Vik historia miljö och människor

VIK saga, miljö & människor redaktion: Herman Bengtsson, Håkan Liby, Olle Norling (bild) samt Anna Ölund Innehåll vik – saga, miljö & människor utgivare: Stiftelsen Upplandsmuseet 2015 isbn 978-91-86145-29-3 © Stiftelsen Upplandsmuseet samt författarna omslagsbild: Olle Norling grafisk form: Södra tornet överföring papper: Arctic Matt 130 gr (inlaga), Munken Polar 150 gr (för- samt eftersättsblad) tryck: TMG Taberg Media Group, Taberg Upplandsmuseet, Fyristorg 2, 753 10 Uppsala www.upplandsmuseet.se 5 förord 7 den medeltida godsbildningen samt dess förutsättningar Christian Lovén 19 spår från ramborgs gård Anna Ölund 29 detta aristokratiska existensen Herman Bengtsson 41 slottet beneath senmedeltiden samt 1500-talet Christian Lovén 53 slottets byggnadshistoria ifrån 1600-talet mot våra dagar Sverker Larsson 71 stenhuset samt dess föregångare –viks herrskapsbostäder Sverker Larsson 85 jordbruket beneath vik Per Lundgren 101 biologiskt kulturarv samt biologisk diversitet vid vik Tommy Lennartsson & Anna Westin 123 folkhögskolan Anna-Lena Åberg 135 landstinget samt viks slott Mats O Karlsson 145 dagens bebyggelse Ulrika Sahlsten 107 sanning samt skrönor vid vik – några mening ifall innehavarna Anna-Lena Åberg 175 författarna 3 iv Slottet beneath senmedeltiden samt 1500-talet Christian Lovén E Vik fanns enstaka sålunda kallad enkelhusborg, enstaka befästning var varenda funktioner plats samlade inom ett enda byggnad.3 detta plats ett typiskt senmedeltida byggnadstyp.

Murningssättet, gråsten kombinerat tillsammans med tegel, är kapabel bara ges ett allmän datering mot efter 1250. Teglen existerar lagda inom munkförband, vilket ej tillämpades efter omkring 1550. Några sekundära mellanväggar inom källarvåningarna existerar även byggda inom munkförband, vilket visar för att slottet byggdes minimalt några decennier före 1550.

inom bristande vid direkta belägg till då slottet byggdes äger forskningen tittat vid ägarlängden. Vem bland Viks ägare plats målinriktad nog för att bygga ett murad borg? samt blickarna besitter fastnat vid Nils Klausson (Sparre från Ellinge), död 1505 samt far mot den belägrade Knut Nilsson. Anledningen mot för att Nils Klausson existerar huvudkandidaten existerar för att han plats hövitsman vid numeriskt värde viktiga slott, Älvsborg samt Stegeholm, samt på det sättet plats inblandad inom rikspolitiken, samt för att han levde länge, tills han fanns omkring 55 kalenderår.

enstaka ytterligare kandidat existerar givetvis sonen Knut, vilket hörde mot rikets råd 1520 samt liksom fanns den vilket blev omringad 1521.4 Detta fanns dem sista unionsstridernas period, dem strider likt brukade kallas ”Gustav Vasas befrielsekrig” inom skolböckerna, samt Knut hörde mot dem flera svenska adelsmän vilket ville för att unionen tillsammans land samt Norge skulle bestå.

dock för att bygga ett borg vilket Vik tog säkert uppemot en decennium, samt Knut existerar ej inom övrigt belagd såsom ett politiskt energisk individ. enstaka ytterligare blad från saken existerar för att Vik, liksom oss skall titta, ej fanns byggt såsom enstaka riktigt seriös befästning, dock även ifall borgen delvis fanns en skrytbygge blir nog resonemanget detta identisk.

inom väntan vid naturvetenskapliga dateringar existerar detta kvar enstaka god gissning för att Viks slott byggdes från Nils Klausson omkring tid 1500. fter Ramborgs död gick Vik inom arv genom generationerna, ända mot 1800-talet. detta övergick ursprunglig mot sonen Gustav Arvidsson, samt detta existerar belagt likt hans sätesgård 1334 samt 1357.

1382 ägdes Vik från sondottern Margareta Arvidsdotter, gift tillsammans riksrådet samt lagmannen Ture Bengtsson (Bielke). detta är kapabel äga varit makarnas sätesgård, eftersom Ture utfärdade en meddelande denna plats 1413. Sonen, riksrådet berg Turesson (Bielke), innehade sedan gården. Hans dotter Katarina bodde på denna plats 1458.

Hennes son Nils Klausson (Sparre från Ellinge) skrev sig hit ifrån 1477. han blev riddare 1497 samt dog 1505. Sonen Knut, död 1522, bodde sedan denna plats tillsammans sin mor Margareta Lagesdotter (Brok). Efter hennes död 1526 ärvdes Vik från dottern Pernilla Nilsdotter, såsom plats änka samt levde på denna plats ända mot 1556.1 detta plats ett från dessa ättlingar liksom lät bygga gårdens stora märkvärdighet (fig.

1). land äger massor från välbevarade medeltida kyrkor, dock ett fåtal intakt icke-kyrkliga medeltida byggnader. Viks höga slott existerar enstaka från dem allra bäst bevarade. Utvändigt existerar läka murstommen ända upp mot taket medeltida, samt invändigt existerar dem tre nedersta våningarna inom stort sett orörda. Inga naturvetenskapliga dateringar från Slottet besitter gjorts, utan oss måste förlita oss vid enstaka enda skriftlig källa samt vid stildrag på grund av för att datera detta.

Vik plats ett borg, samt ett krigshändelse existerar den enda skriftliga ledtråden mot Slottets ålder. inom Peder Swarts krönika angående Gustav Vasa, skriven omkring 1560, berättas för att 1521 belägrade Gustav Vasas trupper ”ett litedt hwss inom Haund [=Hagunda] benembt Wijk”. Ägaren Knut Nilsson plats egen vid borgen, samt man höll ut inom mer än en år.2 termen ”hus” plats enstaka vanlig beteckning till borgar.

Den märkvärdigt långa belägringen skall diskuteras längre fram. 41 Fig. 2. Planer från Slottets sex våningar.

Inbundna böcker

Norr existerar åt motsats till vänster. Nedersta källarvåningen benämns inledande våningen o.s.v. mörk visar medeltida murverk, rött visar ändringar ifrån 1500-talets inledande hälft alternativt mitt samt blått varenda senare ändringar. Modifierad efter Thordeman 1928. Byggnaden äger en genomgående trapphus, dock dessa trappor byggdes inledningsvis vid 1600-talet.

inledande våningen nådde man ursprungligen via ett steg inom utrymme nr 6 vid planen. numeriskt värde mellanmurar inom våningens södra sektion (till vänster inom fig. 2) existerar sekundärt tillkomna, dock dem existerar byggda inom munkförband. Denna vånings maximalt intressanta specifikation finns åt sjösidan, boende 4 samt 5. Nr 4 besitter tolkats vilket enstaka brunn samt nr 5 såsom ett utfallsport.

Brunnen måste äga huggits ned inom klippan till för att ge en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket ägde motsvarigheter vid andra borgar. Antagligen existerar den för tillfället fylld från byggavfall samt annat skräp, dock detta bör artikel möjligt för att öppna den igen. Murverket existerar för tillfället många reparerat, dock Thordeman såg spåren från utfallsporten.

Den ledde ut mot den sluttande berghäll såsom Slottet existerar byggt vid, tillsammans bara några meter ned mot Mälaren.5 Utfallsportar fanns vid stora borgar, dock Vik existerar troligen Slottet beneath medeltiden Viks arkitektur äger skildrats från Bengt Thordeman inom enstaka text vilket utkom inledande gången 1928. Fastän den snart existerar hundra tid äldre finns detta ytterst lite liksom man skulle vilja ändra inom texten – Thordeman plats ett många skicklig byggnadsarkeolog, samt denne ägde tillfälle för att undersöka murverket inom samband tillsammans ett restaurering 1924.

detta finns heller inga skäl för att utföra nya versioner från dem planritningar vilket Thordeman publicerade, dock inom (fig. 2) äger dem kompletterats tillsammans färgmarkeringar från byggnadsperioderna. Slottet äger idag sex våningar samt ett vindsvåning. dem tre nedersta våningarna äger karaktären från källare eftersom dem besitter valv samt små fönstergluggar, dock detta existerar bara inledande våningen liksom delvis befinner sig beneath marknivån.

Fig. 1. Viks slott ifrån sydöst. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet. 42 43 Fig. 3. Schematisk sektion genom boende 12. Slottets tjocka yttermur mot vänster.

Read reviews from the world’s largest community for readers

ursprungliga. Även denna plats tycks alltså den bekvämare trappan äga fortsatt uppåt. inom fjärde, femte samt sjätte våningarna existerar förstugans valv ifrån 1600-talet, vilket fullfölja för att eventuella spår äger försvunnit, dock troligen besitter detta fyrsidiga trapphuset förbundit samtliga våningar. en alternativ existerar för att dessa övre samt mera bekväma våningar ägde en trappsystem vilket motsvarade detta nuvarande.

Slottets tredjeplats etage äger en stiligt plats inom norra delen, tillsammans valven burna från enstaka mittpelare. Thordeman tänker sig för att detta varit borgstugan, alltså tjänstefolkets samt soldaternas sällskapsrum. dock funktionen ändrades snart, till fram mot restaureringen 1924 plats rummet uppdelat från sekundära murar inom munkförband.

enstaka ytterligare möjlig ställe till borgstugan existerar utrymme 15 inom andra våningen, eftersom på denna plats fanns ett privet. ifrån samt tillsammans med fjärde våningen avslutas dem medeltida valven, samt våningshöjderna existerar större än dem plats beneath medeltiden.

Stiftelsen Upplandsmuseet

inom fig. 2 existerar förstugans samt trapphusets murar inom fjärde samt femte våningarna markerade såsom medeltida, trots för att inga belägg finns till för att dem innehåller medeltida murverk. Anledningen existerar för att planformen tillsammans ett genomgående förstuga, således kallad parstugeplan, existerar sålunda typisk till senmedeltiden för att man är kapabel anta för att murar fanns denna plats redan ifrån start.

inom fjärde våningen finns borgens ytterport. detta oss ser för tillfället existerar 1600-talsportalen, dock säkerligen satt den vid identisk lokal beneath medeltiden – ägde den tagits upp vid 1600-talet skulle den äga placerats mitt vid fasaden istället till förskjuten söderut. Den medeltida placeringen styrdes från för att den vid vanligt sätt skulle leda in inom förstugan.

idag leder ett stenramp upp mot porten, dock ursprungligen fanns på denna plats säkert ett vindbrygga. Fjärde samt femte våningarna besitter flera priveter, alltså toaletter, ifrån medeltiden. Avföringen leddes inom murkanaler mot enstaka mynning nära marken. Spår från likadana priveter finns vid exempelvis Utö byggnad vid Bond-Arnö inom Mälaren. Typiskt existerar för att dem ej mynnade vid ingångssidan – även beneath medeltiden försökte man undvika orenhet.

Egentligen plats priveter tillsammans med murkanaler ett föråldrad struktur då Slottet byggdes, till uthängda priveter tillsammans fritt fall mot marken luktade långt mindre, dock systemet tillsammans med murkanaler plats förbättrad ur försvarssynpunkt eftersom detta ej gav fienden anfallspunkter. Thordeman trodde sig dock behärska konstatera spår även från ett uthängd privet vid sjösidan inom fjärde våningen.

Dessa våningar får antas äga innehållit adelsfamiljens bostadsrum samt plats på grund av gäster. samt därför fanns på denna plats enstaka betydande den enda enkelhusborgen tillsammans med denna detalj. andra våningen äger även några tidigt tillfogade mellanmurar dock existerar inom övrigt många välbevarad. inom utrymme 15 besitter funnits ett privet, enstaka toalett, inom yttermuren.

Åt landsidan finns enstaka ytterport såsom tydligen haft dubbla portblad eftersom den haft dubbla stängningsbommar. Anledningen mot den ytterligare försiktigheten plats för att porten ligger inom marknivå, vilket innebar ett kraftig minskning från borgens försvarsstyrka. inom andra våningen börjar enstaka från Viks intressanta specifikation, enstaka smal murtrappa likt löper ända upp mot femte våningen.

Murtrappor existerar vanliga inom medeltida kyrktorn, dock bland enkelhusborgarna existerar detta bara Torpa stenhus inom södra Västergötland vilket kunna ståta tillsammans en liknande trappsystem. Thordeman fann för att denna murtrappa plats den enda förbindelsen mellan våningarna. dock detta låter otroligt för att exempelvis tallrik tillsammans festmat tillagad inom dem nedre våningarna skulle äga burits upp genom denna smala steg mot salen.

Anledningen mot Thordemans slutsats plats för att trappan inom inledande våningens plats 6 bara är kapabel äga nått våningen omedelbart ovanför. detta lokal den nådde, nr 12, besitter en valv såsom gjorde detta omöjligt för att gå vidare uppåt. dock enstaka fräsch analys visar för att detta valv existerar sekundärt. detta existerar byggt såsom en halvt tunnvalv, tillsammans sämre teknik än övriga valv (fig.

3). Den halva tunnvalvsformen är kapabel förklaras tillsammans med för att detta plats svårt för att hugga in ett avsats på grund av en sekundärt valv inom yttermuren, dock tillsammans med denna form eller gestalt lutar sig valvet mot muren utan för att trycka neråt. för att valvet inom plats 12 existerar sekundärt betyder för att detta bekvämare trapphus besitter fortsatt uppåt.

inom tredjeplats våningen finns vid motsvarande plats enstaka massiv spishärd såsom måste artikel sekundär eftersom den vilar vid detta halva tunnvalvet. Den finns inom en änden från den tunnvälvda förstugan, mellan utrymme 17 samt 18. Förstugans tunnvalv existerar medeltida, dock nära spishärden består valvet från egendomliga tvärställda kupor såsom ej kunna artikel 44 Fig.

4. Fasaduppmätning från Björn Åkerlunds arkitektkontor 1924 inom Viks samling likt visar Slottets västfasad (åt sjön), tillsammans med markering från dem ursprungliga våningshöjderna tillfogad. i enlighet med Aschaneus fanns samtliga våningar inom Slottet välvda fram mot 1600-talets ombyggnad. detta kunna tillsammans säkerhet förkastas. Ankarslutar visar för att den ursprungliga fjärde våningen ägde bjälktak, samt då existerar detta ej troligt för att någon från dem övre våningarna fanns välvd.

Nuvarande sjätte våningen besitter dessutom betydligt tunnare murar (se fig. 2) likt knappast skulle äga motstått sidotrycken ifrån valv. Man bör även notera för att Thordeman ej nämner något ifall för att spår från valv framkom nära restaureringen. Aschaneus hävdade för att Slottet ursprungligen ägde nio våningar, samt han äger stöd från ett ytterligare 1600-talstext likt talar angående kurera elva våningar.7 för att Slottet varit högre existerar helt uppenbart.

vid sjösidan syns både igensatta glasruta samt ålderdomliga ankarslutar, inom form eller gestalt från en omvänt S, såsom visar platsen till golvbjälkar. dem vittnar tillsammans angående för att murarna innehåller sju ursprungliga våningar samt inledande metern från enstaka åttonde sektion från Slottet: ett massiv festsal. Den nuvarande således kallade Riddarsalen inom sjätte våningen existerar enstaka 1800-talsskapelse vilket tar upp halva våningsplanet.

vid Glimmingehus inom Skåne tar festsalen vid identisk sätt bara upp halva våningsplanet, dock enstaka 1700-talsbeskrivning från Stora Dala inom Västergötland anger för att salen tog upp all våningsplanet. vid Vik måste en annat våningsplan, lämpligen högst upp, äga varit skyttevåning. angående försvaret ägde en helt öppet våningsplan gick detta fortare på grund av krigarna för att ta sig ifrån blad mot blad än angående dem fanns hänvisade mot enstaka skyttegång längs yttermurarna.

Nuvarande fjärde mot sjätte våningarna rymde ursprungligen fem våningar (se nedan), därför denna plats fanns gott angående lokal till allt. kanske innehöll Slottet en kapell. 1600-talsskribenten Martin Aschaneus uppger för att ”beläten”, alltså helgonbilder, samt kors fanns kvar vid Vik vid hans tid.6 Aschaneus existerar ibland opålitlig, dock detta existerar ej otroligt för att en kapell fanns.

45 som kapas från takfoten (fig. 4). angående man tänker sig enstaka nionde etage likt ett bris mellan gavelrösten stämmer Aschaneus’ övning. från övriga enkelhusborgar existerar detta Bergkvara inom Småland liksom kommer närmast – den skall i enlighet med enstaka 1700-talsbeskrivning äga haft sju våningar. nordmur finns en klart litet öppning, senare igensatt, dock murningen tyder vid för att detta ej existerar ursprungligt (fig.

5 b). Hängtornen besitter ständigt setts såsom ursprungliga, dock ett studie från murverket visar för att dem existerar senare tillbyggnader (fig. 5 a–b). Slottets tegelmurverk existerar byggt inom munkförband, var numeriskt värde löpare (långsidor) omväxlar tillsammans med ett mugg (kortsida). Hängtornen existerar byggda inom renässansförband var vartannat skift består från bara löpare, vartannat från bara koppar.

Munkförband slutade användas omkring 1550, samt nära identisk period dök renässansförbandet upp samt blev helt ledande. Varför denna snabba passage skedde vet oss ej. Renässansförbandet existerar ej starkare, samt detta går åt mer tegel angående muren vid vanligt sätt består från ordentligt murade ut- samt insidor tillsammans med enstaka gjuten fyllning mellan sig.

Förklaringen existerar möjligen för att detta existerar enklare för att producera regelbundet murverk ifall varenda skift bara består från likadant lagda tegel. Hängtornen Slottet äger sålunda kallade hängtorn inom samtliga fyra hörnen. sådana fanns vid flera enkelhusborgar, exempelvis Örbyhus inom svensk region samt Bergkvara inom Småland.

Viks hängtorn skiljer sig ifrån dem andra dels genom för att dem existerar större, dels genom för att dem ej utgår ifrån murkrönet utan sitter en stycke ned. Syftet tillsammans med hängtorn, samt tillsammans samtliga utstickande hörntorn, plats för att man skulle behärska beskjuta fiender ifrån sidan ifall dem försökte storma Slottet. Troliga spår från skottgluggar syns nedtill inom samtliga Viks hängtorn (se markeringen inom gult inom fig.

5 b). inom sydvästra tornets Fig. 6. Enkelhusborgarna Vik, Dala (Dala socken, Västergötland) samt nederst Torpa (Länghems socken, Västergötland) inom identisk skal. Ur Lovén 1996. Fig. 5 a–b. Sydvästra hängtornet sett ifrån nordväst. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet. denna plats syns hur murverket beneath hängtornet äger blekare tegel samt helt består från munkförband.

mot motsats till vänster ett detaljuppförstoring inom monokromt tillsammans med färgmarkeringar: Blått visar tre skift från munkförband inom hängtornets nedre sektion. Övriga hängtornet existerar byggt inom renässansförband. Rött visar fyra småstycken från tegel likt satts in vilket lagningar efter för att hängtornet infogats inom muren. Gult visar enstaka lagning såsom återfinns vid båda sidor angående samtliga fyra hängtorn, samt troligen markerar dem platsen till smala skottgluggar.

Överst syns inom apelsinfärg bågen mot en igensatt glugg. Den dåliga murningen omkring visar för att bågen satts in sekundärt. 46 47 Hängtornens byggmästare fanns sällsynt skicklig. Redan för att förankra dessa konstruktioner inom detta befintliga murverket fanns ett prov.

Om viks slott och dess historia från medeltiden tills idag

enstaka ordinär byggmästare skulle äga lämnat tydliga sår inom detta omgivande murverket, dock vid Vik måste man undersöka murningen precis till för att titta spåren. inom fig. 5 b existerar markerat inom rött några småtegel likt existerar lagningar ifrån hängtornsbygget – inom övrigt besitter denne byggmästare lyckats för att ta försvunnen bara just dem tegel liksom skulle försvunnen.

identisk svaga spår syns inom dem övriga hängtornen. samt observera hur hängtornen börjar nedtill, tillsammans med successiv utkragade tegel vid varsin blad ifall hörnet såsom efter nio skift förenas inom enstaka cirkelbåge. detta existerar denna skicklighet vilket besitter gjort för att man ej besitter upptäckt för att hängtornen existerar sekundära.

detta finns ett tillfälle för att hängtornen daterar sig själva. inom fig.

Viks slott och dess omgivningar är en av Upplands mest spännande historiska platser

5 b existerar markerat hur några skift munkförband finns inom sydvästra hängtornets nedre sektion, samt identisk sak gäller i nordost hängtornet. detta bör betyda för att hängtornen byggdes just beneath övergången mellan dem numeriskt värde förbandstyperna, alltså omkring 1550. för att ej ett väldigt utdragen tidsperiod ägde förflutit mellan ursprungsbygget samt hängtornen framträda från för att likadana ankarslutar inom struktur från en omvänt S finns inom båda.

ett datering mot mitten från 1500-talet besitter enstaka parallell vid Penningby inom svensk region, vilket ägde små hängtorn inom numeriskt värde från hörnen samt liksom troligen påbörjades 1546.8 detta skulle innebära för att Viks hängtorn byggdes beneath Pernilla Nilsdotters långa period vid Vik. Fig. 7. Enkelhusborgarna Hammersta (Ösmo socken, Södermanland), Bergkvara (Bergunda socken, Småland) samt nederst Utö (Bond-Arnö socken, Uppland) inom identisk skal.

Ur Lovén 1996. 48 anslöt mot enstaka nedsänkt ringmur.9 Dessa numeriskt värde existerar dem klarast briljant stjärnorna inom ett ganska massiv syskonskara. ifall man begränsar sig mot detta medeltida land finns delvis bevarade enkelhusborgar vid exempelvis Örbyhus samt Utö (Bond-Arnö socken) inom svensk region, vid Ängsö inom Västmanland, Göksholm inom Närke, Hammersta samt Tynnelsö inom Södermanland, Dala samt Torpa inom Västergötland samt vid Bergkvara samt Toftaholm inom Småland.

ett sammanställning från några planritningar (fig. 6–7) visar för att Vik ej fanns störst, dock tillsammans med tanke vid dem flera våningarna ägde detta möjligen maximalt sammanlagd golvyta. Störst från enkelhusborgarna plats Hammersta, dock den existerar bara bevarad mot knappt numeriskt värde våningars höjd. vilket framgår från planritningarna fanns detta ett fåtal från enkelhusborgarna liksom ägde vallgravar.

Allt försvar plats verkligen koncentrerat mot huset. dock man valde förstås gärna ut en god läge, likt Hammersta såsom nedsänkt vid enstaka udde då vattnet stod högre, alternativt åtminstone vid högsta punkten inom området. dock denna plats skiljer sig Vik klart ifrån dem andra. Huset byggdes inom enstaka markant sluttning, samt nuvarande gårdsplanen ligger inom nivå mellan andra samt tredjeplats våningen (se fig.

1). inom norr finns dessutom enstaka ännu högre punkt alldeles intill huset. Detta fanns uselt ur försvarssynpunkt. denna plats finns antagligen förklaringen mot för att Vik gjordes därför högt – enstaka högre position gjorde för att försvararnas pilskott nådde längre än anfallarnas. dock placeringen fanns kvar dålig: anfallarna kunde exempelvis samla ihop stora risvältor för att baxa fram mot Slottet, sätta flamma vid dem samt låta dem rulla ned mot östmuren.

på grund av för att skydda sig mot detta skulle man äga behövt omge gårdsplanen tillsammans enstaka mur alternativt åtminstone en timmervärn, samt nyligen gjorda arkeologiska iakttagelser öppnar på grund av chansen för att gårdsplanen sedan gammalt omgavs från en värn. dock den självklara åtgärden på grund av för att öka försvarsstyrkan ägde varit för att placera Slottet förbättrad, exempelvis vid nuvarande gårdsplanen.

Letar man längre ut vid ägorna går Viks syskonskara Vik existerar den bäst bevarade från enkelhusborgarna vid gammalt svenskt plats. vid gammalt danskt sektor, inom Skåne, finns dock ett inom princip helt intakt byggnad från identisk typ, detta berömda Glimmingehus. detta började byggas 1499, alltså ungefär samtidigt vilket man förmå anta för att Vik påbörjades.

Egentligen skall Glimmingehus ej längre räknas mot skaran, till undersökningar vid 1990-talet visade för att stenhuset 49 Peder Swarts krönika existerar tämligen pålitlig då detta gäller krigshistorien, även ifall detta ägde gått uppemot fyrtio kalenderår sedan händelserna. detta finns inga skäl för att betvivla för att belägringen inträffade, dock oss är kapabel diskutera dess karaktär.

Något försök mot stormning är kapabel knappast äga gjorts, på grund av då skulle belägringen ej äga behövts: Vik ägde ej haft ett chans mot Gustav Vasas stridsvana trupper. Troligen handlade detta angående för att enstaka truppstyrka liksom fanns små, dock större än borgbesättningen, slog läger nära borgen samt hindrade samtliga ifrån för att komma ut alternativt in.

dock angående dem ej upptäckte lönnporten åt stort insjövatten fanns enstaka tillfälle på grund av besättningen för att kommunicera tillsammans omvärlden samt ta in mindre förrådskompletteringar. ifall ett brunn fanns, samt ifall dem flerfaldiga välvda källarvåningarna plats fulla från förråd, existerar detta fullt möjligt för att krönikan äger korrekt.

Boken presenterar Viks historia från medeltidens gods till dagens folkhögskola

oss får ej känna till hur belägringen slutade. möjligen skedde ett uppgörelse tillsammans Gustav Vasa, på grund av år senare nämns Knuts mor ännu såsom bosatt på denna plats, samt ifrån 1531 fanns gården änkesäte på grund av hans systra Pernilla. Troligen beneath hennes period tillkom hängtornen, såsom innebar för att förvarsvärdet ökade något, dock mitten från 1500-talet plats dem privata borgarnas allra sista tidsperiod.

Kanonerna ägde blivit allt kraftigare, samt dem kunde krossa dem medeltida borgarnas upprätta murar. ägde fru Pernilla verkligen velat utföra Vik mot ett modern borg skulle denna äga omgivit Slottet tillsammans låga jordfyllda bastioner vilket kanonkulor ej kunde skjuta sönder. dock den nya tidens fästningar plats detta bara kungamakten vilket byggde.

detta för att föreslå dussintals god borglägen. Man är kapabel även konstatera för att Slottet måste äga varit kostsamt för att bygga tillsammans med sin stora höjd samt sin ganska komplicerade innerarkitektur. på grund av identisk utgift kunde man äga fått ett små ringmursborg. Ringmursborgar fanns starkare än enkelhusborgar, till ifall brand utbröt inom enstaka enkelhusborg ägde försvararna små möjligheter för att gå vidare striden eftersom dem kvävdes från rök.

Slutsatsen från detta blir för att Viks slott ej fanns ett helt allvarligt menad borg. Placeringen inom ett sluttning, samt andra våningens port inom marknivå, plats stora svagheter vilket enkel ägde kunnat undvikas. dock detta välbyggda tegelmurverket samt den stora höjden imponerade givetvis vid varenda gäst.

Själva byggnadstypen, enkelhusborgen, verkar ytterst äga återgått vid kungamaktens obefästa stor byggnad för kungligheter ifrån andra hälften från 1200-talet.10 Framförallt handlade detta ifall Vadstenapalatset, nästan 60 meter långt samt välbevarat genom all medeltiden genom för att detta kom för att ingå inom den heliga Birgittas religiös byggnad. för att byggnadstypen plats med hög status framgår även från för att detta byggdes obefästa bostad från denna typ, likt vid Ervalla inom Västmanland.

Belägringen 1521 Peder Swarts krönika angående Gustav Vasa berättar för att Vik belägrades ungefär en tid 1521. han kallar detta ”ett litet hus”, vilket denna plats betyder enstaka små borg. Detta existerar ett från dem längre belägringarna inom svensk medeltidshistoria, samt dem såsom plats ännu längre handlade likt stora ringmursborgar såsom Kalmar samt huvudstaden.

50 Referenser DMS = detta medeltida landet red. Göran Dahlbäck, Olle Ferm, Sigurd Rahmqvist m.fl. 1:1– (Uppland). huvudstaden 1972–. Lovén, Christian: Borgar samt befästningar inom detta medeltida landet (Kungl. Vitterhets Historie samt Antikvitets Akademien. Antikvariska följd 40). huvudstaden 1996. Lovén, Christian: ”Folkungapalatsen samt deras efterföljare” Byggnader samt betydelser.

enstaka antologi angående arkitektur red. Britt-Inger Johansson & Christian Lovén. huvudstaden 2000.

Lovén, Christian: ”Penningby” Svenska borgar samt fästningar. enstaka historisk reseguide red. Britta Johansson. huvudstaden 2007. Peder Swart: Konung Gustaf I:s krönika red. Nils Edén.

Hittills har det saknats en bok som beskriver Viks färgstarka historia och den rika miljön

huvudstaden 1912. Thordeman, Bengt: Wiks byggnad (Svenska fornminnesplatser 9). huvudstaden 1928. ÄSF = Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor, utg. från Riddarhusdirektionen genom Folke Wernstedt, Hans Gillingstam samt Pontus Möller. 1. huvudstaden 1957–89. Ödman, Anders: Glimmingehus [Elektronisk resurs] (Riksantikvarieämbetet). huvudstaden 1997. Hämtad ifrån http:// kulturarvsdata.se/raa/samla/html/503 Noter 1 Ägarlängd efter DMS 1:6 s.

49 f. 2 Peder Swart s. 38. 3 på grund av samtliga jämförelser tillsammans med andra borgar inom detta nästa hänvisas mot Lovén 1996 avsnitt 4 samt 5 ifall ej annat anges. 4 ÄSF s. 83 f. 5 Jag besitter tidigare (Lovén 1996 s. 343) hävdat för att porten ledde mot ett underjordisk gång, dock detta existerar fel. 6 Aschaneus’ skrivelse tryckt inom Thordeman 1928 s.

41 f. 7 Thordeman 1928 s. 43. 8 Lovén 2007 s. 257. 9 Ödman 1997. 10 Lovén 2000. 51