bootnoun.pages.dev






Hur mycket solljus behöver du en dag

Dagsljus

Dagsljus existerar detta ljus likt finns naturligt beneath den ljusa delen från dygnet. detta besitter sitt ursprung ifrån solen, samt förmå bestå från direkt strålning, refraktion samt reflektion. Dagsljuset äger en kontinuerligt spektrum, vilket innebär för att detta innehåller elektromagnetisk strålning från samtliga frekvenser inklusive osynlig ultraviolett samt infraröd strålning.

Dagsljus kännetecknas från stora variationer ovan dygnet samt året samt varierar även mer temporärt beroende vid vädret.

Alla behöver skydd mot solen, oavsett ålder

Dess färgtemperatur varierar mellan ca 2500 kelvin (solnedgång) samt mer än 10 000 kelvin (klarblå himmel), samt dess intensitet mellan ca 40 lux (soluppgång samt -nedgång, mulen himmel) samt mer än 120 000 lux (klar skyn tillsammans med solen nära zenit).[1] Längden vid dygnets ljusa sektion varierar tillsammans årstiden. Kartor vilket visar plats vid jorden detta till tillfället råder ljus kallas till dagsljuskarta.

Ordet dagsljus används även till artificiellt ljus ifrån mot modell lysrör. termen dagsljuslysrör används olika inom olika kontext samt förmå syfta vid antingen färgtemperaturen (minst 5300 K) alternativt färgåtergivningsindex (Ra minimalt 90). inom båda fallen existerar skillnaden massiv mot detta naturliga dagsljuset.[2] tillsammans hjälp från LED förmå man anlända närmare detta naturliga dagsljusets kontinuerliga spektrum.[3] Den internationella belysningskommissionen CIE äger bekräftat en antal standardiserade dagsljus vilket definieras från sin spektralfördelning samt används på grund av vetenskapliga ändamål.

detta finns dock ingen kommersiell ljuskälla vilket mot fullkomligt möter CIE:s definition från dagsljus.[2]

Dagsljus samt hälsa

[redigera | redigera wikitext]

Hälsofördelarna tillsammans med dagsljus besitter varit kända sedan start från människans civilisation.

En mycket intressant och snabb effekt av solljus är att mängden kväveoxid ökar i blodet, vilket gör att blodkärlen vidgas och risken för stroke och hjärtinfarkt sjunker direkt

Redan beneath detta antika Romarriket samt beneath Grekernas stormaktstid dyrkade man sina solgudar. beneath 1900-talet blev dagsljus ett betydande sektion från välbefinnande samt vård. Ljusterapi användes på grund av för att behandla hudsjukdomar samt andra besvär.[4] Dessutom blev solbrännan extrem trendig samt ansågs vilket en bevis vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt välbefinnande.

Kroppen samt dagsljus

[redigera | redigera wikitext]

Dagsljus äger en brett utbud från element liksom influerar människor utöver vårt behov från ljus samt ögonkontakt.

Solljus är både bra och dåligt för människors hälsa

Dagsljus påverkar vår välbefinnande, balans samt fysiologiska regleringar, både vårt nervsystem samt detta endokrina systemet. Samtliga nämnda modell stimuleras positivt från dagsljus[5]. undersökning besitter konstaterat för att dagsljus innehåller naturliga antidepressiva beståndsdelar liksom hjälper oss människor för att synka tillsammans den naturliga livsrytmen.

detta finns forskningsunderlag såsom stödjer för att man genom för att exponera sig till direkt dagsljus är kapabel minska risken på grund av vinterdepressioner.[6]

Det finns flera andra aspekter tillsammans dagsljus vilket bland annat berör psykologiska faktorer. Människan lever efter ett 24-timmarsrytm, liksom besitter ett massiv inverkan vid vår välbefinnande samt vårt välmående.

Vår rytm kontrollerar vår sömn, vårt uppvaknande, vår reaktionsförmåga, våra prestationer, vår temperatur, samt således vidare. Ännu viktigare existerar för att dagsljus styr vår produktion från hormonerna melatonin samt kortisol.[7]

För lite dagsljus är kapabel påverka förmågan för att vila, stressnivån samt humörsvängningar vilket inom sämsta fall kunna leda mot cancer.[8]

Mer dagsljusexponering förmå även äga positiva effekter till patienter efter operationer.

flera aktörer arbetar därför på grund av för att dagsljus bör bli enstaka sektion från inredningen nära renovation samt nybyggnationer från sjukhus.[9]

Dagsljus samt inomhusmiljöer

[redigera | redigera wikitext]

Idag tillbringar den genomsnittliga befolkningen 90% från sin period inomhus[10] samt därför äger dagsljus fått ett större roll samt mer inflytande vid våra inomhusmiljöer.

Barns hud är mycket känsligare än vuxnas och behöver extra skydd

tillsammans med en större fokus vid dagsljusets innebörd på grund av välmåendet besitter flera parter börjat jobba till byggnader tillsammans med förbättrad dagsljusinsläpp. Genom för att endast släppa in mer dagsljus inom enstaka byggnad, är kapabel man minska kortsiktiga samt långsiktiga hälsoproblem (både ur en mikro- samt en makroperspektiv).[11] detta finns tydliga riktlinjer gällande belysning vid arbetsplatser då resurser mot dagsljus samt ergonomisk ljussättning påverkar både välbefinnande samt produktivitet hos dem anställda.

inom landet blir detta möjligen såsom maximalt klart beneath vinterhalvåret då belysningen innesluten fungerar likt en viktigt komplement mot mörkret utomhus.[1] Förutom hälsoskäl besitter dagsljus andra fördelar - elektrisk belysning existerar idag enstaka från dem största energiförbrukarna samt skulle enkelt behärska minskas genom enstaka förbättrad användning från dagsljus.[9]

Produktivitet samt dagsljus

[redigera | redigera wikitext]

Genom olika studier äger vetenskapsman tittat vid sambandet mellan produktivitet samt dagsljus.

Man besitter främst undersökt hur yrken därför likt kontorsarbetare, industriarbetare samt butiksförsäljare äger reagerat vid enstaka ökad tillförsel från dagsljus. Studierna konstaterade för att produktiviteten ökar tillsammans upp mot 15% vid platser tillsammans en mer generöst utbud från naturligt dagsljus.[12] andra studier inom ämnet besitter demonstrerat för att ifall ett byggnad får korrekt mängd naturligt ljus ökar känslan från komfort.[13]

Forskare besitter även försökt för att producera ett medvetande mellan lärande samt dagsljus.

Genom för att undersöka undervisningsrum, skolor samt studenter besitter forskningen bevisat för att inlärningsförmågan hos ett individ ökar då mer dagsljus finns för att tillgå.

D vitamin dosering enligt rekommenderat dagsbehov

studenter tillsammans mer resurs mot dagsljus beneath all dagen ägde 7-18% högre bedömning än studenter tillsammans mindre passage mot dagsljus.[14]

Dagsljusberäkning

[redigera | redigera wikitext]

Genom dagsljusberäkningsprogram kunna man simulera distributionen från dagsljus inom en enskilt lokal alternativt inom ett hel byggnad.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Matusiak, Barbara (2014). ”Dagsljus, glugg samt fönsterglas”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS på grund av människan - inom rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 115-120 
  2. ^ [ab] Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”.

    Solen är en av våra största källor för att få i oss det viktiga D-vitaminet

    i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. Färg & Ljus på grund av människan - inom rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst.


  3. hur många solljus behöver ni enstaka dag

    4. sid. 85 

  4. ^Berggren, Leif (2014). ”Artificiella ljuskällor samt deras användning”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. Färg & ljus inom rummet - till människan. Stockholm: Svensk Byggtjänst.

    Det solbeteendet är en bidragande orsak till ökad risk för hudcancer: att man utsätts för mycket solljus under kort tid, då och då

    sid. 142 

  5. ^VELUX Knowledge Center for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Indoor Climate Basic Book. "3ed Edition månad 2014". sid. 5. 
  6. ^Edwards, L., Torcellini, P. (2002). ”A Literature Review of the Effects of Natural Light on Building Occupants”. U.S Department of Energy (National Renewable Energy Laboratory). 
  7. ^VELUX Knowledge Center for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Inddor Climate Basic Book.

    "3rd edition månad 2014". VELUX. sid. 6. 

  8. ^Pechacek, C.S., Andersen, M., Lockley, S.W. (2008). Leukos 5 (1), 1.26). red. Preliminary method for prospective analysis of the cicadian efficacy of (day)light with applications to healthcare architecture.. 
  9. ^”Circadian House report (2013) Principles and Guidelines for Healthy Homes”.

    Läs vår guide här för att dosera rätt och undvika att överdosera det viktiga D vitaminet

    http://thedaylightsite.com/library-3/research-publications/papers/. Läst 29 september 2016. 

  10. ^ [ab] VELUX Knowledge Centre for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Indoor Climate Basic Book. "3de edition December". 
  11. ^Schweizer, C., Edwards, R.D., Bayer-Oglesby, L., Gauderman, W.J., Ilacqua, V., Jantunen, M.J., Lai, H.K., Nieuwenhuijsen, M., Künzil, M. (2007). ”Indoor time-microenvironment-activity patterns in sju regions of Europe.”. Journal of Exposure Science and Environmental Epidemiology 17(2): sid. 170-181. 
  12. ^VELUX Knowledge Center for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy, and Indoor Climate Basic Book.

    "3ed edition December". sid. 25. 

  13. ^Edwards, L., Torcellini, P. (2002). ”A Literature Review of the Effects of Natural Light on Building Occupants”. National Renewable Energy Laboratory, U.S Department of Energy. 
  14. ^Veitch, J.A., Newsham, G.R., Boyce, P.R. and Jones, C.C (2008). ”Lighting appraisal well-being, and performance in open-plan offices: A linked mechanisms approach.”. Lighting Research and Technology 40 (2): sid. 133-151. 
  15. ^Heschong,L. (2002). ”Daylighting and Human Performance”. ASHRAE Journal 44 (6): sid. 65-67. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]