Puls i båda kotor häst islandshäst

Islandshästen är ett populär hästras samt finns idag inom mer än 30 länder. Totalt finns detta ca 250 000 islandshästar samt inom landet är detta den tredjeplats största hästrasen tillsammans med ca 27 000 individer.

Islandhästen är speciell på detta sätt för att många individer förmå utföra fem olika gångarter jämfört tillsammans bara tre vilket dem flesta andra hästraser är kapabel. Utöver skritt, trav samt galopp kunna rasen också tölta samt gå inom passgång.

Medelpulsen var 184 slag/min, toppulsen 224 slag/min och mjölksyrakoncentrationen efter ridmomentet 18 mmol/l

Tölt är ett 4-taktig gångart utan svävningsfas (alltid enstaka hov inom marken) likt dem flesta islandshästar kunna utföra ifall dem får träna på detta. Passgång är enstaka 2-, alternativt ibland något 4-taktig gångart (benen på identisk blad rör sig samtidigt framåt) liksom besitter ett svävningsfas samt liksom många islandshästar också förmå utföra.

Islandshästen används på många olika sätt, både för fritidsridning inom täckt område samt mark dock också inom olika typer från tävlingar där dem flesta innebär för att dem skall visa upp sina gångarter.

Islandshästen rids från både ungar samt vuxna dock är mindre inom förhållande mot många andra raser likt rids från vuxna. Den äger enstaka mankhöjd runt 140 cm samt väger vanligtvis runt 350 kg. detta besitter inom olika kontext diskuterats hur många enstaka islandshäst orkar bära dock detta besitter hittills ej funnits några studier på detta.

Faktum är, för att trots för att islandshästen är så populär så besitter detta ej tidigare funnits några undersökningar från hur dem påverkas fysiologiskt från sysselsättning samt hur dem återhämtar sig. Den här avhandlingen innehåller fyra studier liksom belyser detta arbetsfysiologiska svaret hos islandshästar liksom utför några vanliga ”islandshästaktiviteter”.

Studie inom – Effekter från ridmomentet inom en avelsvärderingstest

Islandshästen äger, sedan den kom mot Island tillsammans med människan för ca 1000 år sedan, använts såsom rid- samt packdjur.

Sedan ungefär 65 år tillbaka sker också en målmedvetet internationellt avelsarbete för för att förbättra den likt ridhäst. Viktiga mål är för att hästarna beneath ridning skall röra sig lätt, inom ren takt samt tillsammans långa steg samt höga frambensrörelser inom dem olika gångarterna samt dessutom behärska visa gångarterna inom olika hastigheter.

en ridmoment ingår därför inom avelsvärderingen från såväl hingstar likt ston. inom den här studien undersöktes detta arbetsfysiologiska svaret hos 266 privatägda islandshästar vilket deltog inom ett avelsvärdering på Island. Momentet tog inom medelvärde drygt 9 min för att utföra samt hästarna avverkade beneath den tiden enstaka sträcka på 2,9 km tillsammans ett medelhastighet på 17,8 km/h.

Den genomsnittliga vikten på ryttare (plus sadel) fanns 27,5 % från hästarnas kroppsvikt. Medelpulsen fanns 184 slag/min, toppulsen 224 slag/min samt mjölksyrakoncentrationen efter ridmomentet 18 mmol/l. Mer än ett tredjedel från ridmomentet utfördes nära enstaka puls över 200 slag/min. Hingstar ägde lägre puls samt mjölksyrakoncentration än ston trots för att dem reds inom högre hastighet.

Hingstar ägde också ett högre andel röda blodkroppar inom blodet (indikator på syrebärande kapacitet) än ston. Åldern (variation från 4 mot 11 år) ägde nästan ingen innebörd för detta arbetsfysiologiska svaret dock 4-åringar ägde lägre andel röda blodkroppar än äldre hästar.

detta fanns en positivt samband mellan hästarnas poäng för ridbarhet samt mjölksyrasvaret samt andelen röda blodkroppar, d.v.s.

Ta reda på hur du kan mäta din hästs puls för att övervaka dess hälsotillstånd

poängen för ridbarhet ökade tillsammans med mjölksyrakoncentrationen samt andelen röda blodkroppar efter ridmomentet. Sammanfattningsvis visar studien för att ridmomentet inom avelsvärderingen för islandshästar är en högintensivt sysselsättning samt för att massiv aerob kapacitet är kapabel påverka bedömningen inom positiv riktning.

Den här kunskapen bör användas för för att förbättra träningsprogram likt utvecklar islandshästars aeroba kapacitet. för att hingstar verkade äga större aerob kapacitet än ston äger tidigare observerats hos andra raser. detta fanns ingen möjlighet för att följa hästarnas återhämtning inom den här studien mer än fram mot 5 minuter efteråt.

tillsammans dem observationer oss besitter gjort fram mot dess samt den insikt oss äger ifall återhämtning hos andra hästar så är detta troligt för att t.ex. puls samt mjölksyrekoncentrationen plats tillbaka mot vilonivåer inom enstaka 60 minuter dock för för att återställa t.ex. muskelenergidepåerna är detta troligt för att dessa hästar behövde 2-3 dagars återhämtning.

Blodprovstagning samt koll från andningsfrekvens

Studie II – ett jämförelse från detta fysiologiska svaret mellan tölt samt trav inom tre hastigheter

Det behövs inom allmänhet mer träning för för att få enstaka islandshäst för att tölta inom ren takt tillsammans med lätthet samt balans enstaka längre sträcka tillsammans ryttare än för att trava samt detta äger därför föreslagits för att tölt kunna existera enstaka mer fysiskt krävande gångart än trav, dock detta besitter hittills ej undersökts.

inom den här studien besitter detta arbetsfysiologiska svaret inom trav samt tölt jämförts hos åtta välutbildade skolhästar (ålder 13-18 år) på Holar University College. Jämförelsen gjordes på ett sträcka ifall 642 m samt inom identisk hastighet.

Tre olika hastigheter undersöktes, från ”långsam” trav samt tölt (3 m/s) mot enstaka hastighet då traven kunna betraktas liksom ”ganska snabb” (5 m/s, nära gränsen för vad många islandshästar klarar inom trav, dock tölta förmå dem göra snabbare). Hästarna gjorde testen två gånger, tillsammans två olika ryttare.

Ryttarna ägde instruktioner för att rida tillsammans så lite hjälper vilket möjligt. Viktbelastningen (ryttare plus sadel) motsvarade inom medelvärde 27,5 % från hästarnas kroppsvikt. Resultaten visade för att hästarna ej bildade någon större mängd mjölksyra inom någon från gångarterna så länge hastigheten fanns lägre än 5 m/s dock för att mjölksyratröskeln överskreds något nära den högsta hastigheten.

Veterinär Anne Haglund om hästens puls och hälsa

Studien visade också för att ifall detta fanns några statistiska skillnader mellan trav samt tölt inom detta arbetsfysiologiska svaret så plats dem många små, nästan försumbara. detta skillnader likt observerades pekade dock varenda inom identisk riktning, d.v.s. för att tölt krävde mer sysselsättning samt möjligen mer anaerobt sysselsättning (mjölksyrabildande).

Dessa observationer är också logiska, eftersom studien visade för att stegfrekvensen plats högre inom tölt än inom trav (94 steg/min inom trav jämfört tillsammans 106 steg/min inom tölt), d.v.s. fler muskelkontraktioner måste göras inom tölt än inom trav. Flera studier behöver dock göras för för att bättre förstå hur olika hästar (t.ex.

unghästar, otränade, vältränade samt hästar tillsammans olika genetisk bakgrund) påverkas från tölt samt vilken innebörd t.ex. sträckan samt underlaget har.  

Jämförelse från tölt samt trav

Studie III – Effekter från en simulerat passlopp

Snabb passgång kallas ibland för ”flygande pass”.

Tävlingar inom flygande resehandling är den äldsta tävlingsformen man känner mot på Island samt liksom ännu utövas. mot skillnad från andra hästraser där kapplöpning är vanligt (t.ex. fullblod samt travhästar) finns ingen förståelse angående vilken arbetsfysiologisk tryck ett passtävling för islandshästar innebär samt hur lång tidsperiod detta tar för dem för att återhämta sig.

inom den här studien simulerades en lopp inom 100 m flygande resehandling. Nio hästar liksom tränats för passtävlingar användes. samtliga hästar utom ett ägde också sedan flera år tidigare passrekord noterade inom den internationella tävlingsdatabasen (i stamboken, www.worldfengur.com) samt 14 dagar innan studien gjordes deltog samtliga hästar inom enstaka sann passtävling.

detta simulerade loppet genomfördes två gånger tillsammans två olika ryttare (vikt inklusive sadel motsvarande 28,1 % från kroppsvikten) samt tillsammans med 3 dagars vila mellan. inom denna typ från passtävling äger ekipagen två försök för att få ett godkänd period på 100 m (loppet äger flygande början, d.v.s.

ekipagen äger 50 m på sig fram mot startlinjen för att hastighet samt komma in inom rätt gångart). varenda hästar inom studien lyckades för att få minimalt en godkänt försök. Hastigheten beneath loppen fanns 10,4 m/s samt detta gick lika snabbt inom detta andra försöket liksom inom detta första.

Medelpulsen beneath loppen plats 98 % från hästarnas observerade maxpuls samt mjölksyrakoncentrationen fanns 12 mmol/l efter detta första försöket samt 18 mmol/l efter detta andra. detta fanns en negativt samband mellan hästarnas mjölksyrakoncentration beneath detta simulerade loppet samt deras rekordnotering inom den internationella tävlingsdatabasen, d.v.s.

ju bättre rekordnotering (kortare period på 100 m) desto högre mjölksyrakoncentration inom loppet. Andelen röda blodkroppar inom blodet plats ganska låg (ca 44 %) angående man jämför tillsammans andra kapplöpningshästar (som förmå äga över 60 %). dem här resultaten visar för att detta är den anaeroba kapaciteten (den liksom sker utan syre) såsom är avgörande för passhästens prestation.

för att snabba hästar bildar många mjölksyra är logisk eftersom dem snabbaste muskelfibrerna får sin energi från ett metabolisk process såsom innebär för att mjölksyra bildas. Studien visade också för att hästarnas maxpuls sjönk tillsammans stigande ålder, d.v.s. maxpulsen sjönk tillsammans med 8 slag/min för varenda 5 års ökning inom åldern.

Hög ålder skulle därför behärska påverka prestationen negativt (förmågan för att jobba aerobt, d.v.s. tillsammans god syreförsörjning) dock våra effekt antyder dock för att detta ej behöver existera ett begränsning eftersom anaerob energiförsörjning verkar existera nödvändig.

Hingstar hade lägre puls och mjölksyrakoncentration än ston trots att de reds i högre hastighet

Detta antagande förmå man också hitta stöd för inom medelåldern på dem tio bästa hästarna inom dem fem senaste världsmästerskapen, liksom är 13 år, samt från enstaka ytterligare lärande där tränare uppger för att den bästa ålder för ett passhäst är mellan 11 samt 16 år.

Hästarna inom den här studien behövde mer än 30 minuter på sig för för att återhämta puls, andning, mjölksyrakoncentration samt rektaltemperatur.

Sammanfattningsvis visar studien för att en 100 m passlopp är en högintensivt sysselsättning samt för att förmågan för att rekrytera snabba muskelfibrer samt forma många mjölksyra är viktigt för prestationsförmågan.

Flygande pass

Studie IV – Effekter från ryttarens vikt på detta arbetsfysiologiska svaret

Det äger inom olika kontext diskuterats hur många enstaka islandshäst egentligen orkar bära dock detta besitter hittills ej funnits några studier på detta.

inom den här studien fick åtta hästar genomföra en arbetstest där person som rider häst samt sadelns vikt succesivt ökades (med hjälp från blyvikter) från 20 % från hästens kroppsvikt, mot 25, 30 samt 35 %. inom en sista steg från testet blev tagna vikterna försvunnen samt hästen dryckesställe 20 % ett andra gång.

Detta steg utfördes för för att bedöma inom vilken utsträckning arbetstestet visade effekten från den brådskande viktsbelastningen (varje stegökning) samt ej den ackumulerade effekten från läka testet.

Jag har en islandshäst som är överviktig (vilket vi jobbar på med daglig ridning/motion!)

detta avslutande steget visade också för att mätvärden såsom puls samt andel röda blodkroppar (som inom massiv utsträckning speglar den brådskande arbetsbelastningen) gick åter mot identisk nivå såsom inom början från testet. Åtta välutbildade skolhästar från Holar University College användes samt varenda viktsbelastningar testades inom tölt (5,4 m/s) beneath 642 m tillsammans 5 min paus mellan (för påsättning från vikter samt blodprovstagning).

Pulsen ökade linjärt tillsammans med ökad viktsbelastning samt mjölksyrakoncentrationen ökade exponentiellt. detta här mönstret är känt sedan tidigare från liknande tester på andra hästar dock där man istället för för att öka vikten vilket hästarna bär vanligtvis ökar hastigheten.

Den intensitet (hastighet alternativt ytterligare belastning) där man observerar enstaka snabb ansamling från mjölksyra inom blodet (vid 4 mmol/l) brukar kallas för mjölksyratröskeln. Arbetets intensitet avgör hur länge arbetet kunna pågå samt arbeten beneath mjölksyratröskeln är kapabel inom teorin pågå inom flera timmar (sedan är kapabel mentala aspekter sätta stopp tidigare).

Arbeten nära alternativt över mjölksyratröskeln kunna ej pågå inom flera timmar (snarare minuter) utan återhämtning, eftersom musklernas arbetsförmåga påverkas från bland annat mjölksyrabildningen. Hur fort musklerna påverkas beror bland annat på hur vältränad individen är dock också på andra individuella attribut.

inom den här studien kunde oss att värdera eller beskatta enstaka mjölksyratröskel inom struktur från enstaka viktsbelastning. nära viktsbelastningen 22,7 % nådde hästarna inom medelvärde 4 mmol/l dock detta plats ett massiv individuell variation (17,0 - 27,5 %).

Juldekoration – ISLANDSHÄST 3 st

detta fanns ingen koppling mellan hästarnas storlek samt mjölksyratröskeln dock formen på ryggen verkade spela roll. Ju smalare över ryggen (se figur 1) desto lägre mjölksyratröskel. detta plats nog ej bara vikten inom sig vilket gjorde för att mjölksyrakoncentrationen ökade tillsammans med ökad viktsbelastning.

Hästarna minskade också steglängden samt för för att hålla identisk hastighet måste sålunda stegfrekvensen öka. detta innebär för att hästarna gjorde fler samt snabbare muskelkontraktioner vilket också kunna öka mjölksyrabildningen. Hästarna ägde återhämtat puls samt andning inom 30 minuter dock mjölksyrakoncentrationen plats kvar något högre än före testet.

#0 och 2 - på en frisk häst känner man oftast inte pulsen vid kotan

Hästarnas koncentration från två specifika muskelenzymer (CK samt AST, likt är kapabel användas såsom indikatorer på muskelskada) mättes före samt 2 dagar efter testet. Resultaten visade inga signifikanta effekter från arbetet. samtliga hästar genomgick också enstaka klinisk undersökning både före samt 2 dagar efter testet samt inga nya, större kliniska fynd gjordes dagarna efter testet.

Sammanfattningsvis visade studien för att denna assemblage från hästar klarade testet utmärkt samt för att dem kunde jobba tillsammans huvudsakligen aerob energiförsörjning upp mot ett viktsbelastning ifall 22,7 % dock för att den individuella variationen fanns massiv.

Hästens storlek verkade ej existera avgörande för detta arbetsfysiologiska svaret dock eventuellt förmå enstaka välutvecklad ryggmuskulatur existera betydande för för att ett islandshäst skall behärska bära tyngre ryttare beneath enstaka längre period.  

Figur 1. Ryggens profil sett bakifrån alternativt framifrån samt dess poängbedömning (4-4,75).

Den ovala pricken illustrerar hästens ryggrad. Ju högre poäng hästarna ägde desto högre mjölksyratröskel.

Sammanfattande slutsatser

Den övergripande slutsatsen från detta här avhandlingsarbetet är för att många från dem arbeten vilket islandshästen gör innebär högintensivt sysselsättning där både aerob samt anaerob energiförsörjning är viktigt för prestationsförmågan.

dem fysiologiska svaren på ridmomentet inom avelsvärderingen samt passlöpet påminner ifall dem svar man är kapabel titta hos trav-, galopp- samt fälttävlanshästar efter träning samt tävling. Den här kunskapen går för att använda för för att förbättra träningsprogram för för att bättre förbereda islandshästar för t.ex.

ridmomentet inom avelsvärderingen samt för passlopp. detta är viktigt både för för att minska risken för kroppslig samt mental ohälsa samt för för att förbättra hästarnas prestationsförmåga. Resultaten visar också för att beroende på omständigheterna (ryttarens vikt samt arbetets hastighet t.ex.) så förmå även hobbyhästens jobb artikel intensivt samt över hästens mjölksyratröskel (medium tölt tillsammans ett vikt motsvarande > 27 % från kroppsvikten t.ex).

detta är kapabel artikel god för för att förbättra både hästens aeroba samt anaeroba kapacitet dock tränare samt ryttare skall också existera medvetna angående för att denna typ från sysselsättning ger trötthetssymptom snabbare än angående hastigheten alternativt viktsbelastningen är lägre.

I samtliga studier äger ryttarens vikt spelat roll för pulsen samt mjölksyrabildningen dock detta går ej för att ge enstaka generell rekommendation för ”hur många vikt vilket är för mycket”.

inom varenda experimentella studier inom denna avhandling fanns viktsbelastningen över 27 % samt från dem totalt 25 hästar liksom ingick fanns detta, tillsammans med en undantag, inga indikator på för att hästarna blivit trötta. Detta stämmer tillsammans med observationer från t.ex. distansrittlopp där hästarnas hull verkar artikel viktigare för prestationsförmågan än viktsförhållandet mellan ryttare samt häst (högt hull sänker prestationen).

detta behövs dock mer undersökning kring vilken innebörd hästarnas kroppsbyggnad samt muskelansättning besitter för viktbärande förmågan.  

I studierna likt handlade angående effekten från tölt samt trav, passloppet samt ryttarens vikt fanns en samband mellan mjölksyrakoncentrationen efter sysselsättning samt hästarnas återhämtningspuls efter 15 mot 30 minuter.

detta betyder för att återhämtningspulsen fanns högre ju högre mjölksyrakoncentration hästarna haft. Denna insikt kunna tränare samt ryttare använda för för att få enstaka perception ifall hur stark en träningspass varit. inom dem här studierna ägde hästar likt haft höga mjölksyrakoncentrationer (> 10 mmol/l) ett puls > 70 slag/min efter 15 minuters vila.

Projektansvariga: 

Anna Jansson, Lars Roepstorff, Sveinn Ragnarsson & Jan Erik Lindberg

Doktorand: 

Gudrun Stefansdottir

 

Doktorsavhandling:

Physiological response to exercise in the Icelandic horse