Ebba witt brattström min sanning
Ebba Witt-Brattström
Ebba Marcelle Witt-Brattström, född 1 juni1953 inom Stockholm,[5] existerar ett svensk litteraturvetare, professor samt feminist.[6]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Akademisk karriär
[redigera | redigera wikitext]Witt-Brattström disputerade till filosofie doktorsexamen 1988 nära Stockholms högskola vid avhandlingenMoa Martinson: text samt drift inom trettiotalet.
denna verkade sedan vilket forskarassistent nära universitetet samt docentförklarades 1995. Mellan 2000 samt 2012 fanns Witt-Brattström professor inom litteraturvetenskap tillsammans med genusinriktning nära Södertörns högskola.[7] denna blev därmed den inledande kvinnan för att inneha enstaka professur nära lärosätet.
beneath perioden 1998–2003 plats denna ledamot inom Kungliga Tekniska högskolans styrelse, tilldelad från regeringen vilket företrädare till allmänheten. Mellan 2008 samt 2011 innehade denna ljus Hammarskjöld-professuren nära Humboldtuniversitetets Nordeuropa-Institut inom Berlin.
Witt-Brattström tillkallades från regeringen likt speciell utredare samt publicerade 1995 SOU:nViljan för att känna till samt viljan för att förstå.
Kön, kraft samt den kvinnovetenskapliga utmaningen inom högre utbildning. (SOU 1995:110). likt vetenskapsman besitter denna även varit sakkunnig inom bedömningar från dansk samt finländsk högskoleutbildning inom litteratur- samt kulturvetenskapliga ämnen respektive genusvetenskap.
Season 4 Episode 8 · Ebba Witt-BrattströmSedan 1993 existerar denna medlem från forskningsrådet nära Arbetarrörelsens samling samt bokhylla. denna utnämndes vilket professor inom skandinavisk litteratur nära Helsingfors högskola 2012 samt gick inom pension inom juni 2021.
Forskning samt akademisk gärning
[redigera | redigera wikitext]Ebba Witt-Brattströms doktorsavhandling gav enstaka färsk foto från Moa Martinsons författarskap samt ledde mot för att detta omvärderades.
Avhandlingen förlades vid Norstedts förlag samt kom på det sättet för att ett fåtal enstaka bredare spridning bland allmänheten än vilket likt existerar vanligt på grund av vetenskapliga publikationer. Därmed blev den enstaka sektion inom enstaka våg från nyfikenhet till den sena svenska modernismen, var bland annat den manliga dominansen inom synen vid epoken kom för att belysas.
Witt-Brattström äger en fokus vid psykoanalys liksom litterär teknik samt genusinriktningen besitter varit klar inom hennes författarskap. inom sina senare publikationer äger denna behandlat Julia Kristeva (1990), Edith Södergran (1997), Heliga Birgitta (2003) samt Laura Marholm/Ola Hansson (2007). 1990 plats denna tillsammans samt grundade tidskriften Divan: tidskrift till psykoanalys samt traditioner.
denna ingick inom redaktionen till Nordisk kvinnolitteraturhistoria 1981-1996 samt plats svensk huvudredaktör på grund av detta tredjeplats bandet från fem. beneath år 1990–1999 fanns Witt-Brattström ledamot inom Nordiska rådets litteraturpriskommitté.
Feministisk aktivist
[redigera | redigera wikitext]Under tidigt 1970-tal blev Witt-Brattström medlem från den feministiska organisationen samling 8.
Inför valet 1994 fanns denna tillsammans tillsammans Maria-Pia Boëthius samt Agneta kraftfull initiativtagare mot nätverket Stödstrumporna. Genom för att hota tillsammans för att forma en nytt kvinnoparti fick man riksdagspartierna för att lyfta fram fler kvinnliga kandidater samt för att driva frågor som rör kvinnor.
I april 2005 ingick denna inom interimsstyrelsen till intresseföreningen Feministiskt initiativ (Fi). inom september identisk kalenderår beslutades vid Fi:s årsmöte för att man skulle ombildas liksom en politiskt område samt ställa upp inom riksdagsvalet. Witt-Brattström kom dock inte någonsin för att delta inom grupp denna propagerat på grund av.
Efter årsmötet, en knappt halvår efter för att denna varit tillsammans ifall för att forma organisationen, fanns denna ej längre tillsammans med inom organisationens ledning. i enlighet med Witt-Brattström således finns detta ej tidsperiod för att artikel energisk inom partiets styrelse samt samtidigt sköta sitt jobb likt litteraturprofessor.
Witt-Brattström besitter senare kritiserat grupp på grund av för att anta ett vänsterinriktning samt ta upp ämnen vilket främst berör särskilda grupper från kvinnor såsom homo-, bi- samt transpersoner samt invandrade. denna äger framför allt gått inom polemik tillsammans dåvarande ledamoten från Fi:s styrelse, queerfeministen professor Tiina Rosenberg.
Övriga aktiviteter
[redigera | redigera wikitext]Under våren 2017 samt 2018 samt hösten 2019 plats denna lagledare till detta vinnande laget inom Kulturfrågan Kontrapunkt, likt sändes vid SVT1. Efter tre vunna säsonger fick laget ej längre delta inom programmet då dem bedömts såsom stormästare. dem ägde bara tappat bort eller missat enstaka match vid tre säsonger.
Bakgrund, uppväxt, familj
[redigera | redigera wikitext]Ebba Witt-Brattströms föräldrar kom, plats till sig, mot landet liksom flyktingar beneath andra världskriget. Fadern fanns enstaka tysk-svensk antinazist uppvuxen inom en borgerligt bostad. Mormodern, vilket spelade ett huvud roll inom Witt-Brattströms uppväxt, flydde tillsammans sin släkt mot land 1944.
denna kom ifrån enstaka bakgrund från "livegna" person som arbetar nära en estniskt frakt.
Ebba Witt-Brattström is one of Sweden's foremost feminists but does not want to use the word hen or have anything to do with the Feminist InitiativeFöräldrarna skildes tidigt samt Witt-Brattström växte upp tillsammans med mor, mormor samt tre systrar. denna gick inom flickskola dem inledande år. egen menar Witt-Brattström för att detta påverkat hon positivt då denna ej fogades in inom könsrollsmönstret.
Åren 1977–1982[5] plats denna gift tillsammans Ola Holmgren samt 1989–2014 tillsammans Horace Engdahl.[8] denna äger fyra söner.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Som författare
[redigera | redigera wikitext]- Witt-Brattström, Ebba m. fl. (1977). Nio kvinnor nio liv. Stockholm: Prisma. Libris7406674. ISBN 91-518-1135-9
- Moa Martinson: text samt drift inom trettiotalet.
Stockholm: Norstedt. 1988. Libris7154992. ISBN 91-1-883422-1
- Malm, Stig & Witt-Brattström, Ebba (1989). Sex, klasskamp samt kvinnoförtryck. Verdandi socialpolitisk argumentation, 56. Stockholm: Verdandi. ISSN0348-5102Libris891800
- Ur könets mörker: Litteraturanalyser. Stockholm: Norstedt.
1993. Libris7156278. ISBN 91-1-929261-9
- Svanberg, Birgitta & Witt-Brattström, Ebba (1995-2000). Hundra skrivande kvinnor. Stockholm: Natur samt traditioner. Under tidigt 1970-tal blev Witt-Brattström medlem av den feministiska organisationen Grupp 8
Libris8227664
- Ediths jag: Edith Södergran samt modernismens födelse. Stockholm: Norstedt. 1997. Libris7157327. ISBN 91-1-971402-5
- Dekadensens kön: Ola Hansson samt Laura Marholm. Stockholm: Norstedt. 2007. Libris10415400. ISBN 978-91-1-301415-9
- Å samtliga kära systrar!
Historien angående mitt sjuttiotal. Stockholm: Norstedt. 2010. Libris11656635. ISBN 978-91-1-302055-6
- Stå inom bredd: 70-talets kvinnor, män samt litteratur. Stockholm: Norstedt. 2014. Libris14981439. ISBN 978-91-1-305852-8
- Kulturmannen samt andra texter. Stockholm: Norstedt. Ebba Witt-Brattström: With Niklas Ekdal, Ebba Witt-Brattström
2016. Libris18560377. ISBN 978-91-1-307153-4
- Århundradets kärlekskrig: Punktroman. Stockholm: Norstedt. 2016. Programledare: Niklas Ekdal
Libris19203138. ISBN 978-91-1-307308-8
- Kulturkvinnan samt andra texter. Stockholm: Norstedts. 2017. Libris20719344. ISBN 978-91-1-308077-2
- Historiens metoo-vrål: existerar jag ej människa. Stockholm: Norstedts. 2019.
ISBN 978-91-1309268-3
- Vi drabbade samman tillsammans med våra ödens bota bredd. Stockholm: Historiska Media. 2024. ISBN 978-91-8050387-7
Översättningar
[redigera | redigera wikitext]- Brantenberg, Gerd (1978). Egalias döttrar: enstaka roman. Stockholm: Prisma. Libris7406729.
ISBN 91-518-1199-5
– Översättning ifrån norska. - Kuijer, Guus (1978). Dom stora kunna man lika gärna koka soppa på. Stockholm: Prisma. Libris7406687. ISBN 91-518-1154-5 – Översättning ifrån nederländska.
- Sida nära sida: kvinnokamp vid fabrik & kontor. Tema nova.
Stockholm: Rabén & Sjögren. 1979. Libris7234569.
Feministisk aktivistISBN 91-29-53306-6
– Förkortad utgåva från Kvinder inom kamp (danska).
Redaktörskap
[redigera | redigera wikitext]- Holmquist, Ingrid & Witt-Brattström, Ebba, red (1983). Kvinnornas litteraturhistoria. sektion 2: 1900-talet. Stockholm: Författarförlaget. Libris268338. ISBN 91-7054-422-0 – Även översatt mot danska.
- Kristeva, Julia (1990). Stabat mater samt andra texter inom urval från Ebba Witt-Brattström.
Stockholm: Natur samt traditioner. Libris7228624.
ISBN 91-27-02021-5
- Martinson, Moa (1990). I personlig sak: Noveller, kåserier, föremål eller textstycken samt skrivelse inom urval från Kerstin Engman samt Ebba Witt-Brattström. Stockholm: Tiden. Libris7421673. ISBN 91-550-3591-4
- Andreas-Salomé, Lou (1995). Wedin, Cia & Witt-Brattström, Ebba. red. Erotik samt narcissism.
Divanserien. Stockholm: Natur samt tradition. Libris7229358. ISBN 91-27-04325-8
- Södergran, Edith (1997). Vaxdukshäftet: Edith Södergrans ungdomsdiktning inom urval från Ebba Witt-Brattström. Stockholm: Norstedt. Libris7157388. ISBN 91-1-972121-8
- Birgitta (2003). ”I dig blev den store Guden ett små pilt”: Heliga Birgittas himmelska uppenbarelser inom urval från Ebba Witt-Brattström.
Stockholm: Norstedt. Libris8907772. ISBN 91-1-301215-0
- Witt-Brattström, Ebba & Lennerhed, Lena, red (2003). Kvinnorna skall utföra det! Den kvinnliga medborgarskolan nära Fogelstad – vilket koncept, ord samt historia. Samtidshistoriska problem att diskutera, 6. Huddinge: Samtidshistoriska institutet, Södertörns högre utbildning.
ISSN1650-450XLibris9326218. ISBN 91-89615-05-0. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-67
- The new woman and the aesthetic opening: Unlocking gender in twentieth-century texts. Södertörn academic studies, 20. Huddinge: Södertörns akademi. 2004. ISSN1650-433XLibris9592175. ISBN 91-89315-44-8
- Benedictsson, Victoria (2008).
Witt-Brattström, Ebba. red. Ord vid liv samt död: Kortprosa, teaterpjäs, dagbok.
År 2001 dyker en udda nykomling upp i Londons elitistiska juristvärldSvenska klassiker utgivna från Svenska akademien. Stockholm: Atlantis. Libris18150763. ISBN 978-91-7353-248-8. http://litteraturbanken.se/forfattare/BenedictssonV/titlar/OrdPaLivOchDod/info
- Witt-Brattström, Ebba, red (2012). I Moas sak: ifrån färsk Moaforskning mot Moaprisets historia. Sällskapet Moas vänners skriftserie, 1.
Stockholm: Sällskapet Moas vänner. Libris13559978
Priser samt utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, ČSFD person-ID: 268519.[källa ifrån Wikidata]
- ^Libris, 1 månad 2014, Libris-URI: 31fhj2nm50plp1t, läst: 24 augusti 2018.[källa ifrån Wikidata]
- ^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201069899, läst: 19 månad 2022.[källa ifrån Wikidata]
- ^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201069899, läst: 23 månad 2023.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, utgåva 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^Ebba Witt-Brattström inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
Läst 20 månad 2018.
- ^Ebba Witt-Brattström – 375 humanister. Helsingfors univeritets humanistiska fakultet. Läst 19 mars 2016.
- ^Witt-Brattström, Ebba M, litteraturforskare, Sthlm. inom 'Vem existerar hon, sid. 508 (1988).
- ^”Ebba Witt-Brattström får Ivar Lo-Johanssons personliga kostnad 2014”. www.norstedts.se.
Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2020. https://web.archive.org/web/20201204172023/http://www.norstedts.se/nyheter/139426-ebba-witt-brattstrom-far-ivar-lo-johanssons-personliga-pris-2014. Läst 16 januari 2020.
- ^”Hon får årets Väckarklocka”. arbetarbladet.se. 22 femte månaden i året 2015. https://www.arbetarbladet.se/artikel/hon-far-arets-vackarklocka. Läst 16 januari 2020.
- ^Ebba Witt-Brattström får MårbackaprisetArkiverad 14 juli 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
NWT 18 mars 2016