Hur uppstår åska förklarat för barn

Den denna plats artikeln besitter källor, dock den behöver fler fotnoter till för att behärska verifieras. (2022-06) Motivering: Bra källbelagd inom ingressen, dock flera segment saknar helt fotnoter samt kunna uppfattas likt källösa. Hjälp gärna Wikipedia tillsammans med för att lägga mot fotnoter angående ni kunna, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne vilket ej verifieras kunna tas bort.

Åska (ålderdomligt även tordön, fornnordiska: þordyn) existerar elektriska urladdningar inom jordens atmosfär liksom yttrar sig inom en uppflammande från ljus (blixt) samt en klart alternativt mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller).^[1][2] Dessa elektriska urladdningar alstrar många massiv värme beneath bråkdelar från enstaka kort tid, vilket utför för att luften sätts inom rörelse vilket existerar upphovet mot åskmullret.

Åska förekommer inom samband tillsammans med cumulonimbusmoln (bymoln), dock är kapabel även inträffa inom extremt sällsynta fall inom cumulusmoln (vanliga stackmoln) samt stratusmoln (dimmoln)^[3]. Urladdningen inom stackmoln blir oftast många större än inom vanliga bymoln,^[4] medan strömstyrkan inom blixtarna ifrån dimmoln vanligtvis existerar lägre än inom blixtar ifrån bymoln.

detta finns indikationer vid för att åska inom sällsynta fall förmå uppstå nära sandstormar, vulkanutbrott samt eventuellt laviner.^[3]

Luftmasseåskväder uppstår genom plats uppvärmning vid bas från solstrålning, då varm samt fuktig atmosfär pressas uppåt. detta kunna inträffa inom både kalla samt varma luftmassor.^[3]

Värmeåskväder uppstår inom varm samt fuktig luftmassa, vilket medför för att detta blir fortsatt varmt efter åskan.

Värmeåskväder existerar ofta lokala.^[3]

Frontåskväder, även frontåska, uppstår inom samband tillsammans med för att ett kallfront passerar samt följs från påtagligt kallare atmosfär. Frontåskväder kunna artikel många ihållande.^[3]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Urladdningarna beror vid kraftig elektrisk uppladdning från molnets olika delar.

Den fysikaliska bakgrunden existerar ej helt klarlagd, dock forskarna vet för att detta finns flera olika mekanismer vilket leder mot molnens elektriska uppladdning. ett från dessa bygger vid existensen från kosmisk strålning inom molnet samt ett ytterligare sådan mekanism vid piezoelektricitet.

Kraftiga vertikalvindar tillsammans varm, fuktig atmosfär, underkylda vattendroppar samt iskristaller, samt ett instabil atmosfär existerar ofta förekommande.

ett teori existerar för att lätta positivt laddade ispartiklar stiger tillsammans med uppvindarna, medan tyngre, negativt laddade is/vatten-droppar (så kallade Graupel-partiklar) samt kornsnöpartiklar sjunker neråt från tyngdkraften. då kornsnöpartiklarna kommer inom förbindelse tillsammans med vattendroppar inom molnets nedre delar, överförs negativ laddning.

Genom direkta mätningar äger man kunnat konstatera för att molnets övre delar inom regel blir positivt samt dem nedre negativt laddade. eftersom cumulonimbusmoln äger massiv vertikal utbredning, är kapabel potentialskillnaden efterhand bli många massiv. då luftens isolerande förmåga överskrids utlöses enstaka urladdning, vanligtvis mellan molnets olika delar alternativt mellan numeriskt värde något som ligger nära eller är i närheten moln, dock någon gång även mellan moln samt jordytan – blixten ”slår ner”.

En förurladdning joniserar luften av och till inom cirka 50 meter långa steg tills den når omkring 100 meter ovan mark. Då känns attraktionen från ifrån inflytelserik objekt ifrån marken samt ett fångurladdning uppstår likt drar sig uppåt. Denna möter förurladdningen. Kanalen existerar idag inflytelserik samt huvudurladdningen ifrån marken mot molnet sker tillsammans enstaka hastighet från ungefär hundra miljoner meter per kort tid (en tredjedel från ljushastigheten).

Normalt sker flera urladdningar inom en par tiondels sekunder ^[5]. Några från dessa urladdningar förmå ibland utgöras från enstaka pilblixt.

Förloppet existerar därför snabbt för att ögat ej hinner särskilja dem olika momenten. ett blixtkanal, såsom förmå artikel 5–10 km utdragen, bildas. detta åtföljande ljudet uppstår då uppvärmningen (cirka 30 000 °C) från luften längs urladdningsbanan orsakar kraftiga tryckförändringar.

enstaka punkt vid marken nås ej från ljudet ifrån läka blixtkanalen samtidigt. detta tar ljudet cirka 20 sekunder för att utbreda sig längs ett sju kilometer utdragen blixtkanal. Den liksom existerar riktigt nära ett blixt hör en intensivt dock relativt kortvarigt ljud samt möjligen även fräsandet ifrån fångurladdningen. en moln existerar elektriskt fylld med energi eller spänning långt innan detta nått stadiet likt cumulunimbusmoln samt molnets nettoladdning är kapabel avlägsnas genom nederbörd.

många intensiva åskväder brukar produceras från ett variant från cumulonimbusmoln vilket kallas supercell. dem existerar ytterst ovanliga inom landet.

Åskväder förekommer dels inom ett samt identisk luftmassa, luftmasseåskväder, dels inom gränsen mellan numeriskt värde luftmassor, frontåskväder.

Båda fenomenen skapar starka uppvindar. Små vattendroppar kunna finnas inom underkyld form eller gestalt, ända ner mot -40 grader, dock detta behövs temperaturer vid ner mot -20 grader innan dem börjar frysa inom större omfattning.

I en stormmoln behövs både ofrysta vattendroppar samt snöflingor till för att blixtar skall utlösas. en åskväder sträcker sig ibland ända mot tropopausen, var detta avslutas inom en klassiskt städ.

dem flesta åskväder inom land inträffar beneath sommaren, då resurser vid vattenånga inom atmosfären existerar god. detta förekommer även åska beneath vintern, dock dessa åskväder existerar många svagare än typiska sommaråskväder samt begränsade mot kustområden inom södra Sverige.^[6]

Luftmasseåskväder kan uppstå nära kraftig område uppvärmning ovan nation – sommarens vanliga värmeåskväder skapas från termik, vanligtvis vid eftermiddagarna - och/eller bildas genom lodräta luftrörelser inom enstaka instabil luftmassa.

Även orografiskt (orsakad från topografin) betingade luftrörelser kunna producera dem uppvindar likt behövs. identisk sak gäller på grund av stora skogsbränder. Nattetid bildas ibland termik ovan uppvärmt ocean likt kunna ge upphov mot åska. Detta existerar vanligt bland annat runt Medelhavet.

Frontåskväder uppstår genom lodräta luftrörelser nära frontpassager – vanligast inom samband tillsammans kallfronter.

Kallfrontsåskväder uppstår då den kalla luften pressar upp ett varmare luftmassa. ett skiljevägg från sammanvuxna stormmoln förmå bildas längs kurera fronten – sådana åskväder existerar ofta många intensiva dock kortvariga eftersom fronten existerar smal samt rör sig snabbt (50–100 km/h). Varmfrontsåskväder existerar normalt lågintensiva, glesa dock mera långvariga samt utan klart synliga stormmoln.

Åskan existerar maximalt stark runt ekvatorn. Frekvensen från åskväder existerar betydligt högre ovan landområden samt allra intensivast inom en zon inom centrala Afrika strax söder angående ekvatorn, samt inom en ett område som präglas av berg och bergskedjor vid Borneo liksom höjder statistiken. ett global uppvärmning anses öka antalet åskväder vid jorden.

Därför existerar blixtfrekvensen en från måtten på grund av global uppvärmning. Platsen såsom får maximalt antal blixtar vid jorden existerar Maracaibosjön inom Venezuela. ^[7]

Cellen

[redigera | redigera wikitext]

Ett aktivt mörka moln består från uppvindar samt fallvindar samt varenda par från uppvind-fallvind kallas på grund av ett fängelse.

En jämförelse existerar för att betrakta cellen liksom bandet inom enstaka Van dem Graaff-generator. Åskmolnet kunna bestå från flera celler. Man talar ifall multiceller. Cellen existerar positiv laddad högst upp samt negativ laddad underst tillsammans med negativ laddningskoncentration (vid cirka -10 °C) 3–5 km upp inom atmosfären. beneath molnet finns även ett små positiv molnficka, varför denna finns existerar forskarna oense angående.

När molnet dör försvunnen omvandlas cellen mot ett fallvind tillsammans med nederbörd. Dessa regndroppar existerar elektriskt laddade, detta kunna höras likt knäppar då regnet faller vid enstaka antenn mot enstaka känslig radiomottagare. Fenomenet existerar välkänt samt kallas elektrostatiskt regn.

På ett tusen kilometer utdragen åskfront finns flera celler.

ett kvalificerad gissning existerar för att dem existerar sammanlänkade inom atmosfären samt inom marken. ett blixt är kapabel rubba en temporärt jämviktstillstånd från elektriska laddningar, sålunda för att enstaka serie urladdningar starta samt avslutas utefter läka fronten. Efter en antal sekunder uppstår nya urladdningar samt därför vidare.

Fenomenet besitter filmats ifrån enstaka rymdfärja.

Blixten

[redigera | redigera wikitext]

Blixten existerar den kortvariga elektriska urladdning såsom ger upphov mot åskmullret. Den sker inom en stormmoln, mellan numeriskt värde mörka moln alternativt mellan stormmoln samt mark.^[8]

Blixten genererar såväl radio-, ljus-, UV- samt röntgen- liksom gammastrålning, vilket hjälper mot för att värma samt jonisera blixtkanalen.

då väl strömstyrkan börjat öka, ökar den många snabbt vid några ett fåtal mikrosekunder.

Blixtens urladdning sker företrädesvis ifrån höga objekt. Höga objekt (även dem tillsammans med ringa ledningsförmåga) omges från positiva joner, då dem attraheras från detta negativa elektriska fältet ifrån förurladdningen, liksom går inom enskilda steg, sålunda kallade stegurladdningar.

enstaka åskledare besitter ett trygg skyddskon då den existerar ett högsta punkt inom en litet sektor, vilket dock krymper nära blixtar tillsammans lägre strömmar. Likaså äger höga byggnader mindre skyddskon. enstaka skyskrapa äger ett åskskyddskon likt endast sträcker sig en 20-tal meter ifrån byggnaden. Man talar angående enstaka klotformad skyddskon inom sådana fall.

då väl enstaka blixtkanal existerar etablerad därför existerar detta ohmska motståndet nästan försumbart.

Molnblixt samt markblixt

[redigera | redigera wikitext]

Det liksom intresserar vetenskapen idag existerar markblixten tillsammans dess sidurladdningar samt andra markfenomen.

Högspänningsledningar äger jordledningen överst samt nära mastinstallationerna måste detta finnas väl operativ åskavledare.

Blixtens inflytande vid högspänningsledningar ute inom nätet förmå uppfattas likt blinkningar alternativt helt sonika strömavbrott då skyddsutrustningen löser ut, beroende vid fanns nedslaget sker.

Emellertid existerar ej distributionen från el helt trygg. Ibland kunna detta bli längre elavbrott. Mikroelektroniken existerar betydligt mer känslig samt EMP, elektromagnetisk puls, produceras från samtliga blixtkanaler.

Elektrisk utrustning existerar dock maximalt känslig till dem fenomen likt marknedslagen orsakar. IT-samhällets krav vid operativ utrustning besitter gjort för att anslagen till åskforskning äger mångfaldigats.

Antalet åsknedslag varierar beroende vid atmosfärförhållanden samt markförhållanden. Allra vanligast existerar blixtnedslagen inom östra Centralafrika, bortsett ifrån jordens grannplaneter venus samt Jupiter var ännu våldsammare åskväder rasar.

Antalet blixtar existerar högre nära ekvatorn än nära polerna, dock inom gengäld existerar bara ungefär 10 andel markblixtar. Redan nära 60 graders nordlig alternativt sydlig bredd äger andelen ökat mot 50 procent.^[9][10]

Korona

[redigera | redigera wikitext]

Koronaurladdning existerar enstaka osynlig ständigt pågående urladdning beneath, samt inom en mörka moln.

Någon gång är kapabel denna ses liksom Sankt Elmseld. Urladdningen syns särskilt nattetid runt vassa objekt, då dessa fylls från positiva joner vilket attraheras från ett negativt laddad molnsida. dem svaga elektriska strömmarna förmå forma därför kallade fångstarmar alternativt fångurladdningar. Varför detta träffar enstaka blixt ifrån ett negativ mark mot en negativt moln existerar ej helt utrett från forskarna.

ett sektion vetenskapsman menar för att den lilla positiva molnfickan på denna plats agerar ett roll.

K-puls

[redigera | redigera wikitext]

K-puls, alternativt pilurladdning, existerar enstaka urladdning såsom förekommer inom ett redan uppkommen blixtkanal. Mekanismen besitter registrerats tillsammans med hjälp från höghastighetskamera.

tillsammans med kameror ser detta ut såsom ett pil liksom går ner ifrån molnet.

Det krävs en separation av laddningar för att bygga upp de spännings-skillnader som är en förutsättning för att det skall kunna uppstå en blixt

Pilurladdningen upptäcktes från numeriskt värde japanska åskforskare; Kobayashi samt Kitagawa. då enstaka huvudurladdning besitter skett töms molndelen vid elektroner samt blir positivt laddad. Sedan pumpas detta in nya elektroner tillsammans fördröjning inom området ifrån kringliggande delar från molnet, vilka fortsätter ner inom blixtkanalen igen uppifrån samt ner samt kallas pilurladdning.

Marknedslag

[redigera | redigera wikitext]

En tredjedel från jordens blixtar går ifrån moln mot mark. Markblixtens mekanismer existerar mer kända än molnblixtens. Vissa trakter inom landet existerar mer åskrika än andra. detta handlar angående områden var luftturbulenser, termik, enklare bildas vid bas från geologiska förhållanden likt olika slags landformationer, mot modell inlandsklimat var luften pressas upp från topografin, samt även inom områden såsom besitter många nederbörd.

inom vissa områden träffar åskan oftare ner. SMHI besitter omfattade statistik vid dessa samt förmå förklara för att markens konduktivitet omfattar ytor tillsammans jordbruksmark tillsammans mera. en växt existerar en objekt vilket ofta träffas från blixten samt existerar en god modell vid "varma" samt "kalla" blixtar.

Blixtnedslag inom träd

[redigera | redigera wikitext]

De flesta blixtar existerar kalla samt genererar många ström beneath vykort tidsperiod.

Den plats på jorden där det förekommer flest åskväder per år är orten Bogor på Java

Beroende vid trädets kondition är kapabel den kalla blixtens skador vid trädet titta ut vid olika sätt. Ibland klarar sig trädet förbättrad, då blixten besitter gått vid utsidan från regnblöt bark. enstaka vanlig blixtskada existerar ett spiralformad fåra likt gått ned inom trädet. Trädet överlever, dock kunna senare angripas från sjukdomar samt ändå dö.

Sprängskador kunna även inträffa. Fuktig bark kunna exempelvis sprängas samt barktrasor förmå ibland efter nedslaget hänga inom grenverket, samt trädet dör, vid bas från barkskador. existerar kärnvirket fuktigt samt blixten kraftig klyvs trädet; detta är kapabel mot samt tillsammans helt sprängas sönder. Ibland handlar detta ifall enstaka positivblixt (se nästa avsnitt), såsom gått ifrån molnets översida ner inom marken.

Den varma blixten existerar långvarig samt kunna antända virke, inredning samt vegetation, samt kunna även leda mot för att detta börjar pyra inom en trädens rotsystem. Slutresultatet från enstaka varm blixt förmå bli brand, möjligen ett skogsbrand.

Kraftiga blixtar plöjer ibland små diken runt detta träffade trädet. Alltså medför blixten många kraftiga jord-strömmar.

Inte således sällan träffar blixten hål vid VVS-ledningar nere inom marken, nära blixtnedslaget.

Typer från blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

När blixten förgrenar sig ovanför målet samt synbarligen träffar ner inom flera många nära objekt samtidigt kallas detta till ett gaffelblixt.

En positiv blixt existerar enstaka ovanlig blixt, liksom träffar ifrån molnets positiva ovansida ner inom marken. dem brukar artikel bland dem kraftigaste blixtarna samt en vanligt scenario existerar för att åskmolnets övre delar deformeras från vinden, således för att blixtens närmaste väg blir mot marken. dem existerar vanliga inom åskväder beneath vintern då tropopausen ligger lägre.

Man talade mot slutet från 1960-talet angående superblixten, alltså många kraftiga samt ovanliga åsknedslag. Dessa superblixtar finns bland positiva blixtar. Den positiva blixten äger nära något tillfällen uppträtt vilket "blixt ifrån genomskinlig himmel" var åskmolnet varit skymt från bergskanter, den positiva blixten existerar den farligaste från blixtarna.

Blixtnedslag samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Enligt information ifrån NASA överlever 80–90 andel från dem vilket träffas från blixten.^[12] Strömmen ifrån nedslaget leds framför allt från blodkärlen samt den stora frågan existerar ifall strömmen bör passera detta känsliga hjärtat.

Oftast sker detta ej. Hos fyrfota vilt existerar dödsrisken större från just detta skäl, sannolikheten på grund av hjärtpassage existerar många större.

Blixten kunna döda människor såsom söker skydd ifrån regnet genom för att stå beneath träd. dem därför kallade fångurladdningarna äger även dödat människor. detta elektrostatiska fältet är kapabel artikel kännbart sekunden innan blixten träffar ned.

Håret är kapabel utflykt sig nära torr åska.

Stora spänningsskillnader inom marken uppstår nära nedslagsplatsen. Dessa kunna skada ett människa temporärt genom förlamning genom därför kallad stegspänning. detta finns modell vid hur ett hel lag från resenär fallit då blixten slagit ner inom närheten. dem såsom stått vid enstaka tramp alternativt jämfota besitter klarat sig förbättrad.

Fyrfota varelse dödas ofta från starka markspänningar (stegspänningar) då strömmen passerar hjärttrakten.

Globalt beräknas 6 000–24 000 personer dödas från blixten årligen, beroende vid hur statistiken tolkas.^[13][14]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land dödas inom medelvärde enstaka individ från blixten vartannat tid.

inom start från 1900-talet plats människor inom land ofta ute samt arbetade vid fälten. Då dödades cirka 30–40 människor från åska varenda kalenderår. detta äger även föreslagits för att spillning ifrån boskap är kapabel öka markens konduktivitet.

Sidourladdningar

[redigera | redigera wikitext]

Sidourladdningar uppstår därför för att vanliga objekt såsom skorsten, husvägg etcetera existerar dåliga åskledare.

Därför förgrenar sig blixten då den träffar markföremålet.

Blixten hoppar ibland från ifrån inflytelserik objekt samt tar enstaka närmare väg mot mark. Blixten existerar sålunda kortvarig för att laddningar koncentreras inom vassa objekt utefter vägen. Detta ställer krav vid åskledarnas konstruktion, likt måste äga flera djupa jordspett, chef tillsammans god konduktivitet samt mjuka böjda hörn.

vid identisk sätt likt stegurladdningar orsakar spänningsskillnader inom marken, kunna detta uppstå spänningar mellan marken samt isolerade metallföremål inom detta ögonblick blixten avleds inom struktur från jordströmmar. äger föremålet upphöjd kapacitans mot mark förmå strömpulsen bli avsevärd.

Urladdning skapad från induktion

[redigera | redigera wikitext]

Blixten existerar en elektromagnetiskt fenomen, vilket innebär för att gnistor förmå uppstå genom induktion inom ledningar inom närheten från en åsknedslag utan för att direktträff förekommer.

då enstaka sådan distribution blir många kraftfull kallas denna på grund av EMP. Normalt brukar en överspänningsskydd skydda IT-utrustning nära lägre spänningspulser, dock människor besitter dödats från liknande spänningar.

De kostsammaste skadorna vid elektronisk utrustning sker via induktion.

Skydd mot blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

För för att skydda sig mot åsknedslag existerar detta oftast bäst för att artikel inom enstaka byggnad, särskilt ifall detta existerar enstaka större byggnad.^[15] Däremot bör man undvika balkonger samt verandor.^[15] Man bör dra ut kontakter ur el-, telefon- samt antennuttag samt stänga dörrar samt fönster.^[15] ej heller stå nära belysning, elektrisk utrustning, system för vatten alternativt eldstäder.^[15] för att prata inom mobiltelefon anses inom sig ej utgöra någon ökad fara till för att bli träffad från blixten, beneath förutsättning för att ej laddningskabeln används.^[16] Vissa byggnad besitter åskledare vilket leder blixten ner inom marken.

Man förmå även titta mot för att detta finns ett jordfelsbrytare samt installera överspänningsskydd.^[17]

Utomhus bör man särskilt undvika öppna fält, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt för att artikel beneath växt då detta åskar.^[15] Nästan varenda likt dör från åsknedslag äger sökt skydd undan regnet beneath en träd, menar Vernon Cooray, professor nära avdelningen till elektricitetslära samt åskforskning nära Uppsala universitet.^{[källa behövs]} Man bör även undvika för att hålla inom utrustning samt redskap likt är kapabel öka risken, exempelvis paraply, golfklubba, spinnspö samt flygande drake.^[15][16]

Metallstrukturer (en således kallad Faradays bur) ger en god skydd.

detta kunna existera enstaka fordons alternativt enstaka byggnad från armerad betong. för att köra alternativt åka järnvägsfordon, fordon, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig etcetera existerar tryggare än öppna färdmedel såsom tvåhjulig, roddbåt, ridhäst etcetera. om fordon existerar säkra mot åskan äger väckt samtal efter för att ett människa träffats från blixten då den satt inom bilen.

Forskarna menar för att bilen vilket åskskydd existerar tryggare än för att befinna sig utomhus, dock för att faktorer liksom för att äga nedvevad fönsterruta samt samtidigt luta sig mot bilens väggar alternativt nyttja mobilladdare ökar riskerna. nära en åsknedslag inom enstaka automobil förmå även enstaka uselt konstruerad bensintank fatta flamma, bilen är kapabel drabbas från punktering, vindrutan kunna spräckas våldsamt samt kablar är kapabel bli strömförande.

detta existerar däremot många små fara för att omkomma efter en åsknedslag inom bilen.^[18] Moderna fordon förmå dock äga därför resehandling tunn plåt för att dem riskerar för att börja brinna nära åsknedslag.^[19]

En flygplanskropp fungerar vilket ett Faradys box. Plåten existerar förstärkt vid dem platser enstaka blixt skulle behärska träffa.

detta besitter skett tragedier, var skador vid bränsletankarna misstänkts äga orsakats från kraftiga blixtar. Haveriexperter äger hittat liknande skador vid vissa flygplansvrak. ett sällsynt kraftig positiv blixt skulle behärska artikel enstaka trolig orsak. en luftfarkost utlöser ofta blixten samt träffas från intern molnblixt från typ IC, likt är kapabel existera upp mot 40 gånger kraftigare än ett CG-blixt ifrån moln mot mark.

Större luftfarkost besitter väderradar, var man är kapabel titta vilken sektion inom en mörka moln liksom existerar farlig för att färdas igenom. Flygplanstillverkarna lägger ner många tillgångar vid för att utföra flygplanen därför okänsliga såsom möjligt till blixtens träffar. Blixten inom sig existerar inget större bekymmer, värre existerar detta tillsammans med den nedisning, turbulens samt dem stora hagel, såsom förmå inträffa inom samband tillsammans åskväder.

Skydd från elnätet

[redigera | redigera wikitext]

På ett elektrisk chef inom ett kraftledning skapas ett strömpuls åt varenda håll ifrån punkten var huvudurladdningen når ledaren. nära kraftledningsstolparna reflekteras dem delvis samt resten fortsätter. Spänningen beror vid kraftledningens impedans. ifall huvudurladdningen träffar ner inom stolpen, förmå dess potential öka sålunda många för att detta blir överslag ovan isolatorerna vilket håller faslinorna.^[20] till för att undvika nedslag inom faslinorna, besitter man ofta enstaka alternativt numeriskt värde jordlinor ovan faslinorna.^[21] på grund av för att skydda utrustning äger man överspänningsskydd likt gnistgap samt ventilavledare.^[22]

Sifferuppgifter angående blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

Blixtlokaliseringsantenner liksom känner från elektromagnetiska pulsande ifrån blixturladdningar finns utplacerade inom en internationellt nät vilket används till för att registrera då samt plats en åsknedslag sker.^[23] inom medelvärde pågår detta internationellt 1800 åskväder nära varenda enskilt situation samt dessa genererar cirka 45 blixtar inom sekunden.^[24] ett tredjedel från dessa träffar mot jordytan samt ett överväldigande sektion från nedslagen inom jordytan existerar negativa.

Den största förekomsten från åska sker runt ekvatorn, dock detta är kapabel åska överallt.

Hur åska uppstår

vid norra samt södra hemisfären existerar åskan säsongsmässig. vid vissa platser kunna åskan vandra således intensivt för att meteorologerna manar människor för att ej vandra ut inom onödan.

Blixten likt fenomen

[redigera | redigera wikitext]

Strömmen inom ett blixt existerar 5 000 - 400 000 ampere, enstaka typisk blixt 30 000 ampere.

enstaka blixt likt avslutas efter 100µs' kallas på grund av kallblixt. existerar detta enstaka varmblixt sålunda sjunker strömmen inledningsvis mot 100 A efter cirka 100 µs samt avslutas helt efter cirka 1/10 sek. Blixten äger då attribut liksom existerar antändande. en sådant åsknedslag kunna existera upp mot enstaka kort tid.

Det anses för att åskan orsakar varannan brand inom Sverige.^{[källa behövs]}

Spänningen inom ett blixt existerar 10 miljoner - 100 miljoner volt, inom snitt 30 miljoner volt (från moln vid 1,5 km höjd mot mark)

Förurladdningen sker genom steg, stegurladdning existerar cirka 50 meter, dessa förgrenar sig inom sicksack tillsammans med 50 µs intervaller.

Förurladdningen kunna förgrena sig nära dessa punkter samt forma flera spår.

SMHI använder sig från nästa till för att definiera blixtens styrka:^[19]

• Stark blixt: 100 miljoner volt, 150 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.
• Normal blixt: 30 miljoner volt, 20 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.
• Svag blixt: 10 miljoner volt, 2 000 ampere, 1 huvudurladdning.

Förurladdning möter fångurladdning

[redigera | redigera wikitext]

På cirka 100–200 meters höjd träffas förurladdningen från enstaka alternativt flera fångurladdningar, ett fångurladdning likt ej får förbindelse tillsammans blixtkanalen är kapabel skada enstaka människa allvarligt då den äger ett ström vid 100–200 A.

Förloppet existerar komplicerat då flera efterföljande blixtar kunna vandra lite olika vägar inom huvudkanalen. Förurladdningen är kapabel även startas ifrån marken beneath dem omständigheter då markföremålet existerar många högt exempelvis enstaka TV-mast. Fenomenet ses ofta liksom en grenverk från urladdningar riktade omvänt uppåt. Tiden till huvudurladdningen existerar för att inom 5 µs når ett typisk blixt upp mot 30 000 A varvid den avtar nära cirka 100 µs.

Antal urladdningar inom identisk kanal existerar 1–10, inom medelvärde 4. en blixtnedslags syfte existerar ej förutbestämt utan förurladdningen söker sig mot sin motpol slumpmässigt. detta existerar ursprunglig då enstaka fångurladdning når fram såsom blixtkanalen etableras samt blir bestämd.

Den positiva blixten existerar genomsnittligt sex gånger sålunda kraftfull samt varar tio gånger således länge liksom ett negativ blixt.

[3] Luftmasseåskväder uppstår genom lokal uppvärmning på grund av solstrålning, då varm och fuktig luft pressas uppåt

Andelen positiva blixtar existerar lägre än 5 andel, vinteråskväder äger den högsta procenthalten från positiva blixtar. detta existerar även lägre mot åskmolnets höjdpunkt vintertid. Den positiva blixten äger ytterligt sällsynta toppnoteringar såsom tangerar enstaka halv miljon Ampere.

Luften likt isolator

[redigera | redigera wikitext]

Luftens elektriska hållfasthet existerar tre miljoner volt per meter.

Detta varierar tillsammans med lufttryck, luftfuktighet, kvantiteten laddade samt inflytelserik partiklar inom luften, samt nederbörd. Då förurladdningen letar sig fram ibland mot sin motpol fullfölja dessa små resistansfluktuationer för att oss får ett krokig blixt. allmänt nära högspänningsöverslag existerar för att elektronerna letar sig fram samt bygger upp sin personlig elektrisk chef.

Processen självgenererar genom för att den ökande strömmen ökar joniseringen inom blixtkanalen. Minsta motståndets princip gäller då beneath ett speciell premiss.

Det existerar för att blixtvägen byggs upp stegvis beneath extremt högohmiga förhållanden. Forskarna menar för att snabba elektroner vilket bildas ifrån kosmisk strålning existerar spänningsöverslagets inledande steg.

detta existerar ej bara inom luften oss äger spänningsöverslag. Fenomenen går ett bit ner inom marken var fulguriter bildas metallrör punkteras etc. Blixtströmmen nöjer sig ej tillsammans markens konduktivitet utan önskar jonisera sin väg inne inom marken.

Energin förändras mot allra största delen mot värme inom blixtkanalen samt nära nedslagspunkten.

Åsksäsongen inom land varar ifrån femte månaden i året mot september då cirka 100 000–300 000 blixtar träffar ner årligen var.

Detta hindrar ej för att oss ibland kunna lyssna åska beneath en snöoväder.

En åskdag definieras meteorologiskt såsom ett ljus såsom oss förmå lyssna åskan.

Urladdningen, blixten, kan gå antingen mellan olika delar i molnet med motsatt elektrisk (25 av 173 ord) Åskväder kan vara farliga

Hur nära existerar åskan?

[redigera | redigera wikitext]

Man lär små unge för att man är kapabel ta reda vid hur "nära åskan är" genom för att räkna antalet sekunder mellan blixt samt ett starkt och högt ljud ofta av åska samt dividera tillsammans med 3 – resultatet existerar detta ungefärliga avståndet inom kilometer mot blixten. en åskväder anses artikel farligt nära ifall dundret hörs mindre än 3 sekunder efter blixten.

Beräkningen grundar sig vid för att ljusets hastighet inom atmosfär existerar därför massiv för att tiden detta tar på grund av ljuset ifrån blixten för att nå ögat existerar helt försumbar (några mikrosekunder) medan ljudets hastighet inom atmosfär existerar cirka 340 meter per kort tid, detta önskar yttra drygt ett tredjedels kilometer per kort tid.

Detta ger dock bara resultat angående avståndet mot den senaste urladdningen samt då enstaka åskfront utan vidare är kapabel existera hundratals kilometer utdragen således ger detta ingen liksom helst ledning ifall något avstånd mot "åskan", alternativt fanns nästa urladdning kommer för att inträffa.

Åskmolnen besitter även kraftiga skyfall, fallvindar, kastvindar, hagel samt tromber vid sin repertoar, hur åskmolnets elektricitet inverkar vid just dessa existerar ej känt.

Forskning ifall åska

[redigera | redigera wikitext]

Ett äldre term till studiet från åska existerar brontologi.^[25]

Ett delvis nytt paradigm besitter börjat växa fram var detta hävdas för att åskan existerar nödvändigt till atmosfären. Upptäckten från jonosfärurladdningar äger belyst denna nya perception.

Den positivt laddade jonosfären existerar inom sig ett elektrisk krets tillsammans jordklotet såsom minuspol. Drivkraften kommer ifrån solen. Även andra moln existerar elektriska, exempelvis cumulus congestus existerar avsevärt elektriskt.

Åskcellens elektriska krets begränsas ej empiriskt mot atmosfärslager den återverkar via visslare ända upp inom exosfären.

Markblixten slutar ej inom marken, utan åskfenomenet verkar producera resonanser var själva jordklotet existerar enstaka elektrisk kavitet (svängningskrets). Spännande frågeställningar öppnar sig till framtidens åskforskare.^[26]

Två elementär forskningsmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Artificiell skildring från blixtar inom laboratorium, studier vid fältet genom infångning från blixten samt studier från befintliga åskväder.

detta existerar svårt för att forska upp inom molnen samt detta existerar fråga ifall många snabba förlopp därför existerar flera ämnen ifall åskan obesvarade.

Högspänningslaboratoriet

[redigera | redigera wikitext]

Ett högspänningslaboratorium används på grund av allmän undersökning ifall spänning, varav åskforskning endast existerar enstaka sektion.

Det går ej för att framställa sålunda höga spänningar likt naturens personlig elektrisk maskin, cumulumnimbusmolnet. Tio miljoner volt används på grund av laboratorieförsök.

Det utför för att undersökning vid fältet existerar nödvändigt. Exempelvis existerar klotblixten inom laboratorium alternativt beneath åska ännu ej helt kartlagd.

Simulering från blixtträffar vid modeller samt ytterligare utrustning ger betydelsefull vägledning angående apparaturs tålighet på grund av åskskador. detta existerar viktigt tillsammans med telefon utrustning var man förmå mäta direkt beneath riktiga åskväder.

Det kan åska vid alla tider på dygnet, men oftast sker det på eftermiddagen och den tidigare delen av kvällen

Laborationer vid fältet

[redigera | redigera wikitext]

Redan den amerikanske filosofen Benjamin Franklinsdrake plats en fältlaboratorium vilket ledde fram mot uppfinningen från åskledaren. Idag vet oss för att hans experiment plats livsfarligt samt senare utövare från hans metoder besitter förolyckats.

Franklins drakmetod sker inom solens tid inom åskrika trakter inom USA. Raketer skickas upp mot åskvädret. Raketen små frukter från växter ett 500 m utdragen järnlina vilket leder blixten mot mark. Forskarna sitter inom ett Faradays box vilket existerar byggd likt ett bunker samt åser åsknedslaget vid nära håll. dem besitter även framställt fulguriter vid detta sätt.

Flygning sker genom stormmoln liksom användning från ballonger. Fältstudier sker även ifrån höga byggnadsverk såsom ofta träffas från blixten. detta existerar således blixtens diameter äger uppmätts; cirka 2–20 cm.

Åskstudier görs via höghastighetskamera samt videokamera, radiopejling-anordningar såsom LLP-systemet. detta finns olika former från radar såsom dopplerradar.

Filmning göres även utanför detta synliga området.^{[förklaring behövs]}

Blixtfrekvenser tillsammans mera observeras ifrån vädersatelliter samt ger betydelsefull kunskap ifall åskan.

Forskning inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet sker grundforskning angående åska nära Ångströmlaboratoriet inom Uppsala vid Avdelningen på grund av elektricitetslära samt åskforskning.

detta forskas även ifall åska nära Chalmers tekniska akademi inom götet, var en högspänningslaboratorium finns.

Jonosfärblixtar

[redigera | redigera wikitext]

Luften vid marken existerar ett god isolator dock ju högre upp inom atmosfären desto förbättrad chef existerar luften. Jonosfären existerar enstaka god chef. Jonosfäriska blixtar upptäcktes kalenderår 1989 slumpmässigt från John Winkler samt hans medarbetare.

Gruppen testade enstaka känslig videokamera samt använde en motiv likt fanns en avlägset åskväder nattetid. dem såg då märkliga urladdningar liksom funnits beskrivna långt innan. Redan 1886 fanns ögonvittnesskildringar angående urladdningar inom övre atmosfären. oss vet ej vilket bohuslänningar sett då dem talat angående sillablixtar.

Piloter, astronauter besitter sett jonosfärurladdningar dock observationerna äger ej lett mot insikten ifall en nytt fenomen. 1925 föreslog Wilsonkammare uppfinnare för att dem måste finnas blixtar ovanför åskmolnet.

I nuläget indelas dessa blixtar inom Röda älvor (red sprites), Blå jetstrålar (blue jets) samt Älvor (elves).

Fenomen samt mekanismer existerar delvis okända.

Röda älvor

[redigera | redigera wikitext]

Så kallade Röda älvor äger ett manetliknande struktur tillsammans med tentakler riktade ned mot åskmolnet. Röda älvor ligger vid sju mot tio mils höjd.

Kroppen existerar skarlakansröd medan tentaklerna går ovan mot blått.

Tentaklerna existerar många smala, cirka 10–30 meter, samt sträcker sig ner mot cirka 4 mil, alltså betydligt högre än åskmolnets höjdpunkt.

Röda älvor syns längre än vanliga urladdningar inom den lägre stratosfären, likt bara syns inom några ett fåtal millisekunder. Trots för att röda älvor saknar kontakt tillsammans åskmolnet vet man för att dem utlöses från positiva jordblixtar vid upp mot 400 000 ampere, enstaka superblixt.

Blå jetstrålar

[redigera | redigera wikitext]

Blå jetstrålar (engelska Blue jets) börjar vid åskmolnets ovansida samt expanderar likt ett jetstråle mot enstaka halv mils diameter, dem når cirka 8 mils höjd.

De rör sig tillsammans cirka 100 km/s samt varar inom cirka 250 millisekunder.

Åska uppkommer när elektriska urladdningar sker i jordens atmosfär

Älvor

[redigera | redigera wikitext]

Älvor (engelska Elves) orsakas från för att blixten utlöser enstaka kraftig radiovåg. Vågen rör sig upp mot jonosfären likt existerar inflytelserik samt inducerar enstaka små jonosfärström. Den breder ut sig inom jonosfärskiktet såsom ett expanderande fingerprydnad. Konfrontationen mellan radiovågen samt jonosfären syns inom elektronövergångar inom syre samt kväve vilket existerar briljant, ungefär vilket en många svagt norrsken.

Fenomenet varar inom cirka enstaka millisekund.

Andra jonosfärfenomen inom samband tillsammans åska

[redigera | redigera wikitext]

Åskan samt elektrosfärens läckström

[redigera | redigera wikitext]

Åskforskarna anser idag för att den övre delen från atmosfären kallad elektrosfären skulle ladda ur sig vid ett halvtimma ifall ej jordens varenda åskväder funnits.

Elektrosfären inklusive jonosfären äger enstaka positiv spänning från cirka 300 000 mot 400 000 volt. Jorden existerar negativt laddad.

Det innebär för att oss besitter cirka 130 volts spänningsskillnad per höjdmeter på denna plats nära jordytan. dock åskvädren verkar behärska fungera liksom enstaka slags buffert mot detta strömläckage.

detta resulterar inom för att dessa tre fenomen ovanför åskmolnets positiva höjdpunkt tömmer elektrosfären vid elektroner via åskan.

Forskarna besitter länge antagit för att lävågor inom samband tillsammans åskväder påverkat jonosfären, sporadiska E skikt äger satts inom samband tillsammans åska. Bevisningen existerar ej fullständig.

Sferics samt Visslare

[redigera | redigera wikitext]

Ett radiofenomen existerar även Sferics samt tweeks liksom existerar dess variant.

Detta fenomen äger samband tillsammans med blixtens samt dess uppbyggnadsprocess inom molnet. Sferics hörs inom ett VLF-mottagare upp mot 40 kHz, dem fortplantas genom jord-jonsfärens vågledare samt förmå observeras längre än 200 mil ifrån källan.^[27][28][29]

Ett egendomligt VLF-(extremlångvåg)radiofenomen framkallas även från blixten.

Ibland läcker jonosfären blixtens radiopulser (sferics) ut inom rymden. Dessa lämnar jonosfären samt dem följer jordens magnetiska fältlinjer 10 000 km alternativt mer ovanför markytan, dem återvänder mot jorden via fältlinjerna vid motsatta hemisfären var pulsen hörs likt ett utdragen vissling, enstaka därför kallad visslare.

inom bland går detta för att lyssna flera visslare inom en ping-pong-fenomen ifrån identisk ursprungsblixt. Detta existerar en plasmafenomen inom jonosfären samt exosfären. Visslarna äger nedsänkt frekvens samt ändrar bostadsort sig neråt inom frekvens beneath några sekunder. Frekvensen existerar 10 kHz- 0,600 kHz samt dem låter såsom vissling inom enstaka VLF-radio.

Visslarna uppträdde ursprunglig likt hörbara störningar inom telefoner likt plats anslutna mot långa luftledningar. Lyssning vid samtliga dessa fenomen rekommenderas beneath gryning samt mörker. Dessa fenomen existerar kända sedan radions tidig del av ett liv.

Schumanresonanser

[redigera | redigera wikitext]

Jordklotets Schumannresonans orsakas från för att jorden samt dess atmosfär existerar ett elektrisk svängningskrets, liksom besitter frekvensen 7,8 Hz tillsammans med övertoner vid ungefär 14, 20, 26, 33, 39 samt 45 Hz^[30].

Jordens blixtar fungerar likt gnistsändare vilket får denna svängningskrets inom resonans. Resonanserna går för att detektera tillsammans med speciella instrument vilket ger betydande vägledning ifall åskan.

Andra typer från blixtar

[redigera | redigera wikitext]

Blixtar kunna även uppstå nära vulkanutbrott samt sandstormar inom öknen.

Orsakerna mot detta existerar ej närmare kända. Åska förekom inom jordens forntida atmosfär. vetenskapsman äger inom laboratorieförsök kunnat generera blixtar inom gasblandningar liksom liknat denna. Resultatet existerar för att provrörsblixtarna bildar aminosyror. Den forntida uratmosfären förmå äga varit lik planeten venus nutida atmosfär.

Decimeterlånga gnistor kunna uppstå vid dem långa linor mot sportdrakar vilket flygs inom tydligt väder.^{[källa behövs]}

Åska utanför jorden

[redigera | redigera wikitext]

Venus besitter idag åskväder tillsammans särskilt intensiva blixtar.

Också planeten Jupiter äger åskväder samt intensiteten inom dessa förhåller sig omvänt mot solfläcksaktiviteten. Dessa uppvisar en liknande orgelspel, en fenomen likt till tankarna mot jordklotets Visslare. VLF mottagarna inom sondernaPioneer samt Voyager, detekterade även visslarfenomen inom planeten saturnus atmosfär.

Det förmå även nämnas för att då Jupiters satellit Io korsar Jupiters magnetfältlinjer genererar även detta ett elektrisk ström vid planeten Jupiter, vilket trots för att den existerar små jämfört tillsammans med tidvattenuppvärmningen, är kapabel ge ett utfall vid mer än 1 triljon watt.

Denna ström flyter mellan Io samt Jupiter. Spänningsskillnader mellan planeter samt andra kroppar inom solsystemet vet man väldigt lite ifall, även ifall Io samt Jupiter-exemplet ger antydningar ifall för att liknande måste finnas. Likaså jordmagnetismen samt dess orsaker existerar mot massiv sektion okända.

Mytologi

[redigera | redigera wikitext]

Åskan existerar ett naturkraft vilket väckt respekt samt förhoppningen för att behärska blidka blixten äger gjort för att åskan beskrivit liksom ett gudomlig kraft.

inom detta nordiska stenålderssamhället plats åskviggen ett föregångare mot Tor. Tordön existerar en fornnordiskt mening till åska. Tor betyder åska (guden existerar döpt efter naturfenomenet)^[31] samt dön betyder dån, buller.^[32]

I egyptisk tro ägde åskviggen sin motsvarighet inom himmelsguden Min. inom dessa tidiga religioner tillsammans med flera gudar, polyteism, såsom bland annat finns inom områden tillsammans med många åska, brukar fenomenet ofta förknippas tillsammans med ett åskgud såsom Zeus, Jupiter, liksom Tor, Indra, Chac tillsammans med flera.

Moderna myter

[redigera | redigera wikitext]

En modern legende existerar för att gummistövlar skyddar mot blixten. vilket man små frukter från växter vid fötterna existerar från mindre innebörd inom sammanhanget. för att äga något vid fötterna istället på grund av för att vandra barfota är kapabel ändå minska risken till spänning inom kroppen ifall blixten träffar ner inom närheten.^[33]

Mobiltelefon ökar ej risken för att träffas från blixten, dock metallföremål nära örat kunna medföra för att blixten koncentreras inom huvudet nära enstaka träff.^[33]

En ytterligare legende existerar för att blixten inte någonsin träffar ner vid identisk område numeriskt värde gånger.

Sannolikheten existerar förvisso allmänt nedsänkt även ifall detta existerar fullt möjligt. en experiment besitter påvisat för att en en hög byggnad eller struktur vid bergstoppen Säntis inom Schweiz träffas hundratals gånger angående året från blixten.^[33]

Att människor ständigt dör då dem blir träffade från blixten existerar enstaka legende.

Omkring 80 andel överlever ett möte (2021).^[33]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]