Vad menas med neurologiska symtom

Vad existerar nervsystemet?

Nervsystemet existerar kroppens snabbaste signalsystem.

Diagnosen ställs utifrån positiva fynd i samband med neurologisk undersökning, exempelvis Hoovers test, och symtom i anamnesen [2]

Genom nerverna leds elektriska impulser, likt utför detta möjligt på grund av olika delar från kroppen för att kommunicera tillsammans varandra vid en ögonblick. Den denna plats kommunikationen existerar viktig på grund av dem flesta kroppsliga funktioner, såväl viljestyrda rörelser vilket sådant likt sker per automatik, mot modell matsmältning.

Nervsystemet äger även enstaka styrande samt koordinerande roll.

Hjärnan tar ständigt emot samt bearbetar resultat ifrån sinnena samt kroppen. Den beslutar ovan, samt synkroniserar, kroppens reaktioner samt aktiviteter. inom hjärnan lagras även minnen samt inlärda färdigheter, såsom mot modell tungomål alternativt förmågan för att cykla.

Nervsystemet brukar delas in inom detta centrala samt detta perifera nervsystemet.

Centrala nervsystemet (CNS)

Det centrala nervsystemet (CNS) består från hjärnan samt ryggmärgen, såsom ligger väl skyddade inuti skelettet. Hjärnan existerar omgiven från skallens ben samt flera lager från hjärnhinnor. Ryggmärgen löper inom ryggkotkanalen samt existerar även den skyddad från hinnor. Innanför hinnorna finns ett vätska (cerebrospinalvätska) liksom hjälper mot för att dämpa stöt samt stötar.

Hjärnan

Hjärnan existerar indelad inom storhjärnan (cerebrum), lillhjärnan (cerebellum) samt hjärnstammen.

Storhjärnan kännetecknas från den veckade hjärnbarken, detta yttre lagret från storhjärnan. Hjärnbarken innehåller flera miljarder nervceller. detta oss brukar förknippa tillsammans med hjärnfunktion – funderingar, minne, lärande, varseblivning, kännedom – sker inom massiv utsträckning inom hjärnbarken.

Funktionella neurologiska symtom kallas även konversionsyndrom och har undergrupper så som funktionell svaghet och funktionella dissociativa anfall/icke-epileptiska anfall

Storhjärnan existerar indelad numeriskt värde halvor, motsats till vänster samt vänster hjärnhalva, såsom binds samman från hjärnbalken. Vardera halvan består från fyra lober, områden, såsom svarar på grund av olika funktioner. I  pannloben, alternativt frontalloben, finns bland annat centrum på grund av våra (viljestyrda) rörelser, samt förmågan för att koncentrera oss samt tänka.

Vår individualitet formas mot massiv sektion inom pannloben.

Hjässloben, även kallad parietalloben, tar emot samt bearbetar upplevelse (syn, ljuduppfattning, doft, smakförmåga samt känsel) samt upplysning ifrån kroppen. Hjässloben kontrollerar vår rumsuppfattning, samt vår perception ifall plats den egna kroppen befinner sig inom förhållande mot omgivningen.

I tinningloben, temporalloben, processas ljudintryck, inom form eller gestalt från anförande, toner samt andra ljud.

Funktionell Neurologisk Symtomstörning (FNS) visar inga skador i nervsystemet, men nervsystemet fungerar inte korrekt

Tinningloben besitter massiv innebörd på grund av vårt eget anförande samt tungomål. Innanför tinninglobens hjärnbark finns hippocampus, såsom existerar nödvändig på grund av lärande samt lagring mot långtidsminnet.

Nackloben, alternativt occipitalloben, tar emot samt tolkar våra synintryck, samt på grund av informationen vidare mot andra delar från hjärnan.

Lillhjärnan sitter nedanför storhjärnans bakre sektion samt äger även den ett många veckad bark.

detta existerar lillhjärnan vilket hanterar motorik, koordination samt balans. tackar vare lillhjärnan kunna oss röra oss smidigt, effektivt samt målinriktat.

Hjärnstammen existerar den sektion från centrala nervsystemet liksom förbinder hjärnan tillsammans ryggmärgen. inom hjärnstammen, såsom går längs undersidan från hjärnan, sköts även basala funktioner, mot modell andning samt blodcirkulation.

I hjärnan ingår några områden tillsammans med särskilda funktioner:

• Talamus tar emot resultat angående kontakt, smärta samt temperatur, samt vidarebefordrar informationen mot olika delar från hjärnbarken.

• Hypotalamus utgör, tillsammans tillsammans hypofysen, länken mellan nervsystemet samt detta hormonella systemet.

  på denna plats produceras hormoner vilket, direkt alternativt omväg via andra hormoner, reglerar från allt kroppstemperatur, dygnsrytm, hunger samt törst, mot tillväxt, tillväxt samt fortplantning.

• Limbiska systemet (där bland annat amygdala ingår) existerar detta sektor inom hjärnan var flera från våra känslor (medvetna samt undermedvetna) styrs.

  Dit hör både positiva känslor liksom älskade, lycka samt lust, samt svårare känslor likt ångest, bekymmer samt fruktan.

  
  
• 

Ryggmärgen

Ryggmärgen består från nerver likt till kunskap ifrån hjärnan vidare ut inom kroppen, samt kunskap ifrån kroppen upp mot hjärnan. Nerverna förgrenar sig ut inom kroppen via hål inom ryggkotorna. var förändras dem inom detta perifera nervsystemet.

Perifera nervsystemet (PNS)

Det perifera nervsystemet utgörs från dem nerver vilket går mellan centrala nervsystemet samt kroppens kroppsdel samt vävnader.

Nerverna utgår ifrån ryggmärgen (spinalnerver) samt hjärnan (kranialnerver). detta perifera nervsystemet delas in inom detta somatiska samt detta autonoma nervsystemet.

Det somatiska nervsystemet

De somatiska nerverna existerar dels motoriska, dels sensoriska. dem motoriska nerverna förbinder hjärnan tillsammans skelettmuskulaturen, detta önskar yttra dem muskler oss är kapabel styra tillsammans med viljan, samt dem existerar nödvändiga till för att oss bör behärska röra vid musklerna.

dem sensoriska nerverna överför signaler ifrån kroppen mot hjärnan, såsom mot modell kunskap ifall tryck, smärta alternativt värme.

I vissa fall förmå oss ej styra skelettmuskulaturen, trots för att oss möjligen önskar, samt detta existerar då oss får enstaka ryggmärgsreflex. Då besitter ryggmärgen fått enstaka meddelande ifrån sensoriska nerver angående smärta alternativt hetta – mot modell då oss trampar vid något vasst alternativt lägger handen mot enstaka varm spisplatta – alternativt översträckning från enstaka muskel.

Då triggas automatiskt ett böjning alternativt sträckning från ett muskel inom området, sålunda för att oss snabbt drar åter handen alternativt foten, samt på det sättet undviker fortsatt skada.

Det autonoma nervsystemet 

Det autonoma nervsystemet kontrollerar samtliga kroppsliga funktioner liksom oss ej förmå styra tillsammans med viljan, samt ofta ej ens existerar medvetna angående.

Dit hör mot modell hjärtfrekvens, blodtryck, svettning, salivering, pupillstorlek, matsmältning samt många mer. Nerverna går mot därför kallad glatt muskulatur (muskler vilket omger mot modell tarm, matstrupe samt ett sektion blodkärl), inre kroppsdel samt olika körtlar.

Det autonoma nervsystemet brukar inom sin tur delas in inom den parasympatiska samt den sympatiska delen.

It has a large and growing amount of material for patients with functional neurological disorders, especially symptoms like movement disorder and weakness

Dessutom äger magsäckens samt tarmen en, mot stora delar, självständigt nervsystem vilket kallas detta enteriska nervsystemet, samt liksom även räknas mot detta autonoma.

Det sympatiska samt detta parasympatiska nervsystemet existerar ständigt aktiva, dock detta en existerar liksom regel mer dominant än detta andra – vilket detta existerar blir bestämt från situationen:

Det sympatiska nervsystemet existerar detta vilket dominerar då oss ställs inför en hot alternativt ytterligare stressande situation.

Målet existerar för att oss snabbt bör mobilisera muskelstyrka till för att behärska flyga eller fly undan, slåss alternativt jaga. Blodcirkulationen samt andningen tilltar samt blodet dirigeras ifall mot musklerna. Matsmältning, urinering, vila samt återhämtning sätts vid paus.

Det sympatiska nervsystemet aktiveras då hjärnan uppfattar en hot. Nerverna verkar direkt vid hjärta, lungor samt mage-tarm, dem får pupillerna för att vidgas samt svettkörtlarna för att öka sin svettproduktion.

Sympatiska nerver triggar även ett frisättning från stresshormon (främst adrenalin samt noradrenalin) ifrån binjurarna, vilket ger ytterligare skjuts åt stressreaktionen.

Aktiveringen från detta sympatiska nervsystemet kallas ibland på grund av “fight or flight-response”, alltså “kamp alternativt flyktrespons”.

Det parasympatiska nervsystemet är detta liksom oftast brukar dominera.

detta svarar till återhämtning, vila, reparation samt uppbyggnad från kroppens “förråd”. då detta parasympatiska nervsystemet dominerar besitter oss enstaka lugnare puls, en lägre blodtryck samt enstaka ökad handling inom matsmältningsorganen. detta parasympatiska nervsystemet sägs sätta igång “rest and digest”, detta önskar yttra “vila samt matsmältning“.

Hur fungerar nervsystemet?

Både detta centrala samt detta perifera nervsystemet existerar uppbyggt från nervceller, sålunda kallade neuroner.

en nervcell består från enstaka nervcellkropp tillsammans trådliknande utskott inom båda ändar. inom en änden finns flera mindre utskott, dendriter, såsom tar emot signaler ifrån andra nervceller. inom andra änden finns en längre utskott, nervfiber, likt till signalen vidare. Axonet kunna bli många långt, uppemot ett meter.

Nervsignalen överförs ifrån enstaka nervcells nervfiber mot nästa nervcells dendriter inom något likt kallas synaps, alternativt synaptisk klyfta. Signaleringen sker på denna plats tillsammans hjälp från särskilda kemiska ämnen, signalsubstanser, liksom tas upp inom nervcellen tillsammans med hjälp från särskilda receptorer.

Inuti nervcellen fortplantas signalen genom enstaka elektrisk impuls. till för att den elektriska signalen bör fortplantas effektivt besitter flera nerver ett skyddande isolering. Isoleringen består från en material vilket heter myelin, samt detta omsluter axonet inom enstaka myelinskida.

I detta centrala nervsystemet finns även olika stödjeceller, sålunda kallade gliaceller.

Deras data existerar bland annat för att medverka mot signaleringen inom synapserna, påverka signalhastigheten inom axonerna, reparera nervceller samt för att producera myelin samt cerebrospinalvätska.

Neuroplasticitet utför hjärnan formbar

I fosterlivet samt beneath uppväxten växer, formas samt utvecklas hjärnan. Nervceller bildas, samt dem skapar synapser samt nätverk.

Den denna plats utvecklingen saktar ner efter årsåldern, dock plasticiteten finns kvar. tackar vare plasticiteten kunna hjärnan omforma sig samt justera sig mot skiftande data samt erfarenheter existensen igenom. inom viss mån innebär plasticiteten även för att hjärnskada förmå repareras, alternativt åtminstone kompenseras inom viss mån.

En nervcell likt blivit sålunda allvarligt skadad för att den dör är kapabel ej repareras, dock inom hjärnan finns områden (främst hippocampus) var nya nervceller förmå bildas.

Befintliga nätverk från nervceller förmå dessutom omstruktureras, genom för att nya synapser skapas mellan celler vilket tidigare ej varit sammankopplade. detta på denna plats innebär bland annat för att andra områden inom hjärnan inom varierande grad kunna ta ovan funktionen ifrån en enhet såsom blivit skadat. ett sektion nervceller kunna dock ej ersättas, bland annat dem såsom äger många långa cellkroppar.

Vad kunna orsaka sjukdom inom hjärnan samt nervsystemet?

Sjukdomar inom hjärnan samt nerverna kallas neurologiska sjukdomar.

samtliga olika delar från nervsystemet förmå drabbas från sjukdom samt skada: hjärnhinnor, nervceller inom hjärna alternativt ryggmärg, gliaceller, perifera nerver, detta skyddande myelinet, samt signalsubstanser samt deras receptorer.

Infektioner

Infektion tillsammans virus samt bakterier drabbar oftast hjärnhinnorna, dock även perifera nerver samt hjärna/ryggmärg kunna bli infekterade.

inom sällsynta fall kunna hjärnan bli angripen från andra typer från smittämnen, nämligen parasiter samt prioner.

Några infektioner såsom är kapabel drabba nervsystemet är:

• TBE

• Bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit), liksom förmå orsakas från flera olika bakterier

• Japansk encefalit

• Polio

• Borrelios

• Herpesvirus (som enstaka komplikation mot bland annat vattkoppor, bältros alternativt genital herpesinfektion)

Autoimmuna tillstånd

Autoimmun sjukdom, detta önskar yttra för att detta egna immunförsvaret angriper samt förstör nervvävnad alternativt myelin.

Guillain-Barrés syndrom, multipel skleros (MS) samt myastenia gravis existerar modell vid autoimmuna sjukdomar inom nervsystemet.

Det finns mycket som fortfarande är okänt om vad som går fel i nervsystemet, som orsakar de neurologiska symtomen

Syrebrist

Om syretillförseln mot hjärnan alternativt ryggmärgen avslutas, skadas nervcellerna allvarligt redan efter några minuter. Syrebrist förmå uppstå inom en avgränsat enhet, mot resultat från ett blödning alternativt blodpropp (stroke). Generell syrebrist förmå uppkomma nära hjärtstillestånd. Vaskulär demens existerar en tillåtelse liksom existerar orsakat från nedgången blodförsörjning samt påverkad syretillförsel.

Degenerativa sjukdomar

Degenerativa sjukdomar innebär för att celler alternativt vävnader successiv förlorar sin funktion alternativt struktur.

Ofta genomgår cellerna liknande förändringar såsom nära detta naturliga åldrandet, dock detta sker inom förtid – inom enstaka snabbare takt alternativt nära enstaka tidigare tidpunkt. nära neurodegenerativa status existerar detta celler inom nervsystemet likt successivt förlorar sin funktion.

Launched in FND Action is a charity linked to the NEAD site above

Exempel vid neurodegenerativa sjukdomar existerar Parkinsons sjukdom, ALS, Huntingtons sjukdom samt flera olika demenssjukdomar, däribland neurodegenerativ sjukdom. dem på denna plats sjukdomarna äger ofta enstaka ärftlig komponent, dock vissa är kapabel även uppträda utan känd orsak.

Andra orsaker

Övergående neurologiska symptom är kapabel orsakas från alkohol, droger samt intoxikationer.

nära enstaka grundlig drog- alternativt alkoholkonsumtion kunna hjärnan ett fåtal bestående skador.

Tumörer – både godartade samt elakartade – likt trycker mot hjärnvävnaden, orsakar tillsammans tiden neurologiska symptom.

Diskbråck förmå medföra för att ryggmärgen inom området blir ihopklämd samt inflammerad.

Neuropati, detta önskar yttra skada inom perifera nerver, är kapabel uppkomma mot resultat från diabetes, sysselsättning tillsammans med vibrerande verktyg, bristsjukdom, tillsammans med mera.

Vissa neurologiska status existerar medfödda, såsom exempelvis ryggmärgsbråck, hydrocefalus samt Chiari malformation.

Neuropsykiatriska tillstånd

Hos enstaka individ tillsammans neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, arbetar hjärnan annorlunda.

Här kan du läsa om några av de besvär som är vanliga vid neurologisk sjukdom

detta är kapabel bland annat leda mot svårigheter tillsammans detta sociala samspelet, koncentration, lärande samt minne. dem vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna existerar ADHD, ADD samt autismspektrumtillstånd.

För för att erhålla enstaka NPF-diagnos behöver ni utföra enstaka speciell analys hos enstaka psykiatrisk mottagning för öppenvård.

Utredningen brukar omfatta intervjuer tillsammans dig samt eventuellt dina närstående, samt olika psykologtester. Syftet existerar för att kartlägga ifall ni äger svårigheter inom vardagen vilket bedöms bero vid enstaka neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, samt angående ni existerar inom behov från stöd.

Om ni önskar genomgå enstaka NPF-utredning, är kapabel ni börja tillsammans för att kontakta din vårdcentral till för att erhålla enstaka remiss.

inom vissa regioner existerar detta även möjligt för att utföra ett således kallad egenremiss direkt mot psykiatrin. små människor brukar erhålla utföra analys hos barn- samt ungdomspsykiatrin, BUP, alternativt barn- samt ungdomsmedicinsk reception, BUMM.

Symptom vid neurologiska sjukdomar

Tillstånd inom hjärnan, ryggmärgen samt perifera nerver kunna bland annat orsaka:

• Rörelsestörning (ataxi), tillsammans klumpighet, nedgången motorik alternativt balans, alternativt modifierad gångstil.

  Ataxi är kapabel påverka ögonmuskler, svalgmuskler tillsammans mera, samt orsaka bland annat synrubbning alternativt sväljningssvårigheter.

• Förlamning, enstaka oförmåga för att röra vid läka alternativt delar från kroppen.

  MS, Parkinson och epilepsi är exempel på neurologiska sjukdomar

  nära förlamning förmå känseln existera förlorad helt alternativt delvis, dock den behöver ej artikel detta.

• Talsvårigheter, sluddrande anförande alternativt svårigheter för att hitta riktig ord.

• Kramper. detta kunna antingen handla ifall en generaliserat krampanfall vilket drabbar läka kroppen, samt existerar associerat tillsammans med tappat bort eller missat kännedom, alternativt kramper inom ett sektion från kroppen (fokala alternativt partiella kramper).

  Krampanfall brukar vandra ovan inom någon 60 sekunder, dock ju längre dem varar desto lägre blir “kramptröskeln”, vilket innebär ökad fara på grund av återkommande alternativt långvariga anfall.

• Darrningar samt domningar, ej sällan inom fingrar alternativt tår. ni förmå även äga reducerad beröring inom exempelvis fötterna, samt då äga enkel för att trampa snett alternativt skada dig.

• Sänkt medvetandenivå, medvetslöshet alternativt koma.

• Glömska, såsom minnesförlust, minnesluckor alternativt bekymmer tillsammans korttidsminnet. ni är kapabel mot modell äga svårt för att minnas angående ni äger ätit måltid alternativt ej.

Symptomen förmå anlända smygande alternativt plötsligt. fingerprydnad angående någon inom din att vara nära något besitter påverkad medvetandegrad, krampanfall alternativt indikator vid stroke, såsom halvsidig förlamning alternativt talsvårigheter.

Hur kunna Min läkare hjälpa?

Neurologiska symptom behöver utredas vid enstaka kroppslig reception. Min läkare förmå hjälpa mot tillsammans ett inledande utvärdering.