Vilka tankegångar uppstod under upplysningstiden

Upplysningstiden, även kallad upplysningen, fanns ett kulturhistorisk rörelse inom Europa beneath 1700-talet.

Upplysningen kännetecknas av en radikal förändring i hur människor tänkte och förstod världen omkring dem

tillsammans rötter inom senare delen från 1600-talet, blev den ett kraftfull rörelse inom start från 1700-talet, tillsammans slutpunkt kring kalenderår 1800. Kulmen nåddes inom land i västeuropa beneath Voltaire samt encyklopedisterna. Livskraften hämtades ifrån naturvetenskapens framsteg samt den åtföljande trovärdighetskrisen till den kristna tro. Vetenskapernas nya universum, upplysningstidens tänkesätt, tycktes oförenligt tillsammans den gamla ”av Gud givna ordningen”.

inom stället på grund av den uppenbarade tro vände man sig mot deism samt naturlig tro.

Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen

ett allt radikalare religionskritik samt ett allt starkare strävan efter samhällsförändringar nådde sin kulmen tillsammans den franska revolutionen (1789–1799).

Upplysningens viktigaste koncept plats tron vid människans förnuft. Man bör ej okritiskt lita vid sådant vilket makthavare samt andra auktoriteter hävdar. Man behöver ej ens tro vid detta såsom olika kyrkor lär ut samt detta liksom prästerna predikar.

enstaka ytterligare betydande tanke beneath upplysningen fanns för att samhället utvecklades bäst från jämlika människor inom samverkan. RationalisternaDescartes, Hobbes samt Spinozas idéer präglade upplysningens tidevarv.

Kritik mot upplysningen

[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet från 1700-talet uppstod romantiken såsom enstaka reaktion mot upplysningen.

Romantikernas bedömning mot upplysningen fanns för att beskrivningen från verkligheten fanns på grund av ensidigt mekanisk samt materialistisk.^[1]Mary Wollstonecraft kritiserar upplysningens företrädare på grund av för att dem mänskliga rättigheterna ej gäller till varenda, ej till kvinnorna. denna existerar särskilt väsentlig mot Rousseau, liksom denna menar förnekar detta kvinnliga förnuftet samt för att han menar för att kunskaper samt uppgifter existerar en sektor på grund av män.^[2]

Upplysningens förutsättningar

[redigera | redigera wikitext]

De vetenskapliga landvinningar vilket kännetecknade upplysningstiden inom stora delar från Europa ägde inom massiv utsträckning sitt ursprung inom Isaac Newtons epokgörande jobb inom detta naturvetenskapliga fältet.

Även inom andra områden, såsom samhällsläran – nämnas bör John efternamn tillsammans med Two Treatises of Government – ägde man beneath 1600-talet skapat vad vilket skulle bli grundstenarna mot upplysningens filosofiska samt naturvetenskapliga glansperiod. ett central skillnad fanns dock. Den ökade läskunnigheten beneath 1700-talet bidrog mot för att föra ut dem vetenskapliga rönen inom samhället vid en helt annat sätt än tidigare.

Man måste förvisso existera medveten ifall för att demokratiseringen ännu ägde högst begränsad omfattning samt vetenskapens framsteg fanns ännu främst ett angelägenhet på grund av städernas befolkning.

Upplysningen samt religionen

[redigera | redigera wikitext]

Upplysningsfilosofernas relation mot tro inom allmänhet samt kristendomen inom synnerhet plats inom flera stycken problematisk.

Å en sidan vände sig flera från dem mot religiös sedvänja trosuppfattning, särskilt Voltaire existerar känd till för att äga närt en starkt hat mot den katolska kyrkan samt dess franska företrädares maktfullkomlighet. (Det utgör även bakgrunden mot hans bekanta mening ”Ecrasez l’infâme”, detta önskar yttra ”krossa den skändliga”.) Å andra sidan existerar detta en faktum för att religionskritiken sällan nådde långt utanför filosofernas personlig krets.

Parallellt tillsammans upplysningsidéerna vann även den mer känslosamma pietismen (i land särskilt dess kvist herrnhutismen) allt fler anhängare.

De rationalistiska strömningarna ledde även mot neologins uppkomst.

Idéer om ett mer jämlikt samhälle, där varje individ hade en röst och rättigheter, utmanade den etablerade ordningen

Denna teologi fokuserade vid kristendomen likt enstaka sedlighets- samt lyckoreligion.

Den upplyste despoten

[redigera | redigera wikitext]

Politiskt eftersträvade man beneath denna period gärna en struktur likt byggde vid Montesquieusmaktdelningsprincip. flera såg dock kvar den enväldige regenten såsom enstaka garant på grund av för att förhindra uppkomsten från anarki såsom skulle bli följden ifall människor utan insyn inom statsangelägenheter tilläts styra.

Renässansens samt stormaktstidens struktur från envälde ansågs otidsenlig. Följden från detta resonemang blev för att man inom flera länder fick regenter likt kvar inom princip fanns enväldiga, dock liksom inom större alternativt mindre utsträckning valde för att styra sitt nation i enlighet med upplysningsfilosofins principer, mot modell vilket gällde tryck- samt religionsfrihet.

Med rötter i senare delen av 1600-talet, blev den en stark rörelse i början av 1700-talet, med slutpunkt kring år 1800

modell vid sådana ”upplysta” monarker är kapabel man plocka upp eller ta ifrån bota Europa, från allt Preussen (Fredrik II) samt Ryssland (Katarina den stora) mot land, var Gustav III representerade denna typ från regenter.

I Europa samt inom dem nordamerikanska kolonierna

[redigera | redigera wikitext]

Nedan framträda några modell vid användningen från tidens idéer inom Europa samt dem nordamerikanska kolonierna.

Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

I Skottland, var David Hume plats framträdande förkämpe på grund av detta kritiska förnuftet (se skotska upplysningen), fick ideologin snabbt fotfäste. Händelseförloppet sammanföll även tillsammans detta tekniska samt ekonomiska uppsving liksom kom för att leda mot den fabriksrelaterade revolutionen samt plats den största anledningen mot för att Storbritannien blev ett stormakt.

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Ända mot slutet från 1600-talet ägde utbytet mellan Storbritannien samt land i västeuropa varit många begränsat.^[3] dock inom start från 1700-talet stegrades Storbritanniens politiska innebörd genom detta spanska tronföljdskriget. detta såsom inledningsvis vann mark inom land i västeuropa fanns detta protestantiska Storbritanniens naturvetenskap samt den tänkesätt vilket den grundade sig vid.

detta plats fransmännen liksom populariserade samt gjorde detta vetenskapliga stoffet vän vid fastlandet – Newtons upptäckter liksom Lockes samt hans anhängares tankevärld. Särskilt blev detta vanligt för att sträva efter för att genom naturvetenskapen söka allmänfattliga svar vid dem allmänt mänskliga samt eviga frågorna angående Gud samt angående världen.^[3]

Frankrike ägde en intellektuellt klimat vilket gynnade upplysningsidéerna.

Detta manifesterades framför allt inom publiceringen från den inledande encyklopedin såsom sammanställdes från Diderot samt d'Alembert.

Under upplysningstiden kämpade kvinnor för att göra sina röster hörda i en mansdominerad värld av filosofi, vetenskap och litteratur

Verket fick massiv innebörd till vetenskapsmän inom kurera Europa, eftersom franska fanns allmänt brukat såsom konversationsspråk samt anses än idag existera mycket värdefullt till kunskapen angående bland annat 1700-talets jordbruk samt hantverk.

Hela kretsen från franska upplysningsmän samt andliga förelöpare mot revolutionen kastade sig ivrigt vid naturvetenskaplig alternativt naturfilosofisk aktivitet.

Voltaire skrev enstaka artikel angående Newton samt enstaka avhandling angående elden, Montesquieu sysslade tillsammans med ekots mekanik samt tillsammans med insekterna, Rousseau studerade botanik samt kemi. Diderot samt framför allt d’Alembert fanns fackmän inom matematiken.^[3]

Bland dem lärda frodades även dem idéer angående frihet samt likhet liksom snart skulle leda mot franska revolutionen.

USA

[redigera | redigera wikitext]

De amerikanska kolonisterna påverkades, liksom fransmännen, från upplysningsfilosofernas frihets- samt jämlikhetsideal. Detta uttrycks tydligast inom oavhängighetsförklaringen, vilket små frukter från växter spår från Lockes tänkesätt. Den amerikanska författningen, tillsammans ett bedömning, lagstiftande samt verkställande auktoritet, inspirerades närmast från fransmannen Charles-Louis dem Secondat Montesquieu.

• Den tredelade maktdelningspricipen behandledes från Montesquieu inom De l'Esprit dem loix 1748.

• Denis Diderot plats huvudredaktör till den stora Encyclopédie.

Upplysningen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Även inom landet fick upplysningsidéerna massiv genomslagskraft, många tackar vare internationellt kända vetenskapsmän likt Carl von Linné vilket skapade en struktur för att att ge ett namn till någon eller något växter samt vilt samt Anders Celsius vilket skapade Celsiusskalan.

Trots att epoken präglades av tankar om frihet, jämlikhet och rationalitet, var dessa ideal sällan applicerade på kvinnor

inom enlighet tillsammans med tidens strömningar bildades även sällskap likt Vitterhetsakademien samt Utile Dulci. inom den senare sammanslutningen blev poeten Johan Henric Kellgren enstaka samlande kraft.

Kungl. Vetenskapsakademien grundades 1739 från sex vetenskapsmän samt politiker: Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, berg Carl Bielke, Carl Linnaeus (senare von Linné), Mårten Triewald samt Carl Wilhelm Cederhielm.

Tidens merkantilistiska strävanden tog sig även formulering inom hattpartiets satsning vid inhemska manufakturer.

Under periodens slut, då Gustav III regerade, genomdrevs reformer likt syftade mot enstaka utökad religionsfrihet till utlänningar bosatta inom land (1781). Året därpå tilläts judar bosätta sig inom huvudstaden, götet samt Norrköping. inom linje tillsammans upplysningens humanitära ideal plats förbudet även mot tortyr samt avskaffandet från dödsstraff till vissa förbrytelse.

Mot ett färsk grundsyn

[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talets sista decennier kunde man hos några författare samt poeter märka enstaka reaktion vid den, inom deras tycke, ensidiga betoning från nyttan samt förnuftet likt tidigare varit förhärskande.

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier

Den nya tidens förespråkare fokuserade istället vid för att bejaka sina känslor. Man begrundade även gärna naturens intakta estetik. Detta nya filosofiska synsätt kom för att kallas romantiken samt utvecklades inom start från 1800-talet mot detta ledande synsättet inom Europa. Per Daniel Amadeus Atterbom visar inom sin dikt ”Blåklinten” ifrån romantikerns perspektiv, vid skillnader inom upplysningsfilosofernas samt romantikernas ögonkontakt vid tillvaron:

”	Men var sitter, massiv samt trumpen, på sitt stenrör Nyttans son, räknar oss, samt pipnubbsstumpen slår inom kras tillsammans vredens dån --- Idel flärd, han skriar, glitter utan korn mot mjöl samt malt! Tvärvigg, bläng var bäst ni gitter skönhet besitter sin personlig halt.	„
– Per Daniel Amadeus Atterbom

Betydande upplysningsfilosofer

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Göran Behre inom Sveriges bakgrund 1521–1809, stormaktsdröm samt småstatsrealiteter, 1985
• Den svenska historien, andra reviderade utgåvan, grupp 9 samt 10, 1992
• A History of World Societies, fjärde utgåvan, avsnitt 18 samt 23, 1996

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]