Vad är det kommunistiska manifestet

Kommunistiska manifestet alternativt Det kommunistiska partiets manifest (tyska: Manifest der Kommunistischen Partei) existerar ett text publicerad den 21 februari1848 inom London från Karl Marx samt Friedrich Engels vid uppgift från den internationella organisationenKommunisternas förbund.

Skriften besitter haft många massiv innebörd till arbetarrörelsens politiskt relaterade utveckling.^[1]

Enligt manifestet innebär kommunismens syfte för att proletariatet skall bli medvetet angående sin klasstillhörighet, störta bourgeoisins hegemoni samt erövra den politiska makten.^[2]

Tillkomst

[redigera | redigera wikitext]

Kommunisternas förbund höll kongress inom London inom slutet från 1847 samt var fanns Marx samt Engels tongivande.

[14] Marx är kontroversiell och det händer att han bland annat citeras felaktigt

Kongressen avgjorde för att ge ut en schema samt Marx samt Engels fick inom uppgift för att författa detta inom enlighet tillsammans kongressens riktlinjer. Manifestet skrevs ursprungligen vid tyska samt gavs ut inom London den 21 månad 1848. Både inledningen samt avslutningen från manifestet äger blivit bevingade mening. Manifestet börjar: "Ett spöke går runt Europa – kommunismens spöke" samt avslutas: "Proletärer inom varenda länder, förenen eder!"^[3]

Kommunistiska manifestet skrevs innan Marx stora ekonomiska studier beneath 1850-talet samt vidare samt innehåller därför ej den utvecklade marxismens bedömning från kapitalismen.

Tvärtom förekommer detta inom Manifestet skrivningar såsom senare helt skulle vederläggas från Marx. Då Manifestet förblev den maximalt lästa från Marx skrifter äger dock vissa från dessa antika idéer kommit för att förknippas tillsammans marxismen. en modell vid detta existerar teorin ifall den därför kallade järnhårda lönelagen ('Lönearbetets genomsnittspris existerar arbetslönens minimum, detta önskar yttra summan från dem livsmedel, liksom existerar nödvändiga på grund av för att hålla arbetaren vilket person som arbetar nära liv.

vilket lönearbetaren således genom sitt jobb tillägnar sig räcker blott mot på grund av för att uppehålla livet.'), vilket förekommer inom Manifestet, dock vilket Marx senare kraftfullt skulle ta avstånd ifrån.

Erfarenheten från Pariskommunen, ledde Marx samt Engels mot för att fördjupa sin granskning från statsmakten, samt dem började uppfatta manifestet vilket delvis föråldrat.

inom förordet mot 1872 års tyska utgåva klargör dem för att "arbetarklassen förmå ej helt enkelt ta detta färdiga statsmaskineriet inom ägande samt sätta detta inom rörelse till sina egna ändamål". dock dem säger vidare för att manifestet existerar "ett historiskt handling, likt oss ej mer anser oss äga riktig för att ändra."^[4]

Att manifestet kom för att kallas kommunistiskt samt ej socialistiskt redogör Engels inom en förord mot manifestet 1890 tillsammans med för att detta 1847 fanns numeriskt värde slags socialister: å en sidan utopister såsom redan då blivit betydelselösa samt å den andra "en diversitet sociala kvacksalvare, vilket ville avskaffa dem samhälleliga missförhållandena tillsammans sina olika universalmedel samt allsköns lappning, utan för att vid minsta sätt röra nära profit alternativt kapitalet." Dessa menade Engels ägde ingen förbindelse tillsammans arbetarrörelsen, utan sökte stöd hos dem sålunda kallat bildade klasserna.

dock den rörelse bland arbetarna likt fordrade ett djupgående omdaning från samhället kallade sig kommunistisk.

Det är hög tid att kommunisterna öppet inför hela världen framlägger sitt åskådningssätt, sina syften, sina tendenser och gentemot sagan om kommunismens spöke ställer ett manifest av partiet självt

Engels säger vidare: "Och då oss redan vid den tiden avgjort fanns från den uppfattningen för att 'arbetarnas frigörelse måste artikel arbetarklassens eget verk', sålunda kunde oss icke en ögonblick artikel inom tvivel ifall, vilket namn oss skulle välja."^[5]

Innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Manifestet består förutom inledningen från fyra avsnitt samt innehåller både historisk undersökning samt politisk intensiv oro eller upprördhet.

1. Borgare samt proletärer

[redigera | redigera wikitext]

Här skisseras den historiska utvecklingen således liksom Marx samt Engels uppfattade den. Kapitlet inleds tillsammans med den kända frasen "Historien angående samtliga hittillsvarande samhällen existerar historien angående klasskamp" samt fortsätter tillsammans med för att inom korta drag förklara feodalismens passage mot kapitalism.

Borgarklassen, bourgeoisien, beskrivs såsom enstaka revolutionär klass såsom omdanat samhället efter sina egna behov, dock såsom kommit mot enstaka situation var den ej längre kunna föra utvecklingen vidare. Istället pekar Marx samt Engels ut arbetarklassen, proletariatet, vilket den nya revolutionära klassen: "...bourgeoisin äger ej blott smitt dem vapen, såsom skall bringa den döden, den äger även frambringat dem män, vilka bör föra detta vapen — dem moderna arbetarna, proletärerna."^[6]

2.

Proletärer samt kommunister

[redigera | redigera wikitext]

Kapitlet behandlar kommunisternas roll samt hur dessa förhåller sig mot arbetarklassen inom allmänhet.

Det är hög tid att kommunisterna öppet inför hela världen framlägger sin åskådning, sina mål, sina syften och gentemot sagan om kommunismens spöke ställer ett manifest av partiet självt

detta framgår för att kommunisterna ser sig själva likt arbetarklassens maximalt medvetna sektion samt för att dem kommer för att ta ifrån borgarklassen allt tillgångar samt centralisera varenda produktionsmedel mot den från proletariatet organiserade staten. Målet existerar detta klasslösa samhället: "När proletariatet inom kampen mot bourgeoisin tillsammans nödvändighet förenar sig vilket klass, genom enstaka revolution utför sig mot härskande klass samt likt härskande klass tillsammans våld upphäver dem gamla produktionsförhållandena, sålunda upphäver detta tillsammans med dessa produktionsförhållanden klassmotsättningarnas existensbetingelser, klasserna ovan skalle taget samt därmed sitt eget herravälde såsom klass."^[7]

3.

Socialistisk samt kommunistisk litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Här polemiserar Marx samt Engels mot olika politiska samt lärda riktningar likt beneath 1800-talet kallade sig socialistiska alternativt kommunistiska samt dem anger nästa huvudriktningar: den feodala socialismen, småborgerlig socialism samt den tyska alternativt "sanna" socialismen.^[8]

4.

Kommunisternas ställning mot dem olika oppositionella partierna

[redigera | redigera wikitext]

I detta korta avslutningskapitlet kämpa detta fast: "Kommunisterna (...) redogör öppet, för att deras uppgift blott kunna nås genom enstaka våldsam omstörtning från all hittillsvarande samhällsordning. Må dem härskande klasserna darra till ett kommunistisk revolution.

Proletärerna besitter inom den ingenting annat för att förlora än sina bojor. dock dem besitter enstaka planet för att vinna. Proletärer inom samtliga länder, förena er!"^[9]

Svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande översättningen 1848

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska översättningen fanns den inledande samt utkom redan några månader efter för att detta tyska originalet publicerats inom London.

Utgivaren plats bokförläggaren samt bokhandlaren Pehr Götrek liksom plats ett från deltagarna inom Stockholms bildningscirkel. Den plats en led inom dem inledande försöken för att strukturera Sveriges person som arbetar. Cirkeln fick mot ett start stöd från kungen, dock efter dem därför kallade marsoroligheterna inom huvudstaden vid våren 1848 blev cirkeldeltagarna misstänkta på grund av uppvigling samt Götrek förhördes från polisen.

dock man fann inga liknande tendenser samt Götrek egen såg sig snarare liksom ett person som följer efter någon annan mot Kristi lärjungar. Götrek stod inom förbindelse tillsammans med Kommunisternas Förbund inom London. Man besitter antagit för att Götrek fick uppfattning angående Manifestet genom ett svensk kongressdeltagare inom London.

Den svenska översättningen trycktes hos f. d. Schultzes Boktryckeri 1848, dock saknar arbetsuppgift ifall både översättare samt förläggare. Man äger emellertid antagit för att Götrek svarat på grund av både uppgifterna samt boken såldes inom hans boklåda.

Översättningen besitter ansetts liksom god samt inom stort sett trogen mot originalet, fastän upphovsmannen äger mildrat framställningen, antingen till för att han egen ansåg den på grund av radikal alternativt därför för att han plats skrämd på grund av för att provocera fram en myndighetsingripande. Sålunda förändrades titeln mot Kommunismens röst.

Originalets berömda motto: "Proletärer inom varenda länder, förena er!" ändras mot Folkets röst existerar Guds röst, vilket existerar ett översättning från detta latinska Vox populi vox dei — enstaka bekännelse mot demokratin, detta önskar yttra för att folkets fras existerar den rätta.

dock Götrek samt hans likasinnade samling plats på grund av tidigt ute samt den upplöstes inom april 1849. Översättningen glömdes snabbt försvunnen samt den kom ej för att erhålla någon politisk innebörd inom sin samtid.^[10]

• Kommunismens röst: förklaring af detta kommunistiska grupp, offentliggjord inom månad 1848.

  Stockholm: Schultzes boktr. 1848. Libris2683080  - Översättningen brukar tillskrivas Per Götrek.

Senare svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Andréas, Bert (1963). Le Manifeste communiste dem Marx et Engels: histoire et bibliographie 1848-1918.

  Bibliographies par l'Institut Giangiacomo Feltrinelli ; [6]. Milano: Feltrinelli.

  Med detta som mål har kommunister av skilda nationaliteter samlats i London och utarbetat

  Libris55597 

• Bäckström, Knut (1972). Götrek samt Manifestet. Stockholm: Gidlund. Libris7590976. ISBN 91-7021-025-X 
• Gespenst geht um in Europa: 150 Jahre Kommunistisches Manifest. Dokumentation ; 1998:3. Wien: Verein für Geschichte der Arbeiterbewegung.

  1998. Libris13474538 

• Hundt, Martin (1985). Wie das "Manifest" entstand (2., überarb. und erw. Aufl). Berlin: Dietz. Libris538912 
• Landqvist, Olof (1948). Kommunistiska manifestet samt arbetarinternationalerna. ABF:s studieplan ; 79. Stockholm: Arbetarnas bildningsförb. Libris1161178 
• Laski, Harold J. (1949). En socialistisk milstolpe: enstaka färsk yttrande mot Kommunistiska manifestet, skriven till Brittiska arbetarpartiet.

  Lilla biblioteket. Stockholm: Tiden. Libris1410054 

• Lindkvist, Kent (1998). ”Kommunistiska manifestet såsom teori samt arbetarrörelseideologi”. Manifestet 1848-1998 (Stockholm : Atlas, 1998): sid. [106]-125.  Libris3178704
• Manifestet 1848-1998: [kommunistiska manifestet tillsammans kommentarer samt analyser från 14 vetenskapsman samt samhällsdebattörer].
  Kommunistiska manifestet eller Det kommunistiska partiets manifest (tyska: Manifest der Kommunistischen Partei) är en skrift utgiven den 21 februari 1848 i London av Karl Marx och Friedrich Engels på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas förbund

  Årsbok / Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 1400-3392 ; 1998. Stockholm: Atlas. 1998. Libris7777519. ISBN 91-89044-21-5 

• Meidner, Rudolf (1998). ”Vad existerar detta till fel tillsammans med detta kommunistiska manifestet?”. Manifestet 1848-1998 (Stockholm : Atlas, 1998): sid. [217]-231 : ill..  Libris3178719

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]