Hur påverkar en fobi oss psykiskt och fysiskt

Beskrivningar från fobier, hur dem visar sig samt hur dem förmå botas.

Fobier beskriver ett upplevd skräck inför objekt alternativt situationer utan rationella bevekelsegrunder. Bland vanliga fobier finns fruktan på grund av spindlar, ormar, åska, mörker, blod, fruktan på grund av öppna platser, smala utrymmen, höjder, djupt vätska, sociala situationer.

Själva reaktionen är oftast oproportionerligt stor i förhållande till den faktiska faran, och kan leda till undvikande beteende eller extrem ångest

dem flesta människor äger åtminstone enstaka från dessa rädslor samt fobier existerar normalt ej för att betrakta vilket enstaka psykisk störning.

Hur fobier är kapabel förklaras

Fobier hör troligtvis ihop tillsammans med för att rädslor enstaka gång inom tiden varit viktiga på grund av vår överlevnad. oss besitter haft mer nytta än onytta från för att skrämmas från vissa saker.

för att nyttan övergått mot plåga på grund av dagens människor existerar enstaka ytterligare sak. Anledningen mot för att rädslor liksom dessa kvar kunna yttra sig starkt besitter för att utföra tillsammans med för att dem levt kvar inom ett äldre sektion från hjärnan (rädslan till exempelvis ormar ligger latent samt synintryck från ett orm, alternativt ormliknande objekt, sätter igång reaktioner inom den sektion från hjärnan såsom kallas amygdala).

En fobi kan ha flera orsaker men i dag finns enkla, snabba sätt att bli av med den, bland annat genom VR-teknologi

Reaktionen inom sig utför ingen skillnad vid farliga samt ofarliga ormar frånsett för att oss tenderar bli mindre skrämda inför riktigt små ormar. detta fanns heller ingen anledning till våra förfäder för att uppleva skräck inför ofarliga ormar. dock inom dessa fall äger den mer primitiva hjärnans reaktioner fått prioritet, vilket kunna artikel enstaka generell fördel eftersom detta ej ständigt finns tidsperiod för att ”analysera” ifall enstaka orm existerar farlig alternativt ej.

Rädslan äger alltså varit enstaka fördel inom situationer var detta varit förbättrad för att undvika varenda ormar än värdera fall mot fall. för att tveka tar tidsperiod samt är kapabel artikel skillnaden likt avgör angående oss undviker hotet alternativt drabbas från det.

Flera vanligaste fobier förmå tillskrivas de latenta rädslorna, vilket existerar en term liksom utgår ifrån för att oss besitter nedärvda tendenser för att förbättra rädslor på grund av somliga saker inom högre grad än andra.

Fobier behöver bara behandlas om de begränsar livet och påverkar väsentliga aktiviteter

sådana rädslor gäller spindlar, ormar samt höga höjder till vilka detta varit enstaka överlevnadsfördel på grund av den tidiga människan för att existera skrämd till.

detta äger lagts fram alternativa förklaringar mot den evolutionära, bland annat psykoanalytiska såsom hävdat för att rädslor från dessa stöt beror vid former från bortträngd sexualitet.

Dessa förklaringar står dock idag ej inom särskilt upphöjd klass inom psykologin samt detta evolutionsbiologiska perspektivet ifall beteendet liksom ärvt från tidigare generation sedan utdragen tidsperiod från överlevnadsorsaker anses artikel den maximalt troliga förklaringen mot flera former från fobier.

Även fruktan till spindlar samt andra ”obehagliga” småkryp är kapabel förklaras evolutionärt.

Dessa kunde existera farliga till en småbarn då giftspindlars bett alternativt småkryp kunde föra tillsammans med sig sjukdom.

Så hur kan vi tänka kring fobier?

Torgskräck, alternativt agorafobi, är kapabel likaså förklaras utifrån evolutionära aspekter. Öppna platser kunde artikel farliga för att vistas vid då dem erbjöd dåliga chanser för att undfly attackerande jagare. Agorafobi innefattar även fruktan till för att artikel inom ett folksamling alternativt situationer var man omges tillsammans med flera människor inom begränsade utrymmen, liksom inom fordon för kollektivtrafik samt flygplan.

Undersökningar besitter demonstrerat för att personer liksom lider från skräck på grund av öppna platser dessutom ofta känner obehag inom smala utrymmen (klaustrofobi).

vad vilket existerar mot synes konträra omständigheter handlar ifall likartade rädslor, nämligen för att existera exponerad på grund av risken för att ej behärska komma undan nära en angrepp. för att krypa in inom ett smal grotta vore alltså ett många sämre koncept än för att vandra in inom enstaka grotta inom vilken detta fanns gott ifall rörelseutrymme vilket ger långt mer flexibilitet nära påträffandet från mot modell ett orm.

identisk förklaringsmönster går igen inom betraktandet från mörkrädsla (nyktofobi): inom mörkret kunde oss existera betydligt mer utsatta till angrepp ifrån vilt tillsammans med mörkerseende överlägset vårt eget.

detta fanns även fler risker överlag för att undvika, vilket för att falla utför en stup.

Rädsla på grund av främlingar (xenofobi) existerar ännu enstaka fobi tillsammans med spår åter mot den tidiga människan. Då risken till fientligt inställda incidenter plats massiv nära möten tillsammans andra grupper inom identisk art fanns en överlevnadsvärde för att ty sig mot den egna grupper samt anta enstaka reserverad inställning mot okända.

Ibland finns det en genetisk förklaring till att man har en fobi, medan det i andra fall kan bero på något vi varit med om eller lärt oss att vara rädd för, till exempel från våra föräldrar

Denna fruktan är kapabel vid en djupt program även äga en samband tillsammans med den vanliga fruktan för att prata inför andra medan oss uppfattar dessa likt främlingar, vilket uppväcker vår rädsla.

Fobier samt beteenden

Flera från dem vanliga fobierna förmå betraktas likt irrationella kvarlevor från rationellt beteende.

för att vända sig försvunnen inom kraftfull motvilja ifall oss ser enstaka orm vid foto existerar ett irrationell reaktion, dock däremot ej drivkraften mot för att undvika ett orm vars bett kunna existera farligt.

När oss väl lärt oss för att reagera tillsammans med fruktan inför något kunna detta spridas vidare mot liknande intryck, vilket kallas stimulusgeneralisering.

Detta kunna erhålla formulering inom för att enstaka individ tillsammans med ormfobi kunna rycka mot samt uppleva obehag inför ett trädgårdsslang alternativt ett trädgren vid marken då föremålen associeras samt misstas till ett orm.

Skillnaden mellan fobier samt andra former från fruktan samt oro

Fobier räknas såsom ångestsyndrom samt är kapabel definieras likt situationsbundna rädslor.

Råttor, spindlar och hissar är vanliga saker som finns i allas vardag – men som får vissa att fly i panik

dem existerar därför relativt lindriga då vardagslivet normalt ej behöver bli lidande. för att söka hjälp till besvär tillsammans fobier existerar därför oftast ej nödvändigt. detta existerar upp den mot enskilde beroende vid hur många denne påverkas.

detta liksom ibland benämns generaliserat ångestsyndrom (GAD) existerar däremot ett fruktan alternativt bekymmer likt existerar ständigt närvarande.

Psykoedukation

Den form eller gestalt från ångest såsom kallas panikattack samt uppstår likt enstaka reaktion från fruktan skiljer sig ifrån fobier genom för att ej artikel vid identisk sätt situationsbunden. panikattack uppstår betydligt mer slumpmässigt inom jämförbart odefinierade tillstånd.

för att uppleva olust inför ett situation existerar ej nödvändigtvis för att betrakta liksom enstaka fobi.

detta existerar mot modell fullt naturligt för att uppleva fruktan då man bör prata inför enstaka team personer samt ej för att räkna vilket social fobi. Social fobi däremot existerar då alldagliga sociala situationer medför olust.

Att bota fobier

Fobier äger demonstrerat sig tänkbara för att bota.

Detta sker vanligtvis genom för att fobikern utsätts till rädsloobjektet successiv ökande.

Första steget är att förstå att du har en fobi och att det är okej att söka hjälp för det

detta finns flera typer från metoder såsom kunna användas på grund av för att bota fobier:

• Kognitiv behandling – idén existerar för att ett fåtal den vilket lider från fobier för att betrakta situationer ifrån ett mer rationell synpunkt. Metoden lyckas sällan eftersom fobier ej uppstår inom den delen från hjärnan likt utvärderar utan inom den mer primitiva delen likt reagerar impulsivt.
• Beteendeterapi – fobikern får succesivt konfrontera sina rädslor, vilket är kapabel förändra reaktionen hos hjärnan inför detta vilket utlöser rädslan.

  Metoden lyckas ofta eftersom situationerna berörs från reaktioner ifrån detta primitiva alarmsystemet inom hjärnan. detta förmå dock ta utdragen tidsperiod eftersom rädslan ofta existerar djupt förankrad.

• Biologisk behandling – medicin samt eventuellt kirurgiska ingrepp inom hjärnan används. Denna teknik används huvudsakligen inom svåra fall var enstaka fobi inom upphöjd grad försämrar patientens livstillvaro.

En botande utfall är kapabel alltså uppstå genom för att utsätta sig på grund av detta man fruktar.

detta existerar viktigt för att detta sker beneath frivilliga former.

angående oss frivilligt närmar oss ”faran” tycks hjärnan anta för att detta ej existerar något farligt samt därför reducerar risken för att detta framkallar stress hos oss. detta såsom tidigare skapade en ”alarm” inom vår hjärna samt utlöste stress är kapabel genom frivillig exponering avskrivas liksom fara.

Källor

• Dozier, Rush W.

  (2000), Rädsla: känslan liksom genomsyrar samt präglar våra liv samt vår värld (övers. Gun Zetterström)

• Ramnerö, Jonas (2016), Psykiatri (red. Herlofson, Jörgen)

Artikel publicerad: 2021.10.24, uppdaterad version: 2024.03.28
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka mot toppen från sidan | samtliga artiklar