedan utnyttjar man luftgasernas olika kokpunkter för för att skilja dem åt genom destillering. eftersom saker brinner bättre ju mer syre detta finns så skulle detta artikel gott angående explosionsartade bränder.

angående några varelse överhuvudtaget skulle överleva samtliga eldar så skulle dem äga mindre lungor än för tillfället eftersom detta skulle artikel lättare för att få tillräckligt tillsammans syre ur luften. angående detta utvecklades människor, skulle dem äga svårt för att utnyttja elden på en reglerat sätt, eftersom allt skulle brinna fortare samt lättare.

Testa dig själv 4.2 1. Ozonmolekylen består från tre syreatomer samt skrivs O3. 2. Freoner används bland annat likt drivgas inom sprayburkar samt likt kylvätska. idag är dem dock förbjudna inom land. 3. Ozon nära marken bildas när bilavgaser utsätts för solljus samt nära elektriska urladdningar.

detta är skadligt för växter samt vilt. Hos människor orsakar ozon lungskador. 4. Ozonskiktet är en lager från ozon såsom finns på flera mils höjd inom atmosfären. Där tar ozonet försvunnen detta mesta från detta skadliga ultravioletta ljuset från solen. 5. Ozonlagret förstörs från freonutsläpp samt från dem avgaser likt jetplan släpper ut.

6. Solljuset slår sönder syremolekyler mot fria syreatomer liksom sedan är kapabel slå sig ihop tillsammans med ett ytterligare syremolekyl samt forma ozonmolekyler tillsammans med tre syreatomer, O3. dock solljuset bryter också sönder ozonmolekyler inom identisk takt. På detta viset blir detta balans inom mängden ozon. Redan när man tillverkar olika varor måste man tänka på vart ämnena vilket oss använder tar vägen samt vilken påverkan dem besitter på naturen.

Inga atomer försvinner, dem sprids bara alternativt dyker upp inom nya kemiska föreningar. dem nya föreningarna förmå ibland artikel giftigare än ursprungsämnena. 155 t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 4.3 1. Helium, neon, argon samt krypton är dem vanligaste ädelgaserna. 2. Ädelgaser önskar ej forma kemiska föreningar tillsammans andra ämnen.

detta är därför dem kallas ädla. 3. Neon används inom neonskyltar, argon inom glödlampor samt helium inom ballonger. 4. Skyddsgaser förmå exempelvis användas nära svetsning samt tillverkning från läkemedel, då materialet ej tål syre samt kväve. Gasen bryr sig ej ifall för att reagera tillsammans med andra ämnen.

Man kunna jämföra detta tillsammans med för att människor såsom är lata samt tröga ej ”orkar” reagera. Testa dig själv 4.4 1. Oxider är föreningar såsom innehåller syreatomer. 2. Koldioxid, kväveoxider samt svaveloxid finns inom luften. 3. ett förbränning är ett kemisk reaktion där en ämne förenar sig tillsammans syre.

4. Koldioxid bildas när ämnen såsom innehåller kol får brinna – mot modell ved, olja, stenkol samt text. Koldioxid bildas också när oss förbränner maten inom våra kroppar. 5. Gröna växter förmå omvandla koldioxid mot sötningsmedel samt syre tillsammans hjälp från solljuset. Den processen kallas fotosyntes.

6. Koldioxidmängden ökar eftersom oss förbränner stora mängder kol samt olja. Dessa fossila bränslen äger legat gömda inom jordskorpan samt ingår ej inom detta naturliga kretslopp oss besitter idag. detta ställer mot oro trots för att koldioxid ej är giftigt. Koldioxiden ökar nämligen växthuseffekten.

detta betyder för att klimatet förmå anlända för att förändras på jorden. 7. Biobränslen är bränslen likt är tillverkade från trä alternativt andra växter. Medan träden växer tar dem upp koldioxid från luften samt när dem används kommer koldioxiden åter mot luften. Den totala mängden koldioxid ökar alltså ej samt därför bidrar biobränslen ej mot växthuseffekten.

Avgaserna väger många mer. När bensinen förbränns inom motorn slår atomerna inom bensinen ihop sig tillsammans syreatomer från luften samt bildar oxider. Atomerna från bensinen tillsammans tillsammans syreatomerna från luften kommer för att väga mer än vilket bensinen gjorde från början. Testa dig själv 4.5 1.

Luftföroreningarna började öka kraftigt nära industrialismens genombrott eftersom man började elda tillsammans kol. detta fanns för ungefär 200 år sedan. 2. Surt nederbörd orsakas främst från svaveldioxid samt kväveoxider. 3. en blandning av rök och dimmaoft är ett blandning från dimma, rök samt andra luftföroreningar.

4. inom storstäderna där utsläppen är såsom störst. 5. Kolmonoxid bildas nära förbränning ifall detta är ont angående syre. Kolmonoxiden är giftig eftersom den hindrar syret för att transporteras tillsammans dem röda blodkropparna. Man kvävs. 6. När man förbränner fossila bränslen så bildas både svaveldioxid samt kväveoxider.

dem reagerar tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom luften samt bildar syror likt kommer ner tillsammans med regnet. detta något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör regnet skadar byggnader samt grundvattnet genom för att syrorna okänt ut metaller liksom sedan kommer ner inom vårt vatten. Även växter samt vilt skadas från försurningen.

156 Man kunna många enkelt avlägsna svart beläggning från rök samt småpartiklar inom luftut- släppen tillsammans hjälp från filter. dock oxiderna fastnar ej inom några filter eftersom molekylerna är så små. Testa dig själv 4.6 1. 90 % från samtliga atomer på jordytan är väteatomer. 2. detta är lätt samt billigt för att framställa.

dock väte är brandfarligt samt tragedier är kapabel lätt hända. 3. Väte används bland annat nära margarintillverkning, liksom raket- samt bilbränsle samt nära tillverkning från ammoniak samt saltsyra. 4. Båda är grundämnen, gaser samt sitter samman två samt två inom molekylerna.

Kväve kväver flamma medan väte brinner. Väte är så lätt så för att jordens gravitation ej räcker mot för för att hålla kvar gasen. Solen samt Jupiter är många större himlakroppar samt äger därför den gravitation vilket krävs för för att hålla kvar vätet.

Testa dig själv 5.1 1. Cirka 67 % från kroppen består från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. 2. oss förbrukar ungefär 200 liter varenda ljus. 3. Ungefär 97 % från vattnet är saltvatten inom haven, 2 % finns inom isar, 0,6 % inom grundvatten samt någon hundradels andel inom sjöar.

4. Båttransporter på ocean, sjöar samt kanaler är energisnåla samt billiga. Golfströmmen inom Atlanten transporterar värme mot vår kontinent samt blodet transporterar näringsämnen inom vår lekamen. 5. dricksvatten är ju enstaka bristvara redan för tillfället på jorden. ifall bara 10 % från jorden plats en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig skulle den bristen existera ännu många större, samt oss skulle möjligen kriga tillsammans med varandra för för att anlända åt vattnet.

Genom historien besitter detta varit lättare för att färdas samt transportera saker på havet än på nation. Transporterna skulle därför äga varit svårare samt detta skulle äga tagit längre period för att utforska jorden. ännu idag sker många viktiga transporter tillsammans med ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig – mot modell oljetankers – samt detta skulle ej fungera angående detta fanns så lite ocean.

eftersom stora delar från landområden skulle ligga ner väldigt långt från ocean, är detta troligt för att detta skulle finnas mer öknar, samt dem skulle göra detta ännu svårare för att färdas över nation. Testa dig själv 5.2 1. Vattenmolekylen består från två väteatomer samt ett syreatom.

Formeln är vatten. 2. vätska är liksom tyngst nära +4 °C. 3. inom ett isbit ligger vattenmolekylerna inom en glest mönster samt tar större område än inom flytande vätska. enstaka liter fryst vatten blir därför lättare än ett liter flytande dricksvatten eftersom isen innehåller färre antal molekyler.

detta medför för att fryst vatten flyter inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. ifall detta ej fanns så skulle isen samlas på botten från varenda vattensamlingar samt detta skulle döda varenda varelse samt växter beneath vintern. 4. Ytspänning är för att dricksvatten verkar äga ett seg hinna eftersom molekylerna håller ihop.

Ytspänningen märker oss mot modell när ett insekt springer på vattenytan, alternativt när oss ser ett vattendroppe hänga beneath vattenkranen. Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t 5. Vattnet är trögt för att värma samt kall luft.

detta krävs många värme för för att höja temperaturen på en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt detta tar lång period innan varmt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig svalnar. 6. Kapillärkraften gör för att vattnet sugs upp genom dem smala gångarna inom jorden. Sedan sugs detta upp genom växternas rötter, vidare genom dem tunna rören inom stammen samt fram mot växtens ark.

varenda solens tid såsom detta besitter varit varmare än 30 minusgrader besitter ni haft glädje från Golfströmmen samt vattnets höga värmekapacitet. Den höga värmekapaciteten besitter möjligen också hjälpt mot för att ge värme inom elementen, antingen hemma alternativt inom skolan. varenda gång ni besitter ätit alternativt använt något såsom kommer från växter äger ni faktiskt haft nytta från kapillärkrafterna inom vattnet, likt ser mot för att växterna får tillräckligt tillsammans dricksvatten.

angående ni besitter åkt skridsko på enstaka sjö besitter ni haft nytta från isens låga densitet, samt angående ni besitter blåst såpbubblor fanns vattnets ytspänning betydelsefull. angående ej vattnet ägde sina speciella attribut skulle detta antagligen inte någonsin äga kunnat utvecklas några mer avancerade livsformer på jorden, så då skulle ni ej äga funnits.

Testa dig själv 5.3 1. När enstaka vätska övergår mot ett gas utan för att koka kallas detta avdunstning. 2. Vattenånga är osynlig. 3. Vissa vattenmolekyler rör sig lite snabbare än andra samt får så hög hastighet för att dem förmå ”slita sig loss” samt bli mot vattenånga fastän detta ej är 100 °C.

4. dricksvatten inom ocean samt sjöar avdunstar mot vattenånga. Vattenångan koncentrera sedan mot vätska liksom regnar ner samt rinner ut inom sjöarna samt haven igen. 5. Atomerna inom vattenmolekylerna flyttas ständigt angående samt byggs in inom nya ämnen. detta sker nära olika kemiska reaktioner. detta är alltså ej identisk vattenmolekyler såsom finns inom kretsloppet idag såsom för miljontals år sedan, utan atomerna byts ut all tiden.

eftersom dricksvatten rinner neråt samlas detta mesta vattnet inom djupa sänkor på jordklotet, detta önskar säga inom haven. Medan vattnet rinner dit löser detta upp små mängder krydda vilket finns inom berg samt mark. detta är därför såsom havsvattnet är krydda.

detta enda en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom ej är krydda är nederbörd alternativt snö likt äger fallit ganska nyligen samt ej besitter hunnit rinna mot haven. inom kalla områden är kapabel nederbörden samlas inom glaciärer, vilket finns kvar beneath längre tidsperiod.

Därför finns ett massiv sektion från sötvattnet inom glaciärer. Testa dig själv 5.4 1. Ytvatten är vätska från sjöar samt vattendrag. 2. dem fyra stegen nära rening från ytvatten: silning, flockning, filtrering samt tillskott från bakteriedödande medel. 3. dem tre stegen nära avloppsrening är: mekanisk rening, biologisk rening samt kemisk rening.

4. ifall man använder ytvatten är detta ständigt förorenat samt möjligen skadligt. 5. För för att ta försvunnen sådant såsom förmå skada naturen samt för för att oss återigen bör behärska förtära vattnet. 6. titta sidan 88 inom grundboken (sidan 47–48 inom lightboken). dricksvatten renas naturligt. detta filtreras genom småsten, bakterier tar grabb angående föroreningar m.m.

Dessutom avdunstar vattnet Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB likt enstaka sektion från vattnets kretslopp, samt när detta regnar ner är detta alldeles rent. Anledningen mot för att oss behöver reningsverk idag är för att oss är så många liksom använder vattnet för att naturens egna reningsverk ej räcker mot.

Testa dig själv 6.1 1. en mineral är en visst ämne (grundämne alternativt kemisk förening) liksom ingår inom berg. 2. Syre, kisel samt aluminium är dem vanligaste atomslagen inom berg. 3. Jorden är kapabel delas upp inom mineraljord samt organisk mark. 4. Mineraljorden består från små stenkorn. 5. Den organiska jorden bildas från döda växter samt vilt liksom förmultnat.

6. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig löser upp näringsämnen liksom finns inom jorden. Näringsämnen följer tillsammans vattnet in inom växterna. 7. titta figur sidan 99. eftersom detta ej finns liv på månen finns där bara mineraljord. Testa dig själv 6.2 1.

dem viktigaste atomslagen är kol, syre, väte, kväve, fosfor samt kalium. 2. Kol-, syre- samt väteatomer finns inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt atmosfär. 3. Kväve-, fosfor- samt kaliumatomer finns inom jorden. 4. Kvävets kretslopp betyder för att kväveatomerna används angående samt angående igen.

5. titta figur sidan 101. Testa dig själv 6.3 1. Handelsgödsel innehåller lättlösliga näringsämnen såsom man tillverkat inom fabriker. 2. Förr odlade man bara sådant liksom kom mot användning på gården alternativt inom närområdet. sopor blev tagna ifall grabb samt spreds på åkrarna.

Näringsämnena kom på så vis tillbaka mot åkern inom form eller gestalt från bland annat kogödsel samt avföring. 3. Handelsgödseln ger större skördar på sämre mark. dock användning från handelsgödsel förmå också leda mot övergödning från sjö samt mark.

4. Övergödning betyder för att detta blir för många näringsämnen på fel ställen. dem lättlösliga näringsämnena inom handelsgödsel följer lätt tillsammans med regnvatten samt hamnar utanför åkrarna samt inom sjöar samt vattendrag. Där orsakar näringsämnena igenväxning tillsammans med bakterier samt alger.

5. Dels förmå man granska noga så för att man ej lägger på för många gödning på åkern. Dels är kapabel man titta mot för att åkern är grön året angående, detta önskar säga för att detta ständigt växer något på åkern likt binder näringsämnena.

6. Egentligen borde komposten läggas igen på åkern. Först då sluter man kretsloppet. ej ens experterna vet noggrann hur man bör göra. detta bästa är antagligen ifall man kunna sammanföra gamla samt nya metoder. mot modell försöker man återvinna så många samt använda stallgödsel samt gröngödning.

Samtidigt utnyttjar man moderna mätmetoder för för att ta reda på vilka näringsämnen liksom jorden behöver samt modern teknik för för att sprida dem samt titta mot för att dem stannar på rätt ställe. 157 t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 7.1 Testa dig själv 7.4 1.

2. 3. 4. 5. 6. 7. 1. Tvättmedel, medel för att diska samt bakpulver är modell på varor liksom innehåller baser. 2. Baser tar upp vätejoner samt bildar hydroxidjoner. 3. Mängden hydroxidjoner (OH–) avgör hur basisk lösningen är. 4. detta är förmågan för att forma hydroxidjoner likt avgör basens styrka.

inom starka baser bildar varenda molekyl minimalt enstaka hydroxidjon, inom svaga baser är detta bara ett sektion molekyler likt bildar hydroxidjoner. 5. Natriumhydroxid är enstaka kraftfull bas, bikarbonat är ett svag bas. 6. Natriumhydroxid används liksom propplösare, för för att ta försvunnen färg samt nära tillverkning från tvål samt pappersmassa.

7. Basen kalciumkarbonat används nära kalkning från försurade sjöar, bikarbonat används mot halsbränna. 8. Natriumhydroxiden bildar tvål tillsammans med detta fett likt finns inom proppen, så för att den kunna lösas upp tillsammans dricksvatten. 9. Ammoniaken, NH3, löser sig inom dricksvatten. Sedan reagerar enstaka sektion från molekylerna i enlighet med formeln: NH3 + vatten → NH4+ + OH–.

Hydroxidjonerna gör lösningen basisk. detta finns syror inom exempelvis citroner, filmjölk samt ättiksgurka. varenda syror smakar surt. Baser är motsatsen mot syror. Natriumhydroxid samt bikarbonat är modell på baser. ett neutral lösning är varken sur alternativt basisk. Lackmus, BTB samt fenolftalein är olika indikatorer.

Indikatorer ändrar färg beroende på ifall vattenlösningen är sur alternativt basisk. På så sätt är kapabel man ta reda på angående ett lösning är sur, basisk alternativt neutral. 8. ifall pH är mindre än 7 är detta surt. angående pH är högre än 7 är lösningen basisk.

angående detta är noggrann 7 kallas lösningen neutral. 9. detta är viktigt för att blodet äger rätt pH-värde, cirka 7,4. angående detta avviker skadas framförallt hjärnan samt nervsystemet. 10. Man förmå motarbeta surt nederbörd genom för att hälla baser där detta besitter blivit försurat.

Den bas man oftast använder är kalk. Testa dig själv 7.2 1. ett atom är byggd från protoner samt elektroner. 2. ett jon är enstaka atom liksom besitter lämnat ifrån sig alternativt tagit upp elektroner. 3. Hydroxidjonen är sammansatt jon. 4. ett atom besitter lika många protoner samt elektroner samt är därför oladdad.

enstaka jon äger olika många protoner samt elektroner samt är därför laddad. 5. Magnesiumjonen skrivs Mg2+. Testa dig själv 7.3 1. Vätejonen, H+, finns inom varenda syror. 2. Vanliga syror är citronsyra, kolsyra samt fosforsyra inom läsk samt saltsyra inom magsäcken. 3. Saltsyra, svavelsyra samt salpetersyra.

4. ett kraftfull syra är surare än enstaka svag syra, även angående dem är lika många utspädda. detta beror på för att noggrann varenda syramolekyler inom den starka syran delas upp samt bildar vätejoner. inom ett svag syra är detta bara enstaka sektion molekyler vilket delas upp. 5. inom enstaka koncentrerad syra finns fler syramolekyler inom varenda liter.

Man besitter ej spätt ut den tillsammans dricksvatten. enstaka koncentrerad syra är surare än ett utspädd syra. 6. Saltsyra är gasen HCl vilket är upplöst inom dricksvatten. Då är den enstaka färglös vätska tillsammans med stickande doft. Svavelsyra (H2SO4) är färglös, trögflytande samt luktlös.

Salpetersyra (HNO3) är färglös samt luktfri. Den gulfärgar proteiner, mot modell inom naglar. dem starka syrorna används mot för att tillverka handelsgödsel, färgämnen, plaster samt läkemedel. 7. När enstaka väteatom förvandlas mot enstaka vätejon gör den sig från tillsammans sin enda elektron.

Kvar blir bara ett isolerad, många små, proton. 8. Citronsyra är enstaka svag syra. Den är ej jättesur ens när den är koncentrerad. enstaka kraftfull syra är sur även när den är ganska många utspädd. för att enstaka syra är kraftfull är enstaka egenskap hos själva syramolekylen (hur gärna den önskar delas upp samt forma vätejoner).

för att syran är koncentrerad talar istället ifall för att detta finns många syramolekyler per liter. 9. Ja, detta är kapabel den. ifall man späder ett kraftfull syra tillräckligt många kommer den få högre pH än enstaka svag syra. 158 Testa dig själv 7.5 1 något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör lösningar äger pH-värden beneath 7.

2. alkalisk lösningar äger pH-värden över 7. 3. detta vilket bestämmer pH-värdet är typen från syra alternativt bas samt koncentrationen på lösningen. 4. Syrorna är ej lika starka, detta önskar säga detta bildas ej lika många vätejoner inom dem två lösningarna. 5. ett pH-indikator ändrar färg beroende på ifall den doppas inom ett sur alternativt basisk lösning.

detta beror på för att den själv fungerar liksom syra samt bas. ifall man exempelvis doppar den inom ett sur lösning, där detta finns gott ifall vätejoner, tar den upp enstaka vätejon samt får då ett ytterligare färg. 6. Juicen äger lägre pH samt därför flest antal vätejoner. Den äger 100 gånger (10 • 10) fler vätejoner.

Testa dig själv 7.6 1 enstaka buffert är enstaka blandning liksom kunna dämpa pH-förändringar när man tillsätter ett syra alternativt enstaka bas. 2. Buffertar är viktiga inom bland annat blodet samt marken. 3. ett buffert innehåller både ett bas samt enstaka syra. ifall man häller inom ett syra så tar buffertens bas grabb ifall den, ifall man häller inom ett bas så tar buffertens syra grabb ifall den.

4. inom stora delar från Europa är marken rik på kalksten. Kalksten är kapabel buffra mot syror, samt därför är dem områden ej så känsliga för surt nederbörd. dem flesta delarna från landet besitter ont ifall kalksten samt klarar därför ej från surt nederbörd lika god. Nej, detta kunna man ej.

mot slut kommer samtliga basmolekyler inom bufferten likt förmå ta emot vätejoner för att existera ”upptagna”. angående man då fortsätter för att hälla inom syra kunna vätejonerna ej tas angående grabb utan pH-värdet sjunker. Testa dig själv 8.1 1. Salter består från positiva metalljoner samt enstaka negativ jon från enstaka syra.

dem är fasta, kristallformiga ämnen. Många är vita dock dem förmå äga andra färger. Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t 2. Natriumklorid är vanligt koksalt likt oss använder inom maten. Kalciumsulfat är gips, vilket används såsom byggnadsmaterial, inom förband samt inom prydnader.

Natriumvätekarbonat används liksom bakpulver samt mot halsbränna. 3. Hydroxidjonen samt vätejonen bildar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Den positiva metalljonen från basen samt den negativa jonen från syran bildar en krydda. 4. Olika metalljoner ger olika färg åt ett låga. detta kunna användas inom fyrverkerier alternativt för för att ta reda på vilka metalljoner liksom finns inom exempelvis enstaka lösning.

5. När man tillsätter koksalt mot ett lösning tillsammans silverjoner bildas enstaka fällning från silverklorid. Ag+ + Cl– → AgCl. Silverklorid är en svårlösligt krydda. 4. Grafit finns exempelvis inom smörjmedel, elektroder samt blyertspennor. Diamant finns inom prydnader, glasskärare samt borrar. 5. inom diamant bildar kolatomerna enstaka genomskinligt mineral där samtliga atomer sitter hårt ihop inom en stabilt nätverk.

Kolatomerna inom grafit sitter däremot ihop inom skiva lager där lagren är kapabel glida över varandra. inom amorft kol sitter kolatomerna huller ifall buller. 6. Träkol består mot största delen från amorft kol där kolatomerna sitter huller ifall buller. detta är kapabel framställas genom för att trä hettas upp utan tillgång mot syre.

7. inom fullerener bildar kolatomerna 5- samt 6-hörningar såsom sitter ihop inom ett molekyl såsom liknar ett fotboll. Nanorör är smala rör från kolatomer. Karbyner är länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från kolatomer där varenda kolatom sitter ihop tillsammans med sin nästintill tillsammans med flera bindningar.

Testa dig själv 8.2 Testa dig själv 9.2 1. Metalloxider är uppbyggda likt jonföreningar mellan enstaka metall samt syre. 2. När järn brinner bildas järnoxid. detta bildas röd järnoxid (Fe2O3) angående järn brinner inom syrgas, samt mörk järnoxid (Fe3O4) angående järn brinner inom atmosfär.

3. dem två typerna från järnmalm heter blodstensmalm samt svartmalm. 4. Rubiner samt safirer består från aluminiumoxid. 5. Metalloxider är fasta jonföreningar. Icke-metalloxider är små molekylföreningar liksom äger låg kokpunkt samt därför oftast är gaser. 6.

Den röda järnoxiden Fe2O3 ingår inom blodstensmalm (hematit). Den svarta järnoxiden Fe3O4 ingår inom svartmalm (magnetit). 7. När man löser enstaka metalloxid inom vätska blir detta ett basisk lösning. Jonen O2- är ett kraftfull bas likt tar enstaka vätejon från enstaka vattenmolekyl samt bildar hydroxidjoner.

detta beror på för att aluminium bildar enstaka skyddande hinna från oxiderat aluminium när detta kommer inom förbindelse tillsammans syre. 1. Kolatomen kunna binda fyra andra atomer samtidigt. Kolatomerna är kapabel dessutom kopplas ihop inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. tackar vare dem egenskaperna kunna kol forma enormt många olika föreningar.

2. dem enklaste kolföreningarna innehåller bara kol- samt väteatomer. 3. dem fyra första kolföreningarna inom alkanserien är metan, etan, propan samt butan. Molekylformlerna är CH4, etan (kemisk formel), C3H8 respektive C4H10. Strukturformler finns på sidorna 156-159 inom grundboken (sidan 83 inom lightboken). 4. Metan används mot bränsle samt etan mot plasttillverkning.

Propan samt butan säljs liksom gasol samt används såsom bränsle. 5. Gaserna inom alkanserien äger 1–4 kolatomer medan vätskor äger 5–16 kolatomer. När alkanerna äger 17 kolatomer alternativt fler är dem fasta ämnen. 6. enstaka alkan tillsammans med 14 kolatomer besitter 30 väteatomer. 7.

Isomerer är molekyler liksom äger identisk molekylformel dock olika strukturformler. Man är kapabel också säga för att dem innehåller noggrann identisk atomer dock atomerna sitter ihop inom lite olika ordning. detta kunna finnas fem isomerer från hexan (C6H14). angående ni besitter fått fler än fem är detta några såsom blir likadana ifall ni vänder på dem.

(Namnet på dem fem isomererna är: hexan, 2-metylpentan, 3-metylpentan, 2,2-dimetylbutan, 2,3-dimetylbutan. Din lärare kunna förklara samt rita strukturformler för dem fem isomererna.) Testa dig själv 8.3 1. 2. 3. 4. 5. Granit, gnejs samt sandsten är vanliga bergarter inom landet. Syre, kisel samt aluminium är dem vanligaste atomslagen inom berg.

Kvarts samt fältspat är vanliga mineraler. dem flesta mineraler är uppbyggda från joner. en mineral är en visst ämne (grundämne alternativt kemisk förening) likt ingår inom berg. 6. ett bergart är enstaka blandning från olika mineraler. 7. detta finns magmatiska, sedimentära samt metamorfa bergarter.

Magmatiska bergarter är smälta mineraler vilket besitter stelnat. Sedimentära bergarter är gruskorn samt djurskelett likt besitter packats ihop. Metamorfa bergarter är berg liksom äger pressats ner inom jordens inre samt förvandlats. Testa dig själv 9.1 1. Kolföreningar förmå man bland annat inom hitta föda, kläder, bränslen, plaster, växter samt vilt.

2. Organiska ämnen är ämnen likt innehåller kolatomer. Organisk kemi handlar ifall sådana ämnen. 3. dem tre vanligast formerna från kol är diamant, grafit samt amorft kol. Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB Testa dig själv 9.3 1. enstaka dubbelbindning är när två atomer binds ihop tillsammans hjälp från två bindningar istället för ett.

2. gas samt etyn är dem två namnen på detta kolväte likt används nära svetsning. 3. Alkener är kolväten såsom innehåller enstaka dubbelbindning. Alkyner äger enstaka trippelbindning. 4. Omättade kolväten besitter minimalt enstaka dubbel- alternativt trippelbindning mellan två kolatomer.

Både alkener samt alkyner är omättade. inom mättade kolväten finns detta bara enkelbindningar mellan kolatomerna. Alkaner är alltså mättade. 5. inom ”meten” skulle detta bara finnas ett enda kolatom, samt därför kunna detta ej finnas någon dubbelbindning mellan två kolatomer likt ändelsen -en säger.

159 t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 9.4 Testa dig själv 9.6 1. Stenkol är ett blandning från rent kol (amorft kol) samt omättade kolväten. 2. Råolja består mot största delen från mättade kolväten. 3. Den kallas oljeraffinaderi. Där delas råoljan upp inom olika grupper från kolväten.

Grupperna kallas fraktioner. 4. Fossila bränslen är olja, stenkol samt naturgas. dem besitter bildats från döda växter samt varelse liksom för miljontals år sedan samlades på botten från sjöar, ocean samt träskmarker. bristande på syre, hård sammanpressning samt värme förvandlade dem långsamt mot olika kolväten.

5. torv är växter såsom bara delvis förmultnat dock ej pressats samman på identisk sätt liksom exempelvis stenkol. På många lång sikt förmå torven omvandlas tillstenkol. 6. Metoden bygger på för att kolvätena inom oljan besitter olika kokpunkter. Därför är destillering enstaka god separationsmetod.

eftersom man får flera olika fraktioner kallas den fraktionerad destillering. 7. Oktantal är en mått på bensinens standard. Bensinen jämförs tillsammans med två olika kolväten – heptan tillsammans oktantalet 0, samt isooktan tillsammans med oktantalet 100. oss skulle ej äga sådana fordon, flygplan samt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig likt idag samt ej sådana kolkraftverk vilket används på många håll inom världen.

Historien från 1700-talet samt framåt skulle titta väldigt annorlunda ut. eftersom detta ej fanns något stenkol, skulle oss ej äga fått den industrialisering likt började då, utan världen skulle antagligen existera många mer ”gammaldags”. Antagligen skulle oss förbättra andra energikällor, likt vindenergi, solenergi samt olika sorters kärnkraft.

möjligen skulle dem energikällorna äga blivit viktiga många tidigare än vår nuvarande värld. dock detta skulle också äga varit många svårare för att få fram dem, när detta ej fanns industrier från vår typ. Testa dig själv 9.5 1. Alkoholmolekylen innehåller ständigt minimalt ett OH-grupp. 2. Metanol samt etanol är dem två enklaste alkoholerna.

Metanol äger ett kolatom (CH3OH) samt kallas även träsprit. Etanol äger två kolatomer (C2H5OH) samt ingår inom alkoholhaltiga drycker. 3. Metanol samt glykol är två många giftiga alkoholer. 4. Etanolen inom öl samt alkoholhaltig uppkommer genom för att jästsvampar förvandlar sötningsmedel mot alkohol samt koldioxid.

5. Alkoholer förmå framställas från växter samt behöver därför ej ta slut. Dessutom ökar dessa bränslen ej koldioxidhalten inom luften. 6. Glykol samt glycerol är två modell på alkoholer liksom innehåller mer än enstaka OH-grupp. 7. Butanol består från 4 kolatomer mättade tillsammans med väte samt enstaka OHgrupp; CH3–CH2–CH2–CH2–OH (C4H9OH) för att detta finns två isomerer från propanol beror på för att OH-gruppen antingen förmå sitta på den mittersta kolatomen alternativt den yttersta.

H H H | | | H—C—C—C—OH | | | H H H 160 H OH H | | | H—C—C—C—H | | | H H H 1. Äppelsyra, citronsyra samt vinsyra finns inom frukter. Ättiksyra finns inom gurkinläggningar samt stearinsyra finns inom stearinljus. 2.

Study tools

Stearin är enstaka blandning från stearinsyra tillsammans 18 kolatomer samt palmitinsyra tillsammans med 16 kolatomer. 3. Myrsyra (HCOOH) finns inom myror samt nässlor. Etansyra (CH3COOH) finns inom ättika samt vinäger. 4. Vinäger görs från alkoholhaltig vilket får surna inom förbindelse tillsammans luftens syre. Då förvandlas alkoholen inom vinet mot ättiksyra.

5. O H H O || | | || C—C—C—C | | | | OH H H OH Testa dig själv 9.7 1. enstaka ester är ett förening mellan ett alkohol samt enstaka karboxylsyra. 2. Naturliga estrar finns bland annat inom frukter, konstgjorda estrar finns inom sötsak, läsk samt glass. 3. ett ester förmå mot modell bildas genom för att man låter ättiksyra regera tillsammans etanol.

Då bildas estern etyletanoat. CH3COOH (syra) + C2H5OH (alkohol) → CH3COOC2H5 (ester) 4.

Medvetet styrd parning av husdjur för att få fram nya egenskaper hos avkomman

H H O H H | | | | | H—C—C—C—O—C—C—H | | | | H H H H CH3–CH2–COO–CH2–CH3. angående din formel är spegelvänd jämfört tillsammans med den ovan är den ändå rätt, dock kemisterna brukar rita den åt detta här hållet. Testa dig själv 10.1 1. Kolhydrater, fetter, proteiner samt nukleinsyror är dem ämnesgrupper likt bygger upp allt levande.

2. tillsammans biokemi menas livets kemi. Inom biokemin tittar man framför allt på dem många stora organiska ämnen likt finns inom levande organismer. 3. sötningsmedel, stärkelse samt cellulosa är modell på vanliga kolhydrater. 4. Energin inom vår föda kommer ursprungligen från solen. 5. nära fotosyntesen fångas solenergi in från växterna.

inom dem gröna bladen omvandlas koldioxid från luften samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig från marken mot druvsocker samt syrgas. Energin lagras inom druvsockret. Formel för fotosyntesen är kapabel tecknas så här: Koldioxid + vätska + solenergi → druvsocker + syrgas 6 CO2 + 6 vatten + solenergi → C6H12O6 + 6 O2 6.

ett lätt sockerart är ett enstaka ”socker-byggsten”. Den innehåller oftast 6 kolatomer. Glukos (druvsocker) samt fruktos (fruktsocker) är modell på enkla sockerarter. 7. ”Dubbla sockerarter” består från två enkla sockermolekyler vilket kopplats ihop. Sackaros (rörsocker) samt laktos (mjölksocker) är modell på dubbla sockerarter.

Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t 8. Stärkelse samt cellulosa består från tusentals druvsockermolekyler vilket kopplats ihop inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något.

4 He + + Svaret i bägge tallen är ja

detta såsom skiljer dem två kolhydraterna är hur druvsockermolekylerna kopplats samman. Stärkelse är växtens energilager, medan cellulosa används liksom stödjande ämne (fibrer) inom växten. 9. När enstaka glukosmolekyl reagerar tillsammans syre inom kroppen bildas sex koldioxidmolekyler samt sex vattenmolekyler.

För för att få energi när man anstränger sig förbränner kroppen druvsocker. detta går snabbt. Därför får man snabbt extra energi ifall man äter druvsocker. Stärkelsen inom pastan kunna sönderdelas mot druvsocker samt sedan förbrännas, dock detta tar längre tidsperiod. dock detta gör också för att energin inom pastan räcker beneath längre tidsperiod.

Därför passar den utmärkt mot en maratonlopp. 4. 5. 6. 7. Testa dig själv 10.2 1. Kroppens överskottsenergi lagras likt fett. Fettet blir en energilager dock fungerar också liksom värmeisolering samt ”stötdämpare”. Fetter bygger även upp cellernas membraner samt används nära hormontillverkning. 2. inom växternas frön hittar man växtfetter.

modell är sojabönor, oliver, raps- samt linfrön. 3. Ämnen vilket lätt blandar sig tillsammans med dricksvatten kallas vattenälskande. dem ämnen vilket ej gillar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kallas vattenavvisande. 4. Fettmolekylen är ett ester från alkoholen glycerol samt tre fettsyror (se foto på sidan 192 inom grundboken, sidan 100 inom lightboken).

Fettsyrorna är kapabel existera från många olika stöt. 5. inom mättade fetter finns detta bara enkelbindningar mellan kolatomerna inom fettsyrorna. inom omättade fetter finns detta ett alternativt flera dubbelbindningar. Omättade samt fleromättade fetter är nyttigare för oss. Sådana fetter finns detta gott ifall inom växter.

Djurfetter är oftare mättade. 6. Den feta känslan beror på för att ämnena innehåller långa kolvätekedjor. Sådana molekyler önskar ej gärna blanda sig tillsammans dricksvatten. Fetter, fettsyror samt oljor (kolväten) är några modell. 7. enstaka sektion fettmolekyler inom smör är kapabel artikel ett ester från glycerol samt tre smörsyramolekyler.

dem ser ut liksom modellen inom grundboken sidan 192, dock tillsammans med tre smörsyramolekyler på fettsyrornas platser. dock smörsyra är ej den enda fettsyran inom smör, utan bara enstaka små sektion. Den vanligaste fettsyran inom smör är oljesyra, likt besitter 18 kolatomer samt enstaka dubbelbindning.

detta får lokal mer energi inom 1 gram fett än inom 1 gram stärkelse. Därför förmå man spara mer energi inom fett utan för att detta väger så många. dock detta är enklare för att tillverka stärkelse samt detta går fortare för att få fram energin ur stärkelsen.

eftersom vilt behöver röra på sig (för för att få föda alternativt flyga eller fly undan undan från rovdjur) är detta god ifall dem ej väger så många. Därför lagrar dem energin liksom fett. Växter behöver ej röra sig, utan dem kunna använda stärkelse. Undantaget är växternas frön.

För för att fröna bör behärska spridas lång väg är detta utmärkt ifall dem väger mindre, samt därför lagrar dem sin energi vilket fett. Testa dig själv 10.3 1.

avel

Kött, sjömat, ägg, mejeriprodukt samt bönor innehåller många proteiner. 2. Byggstenarna inom proteinerna kallas aminosyror. en protein består från ett lång kedja från olika aminosyror. 3. Proteinerna byggs upp från 20 olika aminosyror likt kopplas ihop inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, vilket förmå bestå från flera hundra aminosyror.

Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB 8. Proteinet får olika struktur beroende på vilka aminosyror likt ingår. ett sektion proteiner ser ut liksom en dragspel, andra liksom långa spiraler. Formen avgör proteinets funktion inom kroppen. varenda enzymer är proteiner. detta är dem såsom sköter angående varenda kemiska reaktioner inom kroppen.

Proteinet hemoglobin sköter transporten från syre inom kroppen, andra proteiner bygger upp kroppens muskler. ifall proteinerna värms så koagulerar dem – proteinet klumpas ihop samt stelnar. detta händer mot modell när ni kokar ägg alternativt ifall ni råkar tvätta enstaka ylletröja för varmt. DNA är ett nukleinsyra liksom finns inom varenda celler.

detta fungerar liksom en slags ritning för tillverkningen från varenda proteiner såsom behövs inom kroppen. Essentiella (nödvändiga) aminosyror är sådana aminosyror vilket kroppen ej förmå framställa själv. Man måste därför få inom sig dem tillsammans maten. 9 från dem 20 aminosyrorna är essentiella.

Fett samt kolhydrater innehåller inget kväve, vilket ständigt måste ingå inom proteinerna. Enzymerna styr dem kemiska reaktionerna inom kroppen. Vissa sönderdelar ämnen, andra bygger upp ämnen. För för att behärska styra vilka reaktioner likt bör ske inom kroppen måste enzymerna behärska ”stängas av” samt ”slås på”.

På så sätt förmå reaktionerna anpassas mot kroppens behov nära en visst tillfälle. Testa dig själv 10.4 1. Vitaminer är enstaka assemblage små organiska ämnen liksom kroppen behöver små mängder från för för att oss bör må god. 2. Mineralämnen är oorganiska ämnen vilket kroppen behöver för för att oss bör må utmärkt.

3. ett sektion vitaminer fungerar såsom medhjälpare mot enzymer, medan andra är råvaror för tillverkningen från olika ämnen inom kroppen. Vitaminer skyddar också mot så kallade fria radikaler inom kroppen. 4. Fria radikaler är ”trasiga” molekyler såsom kunna orsaka skador på andra molekyler inom kroppen.

A- C- samt E-vitaminer samt mineralämnet selen är kapabel förhindra deras skadliga inverkan. 5. Mineralämnena kalcium samt fosfor behövs för för att bygga upp skelettet. Järn behövs för för att hemoglobinet inom blodet bör fungera. Selen skyddar mot fria radikaler. 6. A-vitamin behövs för för att tillverka ljusmottagarna inom ögat.

ifall man äter för lite A-vitamin fungerar ljusmottagarna dåligt samt man får svårt för att titta inom svagt ljus. varenda vitamin besitter sina bestämda funktioner samt behövs bara inom små mängd. angående man är sjuk från någon ytterligare anledning än vitaminbrist kunna ej ytterligare vitaminer göra någon nytta.

Testa dig själv 10.5 1. Smuts består mot största delen från feta ämnen alternativt små partiklar såsom är inbäddade inom fett. 2. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är kapabel ej lösa feta ämnen eftersom dem är vattenavisande. Utan tvål blir alltså sådan smuts kvar på kroppen. 3. Tensiderna besitter ett vattenälskande sektion samt ett fettälskande sektion.

Den fettälskande delen förmå tränga in inom fettet. Den vattenälskande delen vänds däremot utåt mot vattnet likt en skal. detta gör för att dem små ”smutspaketen” är kapabel sköljas försvunnen tillsammans med tvättvattnet. (Se foto på sidan 200 inom grundboken, sidan 105 inom lightboken.) Tensider reducerar också vattnets ytspänning samt gör på så sätt vattnet ”våtare”.

161 t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t 4. Enzymer ser mot för att fläckar liksom innehåller proteiner sönderdelas. 5. Tensiderna bäddar in detta feta margarinet samt vänder sin vattenälskande sektion utåt. Då är kapabel margarin samt tensider tillsammans sköljas försvunnen från vattnet.

Enzymerna inom tvättmedlet sönderdelar proteinet inom äggfläcken så för att smådelarna sedan kunna sköljas försvunnen från vattnet. angående ändå ej allt går försvunnen hjälper blekmedlet mot för att göra fläcken osynlig. Testa dig själv 10.6 1. Grundbeståndsdelen inom nästan allt smink är ett emulsion från fett samt dricksvatten.

2. Huden behöver fukt samt tillverkar ett personlig ”fuktkräm” liksom kallas talg. dock när oss tvättar oss tvättar oss försvunnen talgen. ifall man stryker på fuktkräm hålls fukten kvar mellan huden samt krämen. 3. Puder samt nagellack är ej några emulsioner. 4. Rengöringsmjölk är ett tunn emulsion från flytande fett inom vätska.

Fettet inom emulsionen löser upp detta fett såsom finns inom sminket liksom sedan lätt kunna sköljas försvunnen. 5. Här får ni själv välja bland dem varor liksom nämns på sidorna 204–207 inom grundboken. ni kunna även titta på innehållsdeklarationen på några kosmetikaprodukter samt försöka inventering ut vad dem innehåller.

Testa dig själv 10.7 1. Antibiotika dödar främmande bakterier, medan cellgifter dödar kroppens egna celler vilket blivit cancerceller. 2. Organiska lösningsmedel löser upp fetter inom cellmembranen vilket skyddar cellerna. Effekten märks tydligast inom hjärnan. 3. Biologiska gifter stör ofta kroppens signalämnen.

4. Hygieniska gränsvärden talar angående hur många detta såsom maximalt får finnas från en visst ämne alternativt enstaka blandning inom arbetsmiljön. detta är en mått på hur höga halter enstaka människa är kapabel utsättas för utan för att riskera skador. 5. Olika sjukdomar besitter olika orsaker samt därför är kapabel detta ej finnas en botemedel mot allt.

Testa dig själv 11.1 1. detta mesta från den kemiska energin besitter bildats tillsammans med hjälp från energi från solljuset. Solenergin omvandlas mot kemisk energi nära fotosyntesen. 2. Snabb förbränning tillsammans öppen flamma samt långsam förbränning inom kroppens celler (cellandningen). 3. inom fotosyntesen använder växterna solenergin för för att bygga energirika druvsockermolekyler från koldioxid inom luften samt dricksvatten från marken.

Samtidigt bildas även syrgas. Formeln är kapabel skrivas: Koldioxid + vätska + solenergi → druvsocker + syrgas 6 CO2 + 6 vatten + solenergi → C6H12O6 + 6 O2 4. Kemisk energi är den energi vilket finns bunden inom kemiska ämnen. När något brinner frigörs den kemiska energin samt omvandlas mot ljus- samt värmeenergi. 5.

tackar vare enzymer är kapabel förbränning ske inom kroppen nära 37 °C. Enzymerna hjälper syremolekylerna för att reagera tillsammans sockermolekylerna. När druvsockret förbränns bildas koldioxid samt vätska. 162 6. Kolatomer finns inom atmosfären inom struktur från koldioxid. Den fångas upp från växterna vilket tillsammans hjälp från fotosyntesen omvandlar koldioxiden mot olika kolhydrater.

Kolhydraterna äts från vilt samt människor samt förbränns då mot koldioxid nära cellandningen. Koldioxiden andas ut samt kommer åter mot luften. Döda växter samt varelse sönderdelas från nerbrytare mot koldioxid. Koldioxiden tas sedan åter upp från växer varvid kretsloppet är fullbordat.

Den koldioxid såsom sedan miljontals år funnits bunden inom fossila bränslen frigörs när oss eldar tillsammans med dessa bränslen. (Se kretsloppsbild sidan 220 inom grundboken). detta plats speciella bakterier inom haven vilket för flera miljarder år sedan började omvandla gasen koldioxid mot syrgas.

detta plats början på fotosyntesen. När växterna sedan utvecklades fortsatte dem omvandla koldioxid mot syre. Testa dig själv 11.2 1. nära förbränning från fossila bränslen bildas ständigt koldioxid samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock ofta även giftiga gaser, likt kolmonoxid, svaveloxider samt kväveoxider.

2. Förnybara energikällor är energikällor såsom ej tar slut, dem förnyas ständigt. modell är luftström, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt biobränslen. 3. Sol-, vind-, kärn- samt vattenkraft innebär ej någon förbränning. 4. Växthuseffekten orsakas från olika gaser inom atmosfären vilket hindrar värme från för att stråla ut från jordklotet.

för att växthuseffekten ökar beror på för att oss släpper ut allt mer växthusgaser vilket koldioxid, freoner samt metan inom atmosfären. Den ökande växthuseffekten förmå medföra för att medeltemperaturen kommer för att stiga på jorden. 5. Ved, träavfall, metanol samt biogas är modell på biobränslen.

Den koldioxid vilket bildas då dem förbränns ökar ej mängden koldioxid inom luften. detta beror på för att den bildade koldioxiden tas upp när nya biobränslen växer. 6. tillsammans hjälp från enstaka katalysator ser den mot för att förbränningen blir fullständig. Den innehåller enstaka ”burk” tillsammans med ett många massiv yta från platina.

Den ytan kunna hålla föroreningsmolekyler så för att dem får ett större chans för att träffa på syre. Transporterna samt användningen från vätgas skulle existera besvärliga eftersom gasen är så brandfarlig. angående den nästan helt ersatte andra energikällor skulle detta bli så stora mängder vattenånga för att detta troligen skulle påverka vårt väder.

Dessutom skulle vätgasen ändå ta slut någon gång, så oss blev tvungna för att utnyttja förnybara källor istället. Testa dig själv 11.3 1. Kemiska reaktioner behöver många gånger tillföras energi för för att anlända igång. Den energin kallas aktiveringsenergi. 2. För för att veden bör börja brinna behövs detta aktiveringsenergi för för att bindningarna inom cellulosamolekylerna bör börja brytas sönder.

Aktiveringsenergin kunna artikel värmen från enstaka tändsticka. 3. Katalysatorn gör för att kemiska reaktioner går snabbare. detta beror på för att den reducerar aktiveringsenergin. Då kommer reaktionen igång lättare. detta möjligen räcker tillsammans med energin nära rumstemperatur istället för den inom enstaka eldslåga.

Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 11.4 1. detta behövs värme, bränsle samt syre för för att få enstaka flamma. 2. dem tre sätten för att släcka enstaka flamma är för att kall luft, kväva alternativt ta försvunnen bränslet. 3. Antändningstemperaturen är den lägsta temperatur vilket räcker för för att en visst ämne bör behärska antändas.

4. detta finns ämnen vilket förmå antändas från sig själva. detta beror på för att dem reagerar långsamt tillsammans med luftens syre så för att temperaturen stiger. mot slut uppnås antändningstemperaturen så för att dem börjar brinna. För för att förhindra detta förmå man lägga ämnena inom lufttäta kärl.

5. Flampunkt är den temperatur nära vilken en ämne avger brännbara gaser. 6. Stålullen är finfördelad samt kommer därför inom förbindelse tillsammans många atmosfär vilket innehåller syre såsom kunna underhålla enstaka förbränning. Stålklumpen är däremot kompakt. Testa dig själv 12.1 1.

ämne är ämnen såsom oss kunna tillverka saker från. 2. ämne kunna delas in inom polymerer, keramer samt kopp, fibrer, kompositer samt metaller. 3. Källsortering innebär för att man sorterar sina sopor inom exempelvis hushållet innan dem slängs försvunnen. 4. ifall oss ej återvinner så kommer materialen så småningom för att ta slut.

5. Återanvändning innebär för att identisk sak används flera gånger. Materialåtervinning innebär för att man gör nya saker från materialet. 6. detta kostar många valuta inom början när industrin bör skaffa färsk utrustning för för att behärska utnyttja detta likt återvunnits.

Dessutom är detta från massiv vikt för att återvinningsmaterialet ej är förorenat. Ofta innebär återvinning också många transporter vilket belastar miljön. inom längden tjänar man valuta på för att använda återvunnet ämne. Renheten får man lösa genom exakt källsortering dock även maskiner såsom förmå sortera samt granska.

Transportproblemet får man lösa genom för att äga miljövänliga transportmedel, samordna transporterna samt bygga små, lokala industrier. Testa dig själv 12.2 1. Trä består från cellulosa samt lignin. 2. Trä är kapabel användas mot material, virke, ved samt mot framställning från rayon, celluloid samt andra plaster samt framställning från terpentin, harts samt lack.

3. text är cellulosafibrer såsom pressats samman samt formats mot tunna papper. 4. Industrin besitter minskat sina utsläpp samt släpper ej ut ligninet likt förr. detta eldas istället upp inom ett så kallad sodapanna för för att få energi mot pappersbruket. dem kemikalier liksom används tas tillvara samt återanvänds inom en så kallat slutet struktur.

Man besitter också slutat för att använda klor nära blekningen. Istället används syrgas. 5. ni bör förklara kurera vägen hur detta går mot för att tillverka finpapper, från detta man börjar tillsammans trä. titta sidan 243–245 inom grundboken. Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB för tillfället för tiden skulle oss säkert använda plast istället för blad inom många fall.

Fastän oss besitter material äger plasten ändå tagit över många användningsområden där man använde blad för 100 år sedan. beneath medeltiden, innan man ägde uppfunnit text, använde man torkade djurhudar, pergament. detta skulle man säkert äga fortsatt tillsammans med angående man ej ägde kommit på text.

möjligen skulle oss använda material också. dock ifall detta ej fanns sidblad skulle antagligen böcker samt tidningar existera många dyrare samt mer sällsynta. Testa dig själv 12.3 1. Plast är konstgjorda polymerer. 2. enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler är ett jättemolekyl såsom består från massor tillsammans hopkopplade småmolekyler, så kallade monomerer.

3. Polyeten byggs upp från etenmolekyler samt används mot plastpåsar, matfolie, mjuka flaskor, leksaker samt avloppsrör. 4. PVC är byggt från molekyler vilket liknar eten, dock där enstaka väteatom är utbytt mot enstaka kloratom. Plasten används mot stuprör, fönsterkarmar, vattenledningsrör, golvmattor, slangar samt liksom isolering kring elkablar.

5. husdjur är enstaka polyester samt är kapabel användas mot läskedrycksflaskor samt kläder. 6. Ibland kunna man återanvända föremålen, mot modell hårda PET-flaskor. Plast är kapabel också återvinnas genom nersmältning samt tillverkning från nya varor, detta önskar säga materialåtervinning.

Kemisk återvinning är när man sönderdelar plasten mot monomerer samt sedan gör enstaka färsk plast alternativt andra kemiska varor. 7. detta beror på vilka saker ni ser. ett plaststol skulle förmodligen existera från trä istället, enstaka belysning från metall alternativt material. enstaka ryggsäck skulle förmodligen artikel från skinn alternativt material.

enstaka skrivdon skulle nog existera från metall. ett TV alternativt datorskärm skulle existera från trä alternativt metall. ifall golvet är från plastmatta skulle detta inom stället existera från trä alternativt linoleum (korkmatta). Muggar samt liknande såsom idag är från plast skulle förstås existera från porslin. ni kunna säkert komma på mera själv.

Plasten är kapabel nästan ständigt ersättas från andra ämne, dock detta är ej ständigt såsom dem fungerar lika utmärkt. Testa dig själv 12.4 1. Naturgummit kommer från latexsaft såsom man utvinner ur gummiträdet. 2. Gummimolekylen är uppbyggd från monomerer såsom kopplats ihop mot långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, polymerer.

3. Syntetgummi är konstgjort gummi, där molekylerna ej ständigt ser likadana ut liksom inom naturgummi. Syntetgummi görs från råolja. 4. inom en gummiband liksom ej är utdraget är gummimolekylerna hopknycklade. När man drar inom gummibandet rätas molekylerna ut. När man släpper gummibandet återtar molekylerna sin ursprungliga form eller gestalt.

5. Man fryser ner gummit mot –200 °C. Då blir detta sprött samt är kapabel pulvriseras. detta skiljs då från textilfibrer samt metaller såsom är kapabel finnas tillsammans från början. Gummipulvret förmå sedan blandas tillsammans nytt gummi samt bli nya däck alternativt blandas inom asfalt. Man förmå också återanvända däck genom regummering.

6. Bilismens genombrott gjorde för att detta behövdes stora mängder gummi mot samtliga däck. 163 t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 12.5 1. Keramikprodukter består från lera såsom bränts inom ugnar. Porslin är en modell. 2. eftersom keramer tål höga temperaturer användas dem inom motorer, raketmunstycken, spishällar samt värmeskydd på rymdfärjor.

dem används också såsom isoleringsmaterial inom elindustrin. 3. Lera formas mot en föremål liksom sedan bränns inom enstaka matlagningsapparat. Då blir föremålet hårt samt förmå ej suga upp vätska samt bli mjukt igen. dem små kornen inom leran besitter delvis smält samt klistrats ihop tillsammans med varandra.

4. Lera samt metalloxider är några ämnen såsom är kapabel forma keramer. 5. Keramer tål höga temperaturer, är tåliga mot kemisk frätning samt ofta mer slitstarka än metaller. 6. Supraledande keramer är keramer vilket förmå leda ström utan något elektriskt motstånd. Stenarna består oftast från korn från oorganiska ämnen, bland annat metalloxider, liksom smälts ihop samt bränts från värmen inom jordens inre.

• Testa dig själv 12.6 1. Den viktigaste ingrediensen inom kopp är småsten. 2. Sodaglas är kopp likt innehåller soda samt kalksten. detta sänker glasets smältpunkt samt gör detta mer lättarbetat. 3. Pyrex är en kopp såsom innehåller enstaka förening tillsammans boratomer. detta gör för att glaset tål kemikalier samt stora temperaturväxlingar.

Kristallglas är kopp där man tillsatt blyoxid. detta ger glaset ett särskild vikt samt klang. detta används mot kristallkronor samt prydnadsföremål. 4. Vindrutan är gjord från lamellglas – två alternativt flera tunna glasskivor likt limmats på en tunt plastskikt. angående rutan skadas så håller plasten ihop glaset.

5. Returglas pantas samt när dem bör användas igen diskas dem samt fylls återigen på tillsammans med nya drycker. många kopp återvinns via materialåtervinning. Glaset krossas först samt smälts sedan ner för för att formas mot nya glasprodukter. 6. När man tillverkar kristallglas tillsätts tungmetallen bly, såsom är giftig.

Testa dig själv 12.7 1. Fibrer är ämne inom trådform. 2. Bomull, silke, ull samt lin är naturliga fibrer. Konstgjorda fibrer är nylon, viskos, rayon, läge, syntetisk plast eller färg samt polyestrar. 3. en kompositmaterial är sammansatt från olika ämne, där man utnyttjar materialens bästa attribut.

4. Armerad betong, kolfiberarmerad plast samt glasfiberarmerad plast är modell på kompositmaterial. 5. När man tillverkar konstgjorda fibrer används olika polymerer liksom råmaterial. dem smälts alternativt löses upp samt sprutas sedan ut genom små munstycken så för att detta bildas långa fibrer.

6. Genom för att upphetta organiska fibrer utan syretillgång får man enstaka fiber från ren grafit (kol). Kolfibrer används likt armering inom olika plastprodukter såsom används inom flygplan, satelliter samt sportredskap. 164 7. Skelettet innehåller proteiner samt hårda kristaller från kalciumfosfat.

Proteinet är segt samt lite elastiskt. Kristallerna gör detta hårt så för att detta kunna stå emot tryck. 8. Ren betong tål tryck dock ej krafter vilket drar inom detta. Armeringsjärnen gör för att betongen också tål drag genom för att dem gör den segare. 9. Glasfiberarmerad plast används bland annat mot fritidsbåtar samt likt byggmaterial.

Kolfiberarmerad plast används bland annat inom sportredskap samt rymdfarkoster. Kevlararmerad plast används inom luftfarkost samt skottsäkra västar. 10.Några modell är silke, jute, hampa, angora, mohair, tagel, piassava, rami, polypropen, vinyl samt elastan. Här finns inga svar liksom är fel. angående ni bara äger kombinerat två olika ämne på något sätt så är detta rätt.

Fast enstaka sektion förslag möjligen fungerar lite bättre inom verkligheten. möjligen besitter ni kommit på för att göra porslin tillsammans med en skelett från plast, så för att enstaka skiva ej går sönder lika lätt angående man tappar den. alternativt också förmå ni äga hittat på för att armera betong tillsammans trä inom stället för tillsammans med järn, så för att den blir lättare.

ett sak såsom ni också förmå äga tänkt på är för att många tyger faktiskt är ett sorts kompositmaterial, eftersom man ofta väver samman fibrer från olika ämne. en vanligt modell är ett blandning från bomull samt polyester, såsom används inom många skjortor, blusar, klänningar samt jackor. enstaka fräsch typ från kompositmaterial likt forskarna just idag håller på för att förbättra är kol-kol-kompositer.

dem besitter en skelett från kolfibrer tillsammans med enstaka grafitliknande massa runtomkring. Man förmå då få ämne såsom är både styvare, starkare samt lättare än stål samt andra metaller. Testa dig själv 13.1 1. varenda metaller leder ström god, leder värme, besitter metallglans, hög smältpunkt, förmå smidas samt formas samt är ofta hårda samt tunga.

2. inom enstaka metallbindning sitter atomerna ej ihop två samt två. Istället hålls atomerna inom metallbiten ihop inom ”en enda massiv bindning” vilket är fördelad över samtliga metallatomer. 3. Metallbindningen är kraftfull. Därför behövs detta höga temperaturer för för att smälta metaller. för att metaller är utmärkt elektriska chef beror på för att strömmen är kapabel gå genom metallbindningen samt på så vis genom all metallbiten.

Metallers hårdhet samt höga densitet beror på för att atomerna hålls tätt ihop från metallbindningen. Trots för att metallbindningen är kraftfull är kapabel atomerna glida lite åt olika håll. detta gör för att metaller leder värme utmärkt samt är kapabel smidas mot olika former. Man förmå ej ge en alldeles bestämt svar utan bara tänka över dem olika användningsområdena.

Allra svårast skulle detta nog existera för att ersätta metallerna inom varenda elektriska ledningar från olika stöt. ifall oss ej ägde järn mot armerad betong skulle oss också existera tvungna för att bygga våra byggnad samt broar tillsammans med helt annorlunda teknik. dock för olika människor är detta olika användningsområden likt är viktiga.

ni möjligen äger kommit på något såsom är extra viktigt för dig. Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 13.2 Testa dig själv 13.5 1. Malm är mineral likt innehåller så många metall för att detta lönar sig för att utvinna.

Malmen bryts inom gruvor. 2. inom järnmalm finns atomslagen järn samt syre. 3. Slagg är detta ”skräp” vilket blir kvar när man besitter fått fram metal�len ur malmen. 4. Bly, grundämne samt kvicksilver är miljöfarliga tungmetaller. 5. dem sju stegen inom metallhanteringen är: malmbrytning, grovkrossning, anrikning, metallen frigörs genom kemiska reaktioner (till modell inom masugn), rening, bearbetning mot metallvaror samt sophantering/återvinning.

6. Järn består bara från järnatomer, medan detta inom stål även finns bland annat kolatomer. 7. eftersom metaller ej är någon oändlig tillgång måste oss återvinna dem. ifall metallerna oss använt ej återvinns kunna dem också förstöra vår natur där dem blir liggande.

för att återvinna metall är dessutom mer prisvärd än för att utvinna färsk ur malm. 8. Malmbrytning kunna förfula naturen. Regnvatten förmå ta tillsammans med sig tungmetaller samt andra föroreningar från slagghögar samt förgifta natur samt grundvatten. nära metallframställning är kapabel svavel från malmen komma ut inom struktur från svaveldioxid samt bidra mot försurningen.

För för att minska miljöskadorna förmå oss rena rökgaserna, använda svavel samt slagg mot nyttiga varor samt återvinna metallskrot. 1. Korrosion kallas den kemiska reaktion när rena metaller förvandlas mot kemiska föreningar så för att metallmaterialet förstörs. 2. oxiderat järn är järnoxider såsom innehåller vattenmolekyler.

3. Järn önskar hellre ingå inom kemiska föreningar än finnas inom ren struktur inom naturen. 4. Luften på västkusten innehåller både fukt samt krydda vilket påskyndar rostningen. 5. Aluminium får enstaka skyddande hinna från oxiderat aluminium likt hindrar fortsatt korrosion. 6. Målning, förzinkning samt legering.

7. Målning hindrar luftens syre för att nå metallen. Olika legeringar, såsom inom rostfritt stål, hindrar också korrosion, liksom för att täcka metallen tillsammans ett metall vilket bildar enstaka skyddande oxidhinna (förzinkning). Den främsta anledningen är för att man kunna hitta dem ädla metal�lerna inom ren form eller gestalt inom naturen.

dem fanns alltså tillgängliga utan större tekniska kunskaper. Koppar samt järn lyckades man framställa så småningom tillsammans enstaka ganska lätt teknik medan exempelvis aluminium kräver enstaka sofistikerad teknik. Därför är aluminium en modernt ämne trots för att detta är detta vanligaste metallatomslaget inom jordskorpan.

Lite förenklat förmå man säga för att ju oädlare ett metall är, desto mer energi krävs detta för för att omvandla malmen mot färdig metall. Testa dig själv 13.3 1. Den metall oss använder maximalt är järn. 2. Koppar används mot elledningar, hustak, rörledningar, mynt tillsammans med mera.

3. Guld används bland annat mot prydnader samt prydnader samt inom elektronikindustrin. 4. Koppar samt guld fanns dem första metaller liksom användes eftersom dem finns inom metallform inom naturen. 5. När aluminium kommer inom förbindelse tillsammans syre bildas enstaka skyddande hinna från oxiderat aluminium såsom hindrar metallen från för att rosta.

6. Här finns inga svar vilket är fel. Testa dig själv 13.4 1. Legeringar – blandningar från metaller – får ofta bättre attribut än rena metaller. 2. Rostfritt stål består oftast från järn, krom samt nickel. 3. Brons består från ungefär 10 % tenn samt 90 % koppar. Brons används mot blixtlås, fjädrar, kugghjul, ventiler samt statyer.

4. Mässing är ett legering mellan koppar samt zink. Den används framförallt mot patronhylsor, skruvar, urverk, ventiler samt musikinstrument. Nysilver består från koppar, zink samt nickel samt används mot bestick, brickor samt prydnadsföremål. 5. På rostfritt stål bildas detta ett skyddande hinna från kromdioxid.

6. Lödtenn är ett legering från tenn samt bly. Legeringen besitter ett lägre smältpunkt än rent tenn, vilket gör för att elektronikkretsarna ej skadas nära lödning. När man bör gjuta metallföremål är detta också lättare angående man ej behöver äga så hög temperatur för för att smälta metallen.

Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB Testa dig själv 14.1 1. inom atomens kärna finns protoner. Runt kärnan kretsar elektroner. 2.

Facit till alla Testa Dig Själv frågor finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningen

Skillnaden mellan olika atomslag är antalet protoner inom kärnan. 3. Protoner är positivt laddade, medan elektroner är negativt laddade. 4. ett atom är ständigt oladdad eftersom den innehåller lika många protoner såsom elektroner. 5. Elektroner samt protoner besitter motsatt laddning samt dras därför mot varandra. dock eftersom elektronerna rör sig så snabbt runt atomkärnan dras dem ej in inom den.

Atomkärnan är massiv samt massiv samt ligger inom mitten noggrann liksom solen. Elektronerna är många mindre samt kretsar runt kärnan noggrann liksom planeterna runt solen. dock detta finns ingen elektrisk laddning mellan planeterna samt solen, utan detta är tyngdkraft vilket håller ihop dem. samt man är kapabel ej hitta några mindre delar inom solen likt skulle motsvara protonerna inom atomkärnan.

Elektronerna rör sig också många fortare än vilket planeterna gör. Testa dig själv 14.2 1. detta fanns ryssen Dimitrij Mendelejev såsom kom på systemet. 2. Atomnumret är detsamma vilket antalet protoner inom atomens kärna. inom detta periodiska systemet är atomslagen strukturerade efter atomnumret.

3. dem vågräta raderna kallas perioder, samt dem lodräta kallas grupper. 165 t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t 4. Elektronskal kallas dem banor liksom elektronerna rör sig inom runt atomkärnan. Valenselektroner är elektronerna inom atomens yttersta skal. 5. dem olika atomslagen inom enstaka samt identisk lag äger varenda lika många valenselektroner.

6. Här får ni ta hjälp från grundämnestabellen samt detta periodiska systemet längst bak inom boken.

Men skillnaden i massa Sr inte mStbar

7. Rutherford skickade enstaka stråle från små atomkärnor (positiva) mot ett guldfolie. dem flesta gick tvärs igenom dock några studsade åter. han antog då för att detta måste finnas ett positiv kärna inom mitten från guldatomen. Bara dem kärnor vilket träffade rakt på enstaka kärna studsade igen. dem andra kunde åka igenom mellan kärnan samt elektronerna.

Elektronerna måste alltså existera många små samt röra sig runt kärnan. dem olika atomslagen inom ett samt identisk period besitter varenda lika många elektronskal. Testa dig själv 14.5 Testa dig själv 14.3 1. ett redoxreaktion är när en ämne avger elektroner samt ökar sin laddning, samtidigt likt en annat ämne tar upp elektroner samt reducerar sin laddning.

2. Ädla metaller är exempelvis platina, guld samt silver. Oädla metaller är mot modell kalcium, natrium samt magnesium. 3. Den oädla metallen bildar joner, medan den ädlare förvandlas mot metall. 4. ett offeranod är enstaka metallbit vilket är oädlare än den metall vilket bör skyddas. Antingen sätter man offeranoden direkt på metallen vilket bör skyddas, alternativt så sammanbinder man metallen samt offeranoden tillsammans enstaka metallkabel.

Offeranoden kommer för att förstöras snabbare än den metall såsom bör skyddas. 5. Järnnyckeln överdras tillsammans en tunt silverskikt. Silverjonerna blir mot silveratomer. Samtidigt förvandlas enstaka sektion järnatomer mot järnjoner vilket går ut inom lösningen. 6. Ingenting eftersom guld är ädlare än järn.

7. Silver är ädlare än dem metaller vilket ingår inom diskbänksplåten, så för att detta kunna uppstå galvanisk korrosion. Då kommer diskbänken för att rosta fastän den är gjord från ”rostfritt” stål. 1. Molekylbindningar finns inom samtliga ämnen vilket består från molekyler, exempelvis vätska, vätgas, syrgas samt organiska ämnen.

2. Ädelgasstruktur betyder för att atomen äger en fullt ytterskal. samtliga atomer strävar efter för att få detta. 3. inom enstaka molekylbindning delar två atomer på en elektronpar samt stannar därför tillsammans. 4. Syreatomen besitter sex valenselektroner. För för att få en fullt ytterskal måste varenda atom få ytterligare två elektroner.

För för att få detta delar dem två syreatomerna inom syremolekylen (O2) på två stycken elektronpar. detta kallas för enstaka dubbelbindning. Testa dig själv 14.4 1. enstaka jon är enstaka atom såsom förändrats så för att den blivit elektriskt laddad. Den äger antingen lämnat försvunnen alternativt tagit upp elektroner.

2. inom jonföreningar finns inga avgränsade molekyler. Jonföreningar bildar kristaller. Molekylföreningar bildar små avgränsade molekyler. 3. inom enstaka metall bildar elektronerna en ”hav” likt metallatomerna ”badar” inom. Elektronerna hör ej mot någon speciell metallatom, utan delas från varenda. 4. Positiva joner bildas från metallatomer samt väte (till vänster inom detta periodiska systemet).

Negativa joner bildas från ickemetaller (till höger inom detta periodiska systemet). 5. angående atomerna inom enstaka bindning är lika utmärkt på för att dra mot sig elektroner bildas ett molekylbindning. Atomerna delar alltså på elektronerna inom elektronpar. dock ifall den en atomen gärna ger försvunnen samt den andra gärna tar emot elektroner bildas enstaka jonbindning.

6. Aluminiumklorid: AlCl3, Magnesiumklorid: MgCl2, Magnesiumoxid: MgO När man löser upp ett jonförening, delar den upp sig helt inom positiva samt negativa joner. ifall jonerna går eller reser genom lösningen bär dem tillsammans sig elektrisk laddning – detta fungerar noggrann liksom strömmen från elektroner inom ett elektrisk ledning.

När man löser upp sötningsmedel, delas detta upp inom sockermolekyler. dem är oladdade samt är kapabel därför ej transportera någon laddning genom lösningen. 166 1. dem oladdade partiklarna inom atomkärnan kallas neutroner. 2. Isotoper är atomer tillsammans med lika många protoner dock olika många neutroner inom kärnan.

3. Neutronerna hjälper mot för att hålla samman partiklarna inom atomkärnan. Utan neutroner skulle dem positiva protonerna stöta försvunnen varandra. 4. ett mol från en ämne är lika många gram från ämnet vilket atommassan alternativt formelmassan är uttryckt inom u. 5. Kol (C) väger 12 u. Väte (H) väger 1 u.

Metan CH4 väger därför 12 u + 4 · 1 u = 12 u + 4 u = 16 u. Man behöver alltså 12 g kol samt 4 g väte. Testa dig själv 15.1 Testa dig själv 15.2 1. Primärbatterier är kapabel ej återuppladdas, dock detta kunna laddningsbara batterier. 2. en alkaliskt energikälla består från en ytterhölje från zink.

Inuti höljet finns manganoxid inom ett lösning från kaliumhydroxid. Zinken förvandlas mot zinkjoner, Zn → Zn2+ 2e–. Zinken blir minuspol samt skickar elektroner genom ett sladd mot kolstaven inom manganoxiden. dem positiva manganjonerna dras dit samt minskas mot manganatomer, Mn4+ + 4e– → Mn. 3. Laddningsbara batterier är exempelvis blyackumulatorer (bilbatterier), Nicad-batterier, litiumjonbatterier samt metallhydridbatterier.

4. Jonlösningen leder ström samt jämnar ut överskottet på minusladdningar. ifall detta ej fanns någon jonlösning skulle den elektriska strömmen omedelbart producera en överskott på minusladdningar inom pluspolen, så för att strömmen ej kunde fortsätta. 5. Galvani upptäckte för att man kunde få elektricitet från järn samt mässing angående dem fanns inom förbindelse tillsammans med grodmuskler.

han trodde för att elektriciteten kom från ”livskraft” inom muskeln. detta plats hans landsman Volta såsom visade för att man bara behövde ett jonlösning mellan metallerna för för att producera en energikälla. Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB t e s ta d inom g s j ä l v fa c inom t Testa dig själv 15.3 1.

nära ett elektrolys använder man elektrisk energi för för att driva ett kemisk reaktion likt ger mer energirika ämnen. 2. nära elektrolys från saltsyra (HCl) får man vätgas (H2) samt klorgas (Cl2). 3. Galvanisering innebär för att man tillsammans med hjälp från elektrolys belägger ett järnbit tillsammans med zinkmetall.

4. nära elektrolys från saltsyra dras vätejonerna mot minuspolen liksom besitter en överskott på elektroner. Där tar dem upp enstaka elektron samt bildar väteatomer likt slår sig samman samt bildar vätgas. dem negativa kloridjonerna dras mot pluspolen där dem lämnar sin överskottselektron samt bildar kloratomer.

dem slår sig samman två samt två samt bildar klorgas. 5. Järnspiken får artikel katod medan ett zinkbit får existera anod. Båda sänks ner inom enstaka lösning tillsammans med zinkjoner. När strömmen slås på blir spiken negativt laddad samt drar mot sig positiva zinkjoner. Zinkjonerna tar upp elektroner samt bildar zinkmetall såsom lägger sig på spiken.

Samtidigt drar strömkällan försvunnen elektroner från zinkblecket så för att zinkatomerna omvandlas mot positiva zinkjoner såsom går ut inom lösningen. 6. Aluminiummalmen bauxit är aluminiumoxidhydroxid. tillsammans med NaOH samt upphettning omvandlas den mot oxiderat aluminium. Sedan använder man elektrolys.

Man leder ström genom den smälta aluminiumoxiden så för att aluminiumjonerna tar upp elektroner samt förvandlas mot aluminiummetall. 7. ifall zinkytan är oskadad äger den enstaka skyddande oxidhinna, liksom gör för att bilen ej rostar. angående zinkytan är skadad, så för att syre samt dricksvatten kunna anlända åt järnet inom bilplåten, så fungerar ändå zinken runtomkring likt enstaka offeranod samt skyddar järnet.

Kopiering tillåten. Spektrum Kemi © Liber AB 167