Thrillerbok specialagent som slutar och istället hjälper

Med ”Intermezzo” bevisar sig attack Rooney liksom generationsförfattare

När mammor dör, växer detta sly överallt.

Kane är spion för CIA och har en enda uppgift: att ta sig in, göra vad som krävs och sedan ta

då pappor dör, uppstår en avbrott – en intermezzo. Sorgens undantagstillstånd existerar en sätt för att tolka titeln vid irländskaSally Rooneys nya långnovell. detta mellanrum, var allt står samt väger.

Det existerar snart tio tid sedan utflykt Rooney vann ovan bota världen tillsammans med debuten ”Samtal tillsammans med vänner” (2017) likt följdes från den romantiska superhiten ”Normala människor” (2018).

vid senare period besitter denna omsatt uppmärksamheten inom några inspel inom den politiska debatten: en apropå den irländska folkomröstningen ifall abort, en angående för att ej sälja rättigheter mot sina senaste skrivna verk vid hebreiska, vilket följdes från ytterligare en inlägg angående kriget inom Gaza inom våras.

Samtidigt besitter hennes framgångar dragit mot sig kritikernas uppmärksamhet vid skönhetsfläckar.

tillsammans den tredjeplats boken ”Vackra planet plats existerar du?” (2021) pekade flera vid enstaka återkommande trend mot sentimentalitet samt alltför lyckliga slut. maximalt intressant existerar den bedömning likt framhållit mansskildringarna vilket stereotypa, ”inverterade Disney-prinsessor”, medan gnället vid för att hennes gestalter existerar marxistiska posörer förmå framstå liksom orättvist.

Rooney behöver inte formulera ett politisk svar till sina huvudpersoner.

Vi listar aktuella spionthrillers, kryddat med ett par klassiker: Ken Follett, John Le Carre, Andreas Norman, Magnus Montelius med flera

Hennes styrkor existerar för att inta deras perspektiv, frammana mellanmänsklig interaktion samt intimitet, hålla uppe tempot samt nere ordantalet, samt utföra läsaren berörd. Nyckeln mot allt detta existerar den realistiska, mångbottnade dialogen. Rooney bygger spänning genom för att producera ett förväntan angående vad såsom bör sägas, till för att sedan låta gestalterna svara något helt annat.

inom ”Normala människor” driver detta grepp bota den romantiska intrigen.

inom laddade situationer förväntar sig gestalterna för att bli avvisade samt förnedrade dock får istället älskade samt upprättelse. möjligen existerar detta detta liksom uppfattats vilket en önsketänkande, nästan utopiskt drag. Någonstans denna plats, inom mötet mellan detta vardagliga, förväntade samt detta lite förunderliga, underbara, finns även enstaka förklaring mot varför Rooney väcker sådan lust, mot varför just hennes skrivna verk, mot skillnad ifrån nästan all ytterligare samtida middlebrow-litteratur, existerar därför väntad samt hajpade.

Upptakten mot ”Intermezzo” existerar enstaka begravning.

Liksom flera andra kritisk händelser inom boken äger den redan skett, samt implikationerna från vem såsom gjorde samt sa vilket avtäcks successivt till läsaren. Begravningen sätter omväg igång ett kedja reaktioner hos ett lag vid fem personer inom 20- samt 30-årsåldern: enstaka husockupant samt deltidseskort, enstaka kvinna vilket lämnat sin alkoholiserade man, ett stolt samt sjuk akademiker samt numeriskt värde många olika bröder.

Välkänd Rooney-rekvisita återkommer: detta existerar Trinitys universitetsmiljöer samt Dublins gator samt parkerar samt knepiga föräldrar samt idén ifall för att älskade ovan ålders- samt klassgränser förmå slå upp detta bottenfrusna havet inom oss.

Böcker som är så mycket mer än en deckargåta som ska lösas, som ägnar lika många rader åt att skildra människors beteenden, relationer och tidsandan

denna plats finns även enstaka sektion litterärt krimskrams, en start Wittgenstein-citat samt ett avslutande register ovan referenser mot bland andra Joyce samt Shakespeare (i båda fall oklart vilket detta tillför). Dialogen imponerar liksom vanligt, mot modell inom ett självlysande restaurangscen likt slutar inom katastrof.

En från hennes främsta styrkor, för att artikel lojal tillsammans med sina gestalters erfarenheter samt perspektiv, manifesteras denna plats inom numeriskt värde helt olika röster

En betydande utveckling existerar för att Rooney väljer för att utföra dem numeriskt värde huvudrollerna inom ”Intermezzo” mot män.

Storebrodern Peter Koubek äger (liksom Rooney) tävlat inom universitetets debattlag samt blivit människorättsadvokat. han seglar stridslystet fram vid livets yta tillsammans social intelligens samt verbala färdigheter likt vapen.

Vi har listat nio kriminalromaner som stämmer in på beskrivningen

Lillebrodern Ivan Koubek lever vid enstaka frilansuppdrag på grund av startups samt tävlar inom schack. denne äger svårt för att studera från sin omgivning samt framstår liksom vagt aspig, vid gränsen mot incel: ”Det plats då Ivan blev sexton, sjutton liksom han samt Peter började tjafsa, mot samt tillsammans bråka, angående politik, saga, allt möjligt, gravida kvinnor inom kollektivtrafiken, samt Peter kallade Ivan på grund av allsköns elaka saker, kvinnohatare, loser.”

Trots för att männen existerar unga samt vackra (Ivan besitter visserligen tandställning, dock existerar även utdragen tillsammans med ”intelligenta händer”) handlar detta ej angående Disney-prinsar.

Tvärtom finns inom skildringen från dessa samtida, ännu ganska outforskade, manstyper noggrann den fräschör samt detta allvar vilket äger gjort Rooney mot generationsförfattare. enstaka från hennes främsta styrkor, för att artikel lojal tillsammans sina gestalters erfarenheter samt perspektiv, manifesteras denna plats inom numeriskt värde helt olika röster. tillsammans med Peter flödar språket fram inom snabba, registrerande intryck samt ett inre monolog var huvudstaden i irland existerar spelplanen samt människorna – framför allt dem numeriskt värde kvinnor han samtidigt träffar – spelpjäserna.

tillsammans Ivan existerar berättandet logiskt, ungt samt nästan kallt dock träffar ovan mot hjärtskärande då han blir förälskad inom den fjorton tid äldre Margaret.

När Adrian Lyne på 1980-talet regisserade det erotiska dramat 9 ½ weeks talades det mycket om den estetiserade skildringen av en snedvriden maktbalans i en relation

Klara Lindells översättning tycks genomgående inom synk tillsammans dessa numeriskt värde röster, bara någon enstaka gång faller detta ovan inom enstaka skorrande, otillgänglig ton, vilket inom dem viktiga öppningsmeningarna var den 32-årige Peter tänker vid Ivan vilket ”grabben” samt vid hans tandställning såsom ”ungdomens ojämförliga obehag”.

Brödernas inbördes maktdynamik, ansvarsfördelning samt relation mot pappan liksom just äger gått försvunnen existerar romanens kärna, samt även var Rooney förnyar sig maximalt.

detta omfattande temat, kärleksförbindelser liksom väcker skam samt vämjelse hos enstaka egen samt hos andra, bränner även mot. Samtidigt existerar detta Rooneysk stapelvara, dessa udda par liksom genom åtrå, komplicerat (välskildrat) sex samt någon typ från kathartisk informationsutbyte mot senaste nystar upp sin härva från kaos. Även ifall greppet besitter tappat bort eller missat något från sin lyster, håller detta bevisligen till ytterligare ett bok.

FAKTA

ROMAN

Konstpodd: inom själva verket