Vem har mest makt i tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) existerar ett förbundsstat (Bundesstaat) tillsammans med långtgående autonomi till dem sexton förbundsländerna (Bundesländer) samt dessas underordnade förvaltningsnivåer. Tyskland existerar ett parlamentarisk demokrati samt dem allmänna valen såsom hålls vart fjärde kalenderår existerar proportionella partival tillsammans med inslag från personval.

Koalitioner mellan politiska partier såsom beneath valkampanjen konkurrerat existerar oftast nödvändiga till för att enstaka statsmakt skall behärska bildas.

Förbundsdagen (Bundestag) existerar den en från dem bägge kamrarna inom detta tyska parlamentet. Den väljer förbundskanslern (Bundeskanzler, femininum: Bundeskanzlerin), såsom inom sin tur bestämmer den strategiska inriktningen på grund av förbundsstatens in- samt utrikespolitik samt nominerar förbundets statsråd.

Förbundspresidenten (Bundespräsident, femininum: Bundespräsidentin) existerar Tysklands statschef samt äger tillsammans med erhålla undantag endast representativa fakta.

Nuvarande kansler existerar, sedan månad , Olaf Scholz. Förbundspresident existerar sedan mars Frank-Walter Steinmeier. Förbundets fakta samt institutioner samt ansvarsfördelningen mellan förbund samt delstater regleras inom den tyska grundlagen (Grundgesetz).

Den högsta bedömning instansen existerar förbundsförfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht) liksom vakar ovan grundlagen.

Grundvärden

[redigera | redigera wikitext]

I grundlagen fastslås en antal absoluta strukturprinciper likt existerar ett huvud sektion från Tysklands politiska struktur samt offentliga förvaltning.

Dessa principer skyddas från enstaka därför kallad evighetsgaranti samt kunna ej bli objekt till enstaka grundlagsändring.

Texten är uppdaterad/granskad 12 juli Redaktör: Martina Johannesson

Strukturprinciperna träffar fast för att människans värde samt värdighet existerar okränkbart. Övriga principer behandlar Tysklands ställning eller tillstånd liksom förbundsstat samt rättsstat.

Varje delstat inom Tyskland besitter egna lagstiftande, verkställande samt bedömning instanser, vilket betonar detta faktum för att politik inom Tyskland förs vid numeriskt värde olika nivåer: vid förbundsnivå samt vid delstatsnivå.

Tyskland betecknas inom somliga kontext även såsom enstaka partidemokrati. Begreppet betonar partiernas starka roll inom Tysklands politiska struktur. Dessa föreslår kandidater på grund av politiska ämbeten samt besitter effekt ovan personalstrukturen inom offentlig förvaltning samt domstolar.

Folkomröstningar existerar ej tillåtna vid federal nivå, tillsammans med undantag till ämnen gällande modifierad sammansättning från delstaterna.

vid regional samt kommunal nivå bidrar folkomröstningar mot förändringar från politik såsom gäller den egna område.

Parlamentarism

[redigera | redigera wikitext]

Tyskland betecknas såsom enstaka parlamentarisk demokrati eftersom förbundskanslern väljs från parlamentet. mot skillnad ifrån presidentialistiska statsskick besitter förbundspresidenten nästan bara representativa funktioner.

Förbundsstat

[redigera | redigera wikitext]

Tyskland besitter historiskt sett ett utdragen federal tradition. Innan Tyskland grundades karakteriserades den politiska förvaltningen inom detta tysk-romerska riket från små mer alternativt mindre självständiga furstendömen. nazityskland ägde däremot starka centralistiska inslag; inom kontrast mot den maktfördelningen påbjöd segermakterna efter andra världskriget för att Tyskland skulle återvända mot detta beprövade federala systemet.

Denna maktfördelning existerar inskriven inom grundlagen samt den skyddas från evighetsprincipen samt går således icke för att ändra. dem efter grundade delstaterna inom dem västra ockupationszonerna förenades mot Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland). Redan då ägde delstaterna egna författningar, regeringar, parlament samt domstolar.

Uppgiftsfördelningen mellan förbund samt delstater bör ske utifrån subsidiaritetsprincipen, vilken förespråkar för att politiska beslut skall saknas vid lägsta ändamålsenliga nivå. Trots detta äger förbundet massiv bestämmanderätt inom flera områden. dock exempelvis dem flesta polisiära frågorna, kommunal riktig samt utbildnings- samt kulturpolitik regleras vid delstatsnivå.

Maktfördelningen mellan förbund samt delstater kallas vertikal maktstruktur, mot skillnad ifrån den horisontella maktfördelningen mellan statliga kroppsdel inom ett samt identisk nivå. Den lodräta maktfördelningen existerar typisk till Tysklands politiska struktur. vid förbundsnivå representeras delstaternas intressen från den andra parlamentskammaren, förbundsrådet (Bundesrat), vilket trots sina arbetsuppgifter räknas mot en från förbundsorganen.

Dess fakta regleras således inom förbundsrätt samt ej inom delstaternas enskilda lagstiftningar.

Förbundsstatens utformning existerar ständigt objekt till diskussion inom Tyskland. Förbundsrådets roll diskuteras samt om ett sektion från den kraft vilket förbundsrådet innehar skall föras åter mot delstaterna. inom års federalismreform omstrukturerades enstaka massiv sektion från maktfördelningen mellan förbund samt delstater.

Stridbar demokrati

[redigera | redigera wikitext]

När den nuvarande grundlagen skrevs försökte man ta konsekvenserna från Weimarrepublikens rättssystem tillsammans sin uteslutande rättspositivistiska lagstiftning, detta önskar yttra för att varenda team kunde ändras från lagstiftaren. ett sektion från den nya grundlagen utgörs således från dem näst intill naturrättsliga strukturprinciperna.

Strukturprinciperna skall skyddas från varenda statlig institution samt motståndare är kapabel drabbas från sanktioner, antingen genom förbud (av organisationer, politiska partier samt sålunda vidare) alternativt genom straffrättsligapåföljder.

Grundlagen behandlar även envars enskilda riktig för att likt ett sista chans värja sig mot försök för att störa den allmänna ordningen.

Det politiska systemet vid federal nivå

[redigera | redigera wikitext]

Grundlagen liksom förbundsförfattning

[redigera | redigera wikitext]

Tysklands grundlag fick namnet "Grundgesetz" (istället på grund av "Verfassung") till för att understryka lagens provisoriska karaktär. Egentligen fanns tanken för att vänta tillsammans för att notera enstaka förbundskonstitution mot dess dem båda tyska staterna fanns återförenade.

Grundlagsprocessen började tillsammans för att befälhavarna inom dem västra ockupationszonerna gav Frankfurtdokumenten mot samtliga delstaters ministerpresidenter. inom dessa papper fordrades ett grundlag såsom påbjöd enstaka demokratisk, federal rättsstat tillsammans med en utarbetat skydd till den enskildes fri- samt rättigheter. Författningen skrevs från detta parlamentariska rådet (Parlamentaristischer Rat).

Tyskland – Politiskt system

maximalt omdebatterad plats hur makten mellan förbund samt delstater skulle fördelas. Den 23 femte månaden i året trädde grundlagen inom kraft samt gällde inom kurera den dåvarande förbundsrepubliken. Egentligen skulle den bara gälla mot återföreningen från Väst- samt Östtyskland, dock efter för att DDR (Deutsche Demokratische Republik) alternativt Östtyskland integrerats inom förbundsrepubliken bestämde man sig till för att behålla grundlagen inom befintligt skick, eftersom den bedömdes äga tjänat sitt avsikt väl inom ovan 40 kalenderår.

De inledande nitton paragraferna behandlar mänskliga samt medborgerliga rättigheter. Därefter behandlas Tysklands politiska struktur samt fastslår vilka befogenheter dem politiska organen samt ämbetena skall erhålla. Paragraf 79 innehåller den därför kallade evighetsgarantin såsom skyddar vissa föremål eller textstycken mot förändring; övriga paragrafer förmå ändras genom omröstningar inom parlamentet.

ovan numeriskt värde tredjedelar från ledamöterna inom förbundsdagen samt förbundsrådet måste då omrösta på grund av ett förändring till för att denna skall behärska omsättas. Förbundsförfattningsdomstolen övervakar för att grundlagen ej bryts.

Lagstiftande kroppsdel vid förbundsnivå: förbundsdagen samt förbundsrådet

[redigera | redigera wikitext]

Tysklands parlament vid förbundsnivå stiftar förbundslagar samt vakar ovan statsbudgeten.

Parlamentet utgörs från förbundsdagen samt förbundsrådet. detta existerar endast ledamöterna inom förbundsdagen liksom väljs direkt från människor samt inom samt tillsammans detta formellt sett besitter en fritt mandat. Ledamöterna inom förbundsrådet äger en sålunda kallat imperativt mandat, vilket innebär för att dem måste ta hänsyn mot påbud ifrån delstaterna.

Förbundsrådet besitter ej lika stort effekt ovan lagstiftningen likt förbundsdagen, samt utgör således ej enstaka andra kammare likt direkt är kapabel jämföras tillsammans förbundsdagen.

Förbundsförsamlingen (Bundesversammlung) består från en lika stort antal från förbundsdagsledamöter samt utsända representanter ifrån delstatsparlamenten (de sistnämnda behöver emellertid ej existera ledamöter inom delstatsparlamenten).

Förbundsförsamlingens enda arbetsuppgift existerar för att välja förbundspresidenten, likt alltså ej, mot skillnad ifrån inom flera andra länder, väljs inom allmänna omröstning. Även domare vid förbundsnivå väljs från speciella domarutskott inom förbundsdagen samt förbundsrådet.

Förbundsdagen

[redigera | redigera wikitext]

Förbundsdagen stiftar lagar, väljer kansler, samt, likt ett sektion från förbundsförsamlingen, förbundspresident.

Utöver detta vakar den ovan statsbudgeten, kontrollerar regeringen, beslutar angående militära insatser, bildar utskott till lagberedning samt kontrollerar dem statliga underrättelsetjänsterna.

En enskild ledamot äger förvisso i enlighet med grundlagen en fritt mandat; denne alternativt denna är kapabel ej tvingas för att välja inom enlighet tillsammans sitt område inom sakfrågor.

dem facto påverkas dock den enskilda ledamoten från ett kraftfull partigruppsdisciplin. en partis ledamöter kommer oftast överens angående ett gemensam röstningsstrategi inför viktiga omröstningar samt lagbeslut. dem ledamöter likt ej håller sig mot denna metod förmå drabbas från politiska sanktioner: enstaka fräsch mandatperiod blir mot modell svår för att erhålla angående man motarbetas från detta egna grupp.

Ansvaret på grund av disciplinen inom enstaka partigrupp (Fraktion) vilar vid gruppens ordförande.

Val mot förbundsdagen

[redigera | redigera wikitext]

På valdagen besitter varenda röstberättigade individ numeriskt värde röster vilket kallas "Erststimme" (första rösten) samt "Zweitstimme" (andra rösten) på grund av för att omrösta fram dem politiker såsom sitter inom förbundsdagen.

Den inledande rösten lägger man vid ett kandidat inom sin valkrets, detta finns valkretsar inom all Tyskland samt varenda valkrets omfattar ca &#; människor. Den kandidat vilket får flest röster inom sin valkrets blir ledamot från förbundsdagen. Den andra rösten existerar dock den viktigare rösten eftersom den bestämmer hur flera mandat varenda område får inom förbundsdagen.

då rösterna besitter räknats därför får alltså partierna sina mandat i enlighet med den andra rösten (Zweitstimme). besitter en område exempelvis fått 40&#;% från dem andra rösterna sålunda får grupp 40&#;% från platserna inom förbundsdagen. då detta sedan gäller frågan vilka personer likt bör sitta vid dem platser vilket detta grupp besitter fått således kommer den inledande rösten (Erststimme) in inom bilden till detta existerar partiets kandidater likt besitter vunnit sin valkrets likt får sitta vid partiets platser.

äger grupp platser kvar efter för att valkretsvinnarna äger tillsatts sålunda intas dessa platser från namnen liksom står högst uppe vid partilistan.^[1]

Det existerar vanligt förekommande för att man lägger den inledande samt andra rösten vid olika partier, detta kallas till "Stimmensplitting" (röstuppdelning). inom förbundsdagsvalet använde ca ett fjärdedel från samtliga väljare denna tillfälle.

detta vanliga inom detta fallet existerar man lägger den inledande rösten vid en stort område samt den andra rösten vid en mindre område. Framförallt mindre partier därför liksom FDP alternativt dem Gröna fick fler andra röster än inledande röster.^[2]

I ett sektion skrivna verk samt publikationer förmå man studera för att hälften från platserna mot förbundsdagen tillsätts via inledande rösten samt för att den andra halvan tillsätts via andra rösten, detta skriver exempelvis Marie Demker samt Arne Halvarson inom boken Statsskicket inom elva länder.^[3] Detta existerar dock en förenklat resonemang eftersom detta existerar den andra rösten vilket avgör hur flera mandat en område får inom förbundsdagen.^[1]

I undersökningar äger detta demonstrerat sig för att flera väljare inom Tyskland missförstår detta tyska valsystemet, i enlighet med statsvetaren Olof Pettersson existerar detta ca hälften liksom ej vet för att den andra rösten existerar viktigare.^[4] flera tror för att den inledande rösten skulle existera viktigare eftersom den just heter "Erststimme" (första rösten), dock inom själva verket existerar detta den andra rösten (Zweitstimme) likt avgör maktfördelningen mellan partierna inom förbundsdagen.^[5]

Förbundsrådet

[redigera | redigera wikitext]

Förbundsrådets ledamöter sänds ut från delstatsregeringarna.

Förbundsrådet grundades på grund av för att säkerställa delstaternas påverkan ovan stiftandet från nya förbundslagar, då dessa påverkar delstaternas ställning eller tillstånd samt angelägenheter. detta äger vetorätt; dock skiljer man vid lagförslag likt kräver förbundsrådets godkännande samt dem vilket ej kräver detta.

Varje nummer kommer med instuderingsfrågor

Förbundsrådets veto mot detta senare förmå röstas ned inom förbundsdagen.

Varje delstat besitter beroende vid folkmängd mellan tre samt sex röster inom förbundsrådet, vilka måste avges enhetligt inom omröstningar. ifall dem regerande partierna inom enstaka delstat ej kommer överens angående hur deras förbundsrådsdelegation skall förhålla sig inom enstaka val, avstår dem vanligtvis ifrån för att omrösta, vilket dem facto räknas såsom ett nejröst.

nära konflikter mellan förbundsdagen samt förbundsrådet är kapabel en medlingsutskott åberopas. Ordförande inom förbundsrådet existerar förbundsrådspresidenten, vilket även existerar ställföreträdande förbundspresident.

Lagstiftningsprocessen inom Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Förslag mot nya lagar kunna läggas från förbundsdagen (av ett partigrupp alternativt en bekräftat minimum från ledamöter), förbundsregeringen alternativt förbundsrådet.

dem numeriskt värde sistnämnda måste presentera förslagen till varandra innan förbundsdagen tar sektion från dem. då en väl en förslag lagts fram på grund av förbundsdagen genomgår den tre ”läsningar”.

Utskotten samtalar om möjligheter mot olika ändringar samt inom varenda partigrupp kommer man överens angående enstaka gemensam röstningsstrategi.

angående förbundsdagen bifaller lagen inom slutomröstningen efter den tredjeplats läsningen går förslaget vidare mot förbundsrådet. ifall ej förbundsrådet förkastar lagförslaget alternativt åberopar medlingsutskottet förmå lagen ratificeras samt således träda inom kraft.

Vikten från förbundsrådets val beror vid ifall förbundsrådets gillande behövs på grund av lagförslaget (zustimmungsbedürftige samt nicht zustimmungsbedürftige Gesetze).

ifall förbundsrådet avslår en lagförslag såsom godkänts inom förbundsdagen, dock såsom kräver förbundsrådets godkännande, åberopas medlingsutskottet likt försöker hitta enstaka kompromiss mellan förbundsdagens samt förbundsrådets ståndpunkter. angående förbundsrådet röstar emot även en sådant kompromissförslag förmå ej lagen antas. angående lagförslaget däremot ej existerar beroende från förbundsrådets gillande förmå förbundsdagen omrösta emot förbundsrådets ogillande samt vid sålunda sätt ett fåtal igenom lagen mot förbundsrådets vilja.

När lagförslaget godkänts undertecknas detta från förbundspresidenten, liksom tillsammans med sin namnteckning bekräftar för att lagen kommit mot beneath grundlagsenliga former. angående presidenten existerar övertygad angående för att förslaget strider mot grundlagen är kapabel denne alternativt denna åberopa enstaka oberoende kommission såsom prövar lagen mot grundlagens bestämmelser.

Förbundsregeringen alternativt enskilda statsråd är kapabel ge ut förordningar likt baseras vid stiftade lagar.

Förutom förbundslagar äger även Europeiska unionens förordningar direkt laga kraft inom Tyskland. EU:s direktiv räknas mot skillnad ifrån förordningarna ej såsom direkta lagar, utan måste omsättas genom tysk lagstiftning.

Regleringar inom nödsituationer

[redigera | redigera wikitext]

De därför kallade nödsituationslagarna (Notstandsgesetze) trädde inom kraft samt fanns en steg mot för att säkerställa för att Tyskland förblir handlingskraftigt även inom ett nödsituation.

då landet mot modell tvingas för att försvara sig mot yttre angrepp är kapabel en gemensamt utskott från förbundsdagen samt förbundsrådet fungera vilket en provisoriskt parlament (motsvarande krigsdelegationen inom Sverige).

Verkställande kroppsdel vid förbundsnivå

[redigera | redigera wikitext]

[redigera | redigera wikitext]

Förbundspresidenten existerar Tysklands statschef.

mot skillnad ifrån Weimarrepublikens rikspresident (Reichspräsident) besitter grundlagen försett förbundspresidenten tillsammans ett relativt svag position inom detta politiska systemet. Förbundspresidentens data existerar huvudsakligen från representativ karaktär. Förbundspresidenten förmå agera såsom ett medlare mellan stridande koalitionspartier, detta existerar även han alternativt denna vilket formellt sett utlyser nyval angående ett koalition spricker.

detta existerar huvudsakligen inom politiska anförande liksom förbundspresidenten är kapabel utöva direkt politiskt påverkan.

Förbundspresidenten väljs från förbundsförsamlingen samt besitter ett mandatperiod vid fem kalenderår. identisk individ kunna inneha förbundspresidentens ämbete inom högst numeriskt värde mandatperioder.

Förbundsregeringen

[redigera | redigera wikitext]

Förbundsregeringen implementerar lagar samt förordningar liksom besitter antagits från parlamentet.

Varje medborgare besitter korrekt för att genom förvaltningsdomstolarna (Verwaltungsgerichte) låta testa regeringens konkreta handlande inom ärenden såsom rör just honom alternativt hon.

Liksom såsom samtliga andra politiska statsorgan måste förbundsregeringen hålla sig mot grundlagen. angående någon finner sina mänskliga rättigheter kränkta från statens agerande, är kapabel vederbörande, efter för att äga vänt sig mot lägre rättsliga instanser, vända sig mot förbundsförfattningsdomstolen liksom prövar detta statliga agerandet mot grundlagen.

Utöver förbundsregeringen tillsammans med förbundskanslern vilket ordförande räknas även förbundspolisen (Bundespolizei), författningsskyddsmyndigheten (Bundesamt für Verfassungsschutz) samt den militära försvarsmakten (Bundeswehr) mot dem verkställande organen vid förbundsnivå.

Förbundskanslern

[redigera | redigera wikitext]

Förbundskanslern existerar regeringschef inom förbundsregeringen.

han alternativt denna väljs från förbundsdagens ledamöter. dem ledamöter vilket röstar till den tillträdande kanslern kallas på grund av kanslermajoritet (Kanzlermehrheit) samt består mestadels från dem partier såsom ingår inom regeringskoalitionen.

Förbundskanslern utser samt entledigar sina statsråd samt bestämmer även inriktningen vid förbundets in- samt utrikespolitik.

Förbundskanslern förmå avsättas genom nyval alternativt genom en således kallat konstruktivt misstroendevotum (konstruktives Misstrauenvotum). Förbundsdagen visar inom en sådant fall om förbundskanslern kvar besitter majoritetens tillit.

angående därför ej existerar fallet ersätts förbundskanslern från den kandidat liksom erhåller ett majoritet från förbundsdagens röster. en misstroendevotum utan förslag vid ersättande kanslerkandidat kallas på grund av destruktivt misstroendevotum samt besitter inte någonsin ägt plats sedan förbundsrepublikens bildande. vid förbundsnivå besitter endast en enda konstruktivt misstroendevotum lett mot för att sittande förbundskanslern ersatts från ett färsk kandidat.

förlorade kansler Helmut Schmidt (SPD) koalitionspartnern FDP:s tillit samt ersattes från Helmut Kohl (CDU).

Förbundskanslern är kapabel egen testa förbundsdagens tillit genom för att ställa ett förtroendefråga (Vertrauensfrage). angående förbundskanslern ej erhåller förbundsdagens tillit upplöses förbundsdagen samt förbundspresidenten utlyser nyval.

inom tre fall besitter förbundskanslerns förtroendefråga lett mot nyval:

1. Willy Brandt förlorade enstaka förtroendefråga inom förbundsdagen dock hans område (SPD) vann flera röster inom detta påföljande nyvalet samt Brandt kunde sitta kvar vilket förbundskansler.
2. Helmut Kohl förlorade ett förtroendefråga efter skakiga koalitionsförhandlingar tillsammans med den nya partnern FDP, vilket dessförinnan ägde röstat emot förbundskanslern Helmut Schmidt.

   Även Kohl vann detta påföljande nyvalet samt förblev kansler inom sexton år.

3. förlorade Gerhard Schröder (SPD) ett förtroendefråga han ägde ställt tillsammans med anledning från SPD:s avgörande tillbakagång inom delstatsparlamenten. Nyvalet uttryckte ej valmanskårens klara beslut till alternativt emot enstaka fortsatt statsmakt beneath kansler Schröder utan ledde mot långdragna förhandlingar samt mot slut mot för att Angela Merkel ersatte Schröder vilket kansler inom ett sålunda kallad massiv koalition (große Koalition) tillsammans socialdemokrater samt kristdemokrater.

Förbundskanslern existerar den mäktigaste enskilda personen inom Tyskland.

inom samt tillsammans för att denne alternativt denna äger stöd från majoriteten inom förbundsdagen förmå han alternativt denna utöva stort effekt ovan förbundsrepublikens politik. Förbundskanslerns position kunna dock ej jämföras tillsammans med exempelvis den brittiska premiärministerns alternativt USA:s presidents. eftersom förbundsrådet kunna äga enstaka ytterligare politisk sammansättning än förbundsdagen samt regeringen är kapabel detta sätta käppar inom hjul till enstaka kansler liksom önskar erhålla igenom sina förslag.

Förbundsministerierna

[redigera | redigera wikitext]

Förbundsministerierna (Bundesministerien) organiserar förbundets förvaltning. Förbundsministern (Bundesminister, femininum: Bundesministerin) existerar ledare till en ministerium samt innehar den politiska ledningen inom ministeriets sakområde. enstaka ytterligare betydelsefull team befattningshavare inom ministerierna existerar statssekreterarna.

Även ifall ministeriets ledning existerar politiskt betingad äger dess förvaltning en relativt stort mått från politiskt oberoende inom sitt sysselsättning. dem statsanställda tjänstemännen inom förvaltningen äger stort påverkan vid detta jobb vilket bedrivs samt äger ett kraftfull rättslig ställning såsom statsanställda (Beamtenrecht).

Förbundskanslern bestämmer hur flera ministerier liksom skall dela vid olika uppgiftsområden.

Dömande kroppsdel vid förbundsnivå

[redigera | redigera wikitext]

Tysklands domstolar måste inom dem flesta fall åberopas på grund av för att agera inom ett sakfråga. Domar baseras vid förbundets lagar samt förordningar. en domare som representerar ett förbund (Bundesrichter) utses från domarutskottet (Richterausschuss) samt existerar oberoende inom sitt jobb.

mot skillnad ifrån domare svarar åklagare inför justitieministerierna vid förbunds- samt delstatsnivå.

Förbundsförfattningsdomstolen

[redigera | redigera wikitext]

Statligt handlande får inom Tyskland ej strida mot grundlagen. Författningsdomstolen vakar ovan för att staten ej utför några övertramp. varenda medborgare kunna vända sig mot förbundsförfattningsdomstolen angående dem anser sig bevittnat statligt handlande likt strider mot grundlagen.

Utöver detta hanterar förbundsförfattningsdomstolen tvister mellan statliga kroppsdel samt prövar nya lagar mot grundlagen genom enstaka därför kallad normkontroll.

Hitler och nazisterna kom till makten under en turbulent tidsperiod kantad av ekonomiskt och politiskt kaos

Övriga förbundsdomstolar

[redigera | redigera wikitext]

Förbundsdomstolarna äger mot övning för att koordinera dem olika delstaternas domstolar. Högsta förbundsdomstolen (Bundesgerichtshof) existerar den högsta överklagandeinstansen (bortsett ifrån författningsdomstolen).

Det politiska systemet vid delstatsnivå

[redigera | redigera wikitext]

Varje delstat äger en eget politiskt struktur, egna politiska institutioner samt ett personlig delstatsförfattning, vilka är kapabel skilja sig åt mellan olika delstater.

Gemensamt på grund av samtliga delstater existerar för att dem är kapabel utöva påverkan vid den federala politiken genom förbundsrådet samt för att delstaterna äger bildat en flertal gemensamma kommittéer till för att behärska koordinera sitt sysselsättning.

Lagstiftande organ: delstatsparlamenten

[redigera | redigera wikitext]

Ett delstatsparlamentet väljs från valmanskåren inom den enskilda delstaten samt besitter enstaka mandatperiod vid fyra alternativt fem tid.

dem besitter mot övning för att granska delstatsregeringen, övervaka delstatsbudgeten, välja regeringschef samt, inom vissa fall, dem enskilda ministrarna samt stifta lagar på grund av dem enskilda delstaterna.

Förbundslagarna besitter ständigt högre rang än delstatens egna lagar, samt delstatslagarna kunna endast anses artikel giltiga ifall detta ej finns enstaka förbundslag liksom strider emot dem.

inom mot modell Hessen fanns dödsstraff fram mot ännu enstaka möjlig straffpåföljd, i enlighet med delstatens författning, dock inom samt tillsammans med för att förbundets grundlag förbjuder dödsstraff ägde detta ingen reell innebörd. enstaka liknande team ägde funnits inom Bayern fram mot ^[6] inom vissa delstater (till modell inom Bayern) kunna lagar stiftas genom folkomröstningar.

På dem flesta lagstiftningsområden äger delstaterna många litet för att yttra mot om; grundlagsändringar besitter lett mot för att delstaternas autonomi vid detta program äger begränsats. Störst effekt utövar dem enskilda delstaterna genom förbundsrådet. detta existerar inom områdena polisrätt, kultur- samt utbildningspolitik samt inom kommunal förvaltning liksom delstaterna besitter maximalt effekt.

inom dem tretton större delstaterna kallas parlamenten på grund av lantdagar (Landtag), medan dem tre stadsstaterna kallar dem till borgerskap (Bürgerschaft – inom Bremen samt Hamburg) alternativt deputeradehuset (Abgeordnetenhaus Berlin).

Verkställande organ

[redigera | redigera wikitext]

Varje delstat äger ett personlig statsmakt (Landesregierung).

inom dem stora delstaterna kallas regeringschefen på grund av ministerpresident (Ministerpräsident) samt inom stadsdelstaterna till regerande borgmästare (regierender Bürgermeister – inom Berlin), senatspresident alternativt borgmästare (Präsident des Senats alternativt Bürgermeister – inom Bremen) alternativt förste borgmästare (erste Bürgermeister – inom Hamburg).

Regeringschefen väljs från delstatsparlamenten. Genom förbundsrådet utövar delstatsregeringarna påverkan ovan förbundets politik.

Dömande organ

[redigera | redigera wikitext]

I grundlagen beskrivs inom vilka fall förbundet besitter ansvar till rättsväsendet. angående inget annat sägs existerar rättsskipningen alltså dem enskildas förbundsländernas arbetsuppgift.

Rättsväsendet inom Tyskland skiljer vid civilrätt samt straffrätt samt vid dem olika områdena arbets-, finans-, social- samt förvaltningsrätt. samtliga förbundsländer utom Schleswig-Holstein besitter ett personlig författningsdomstol.

Kommunal nivå

[redigera | redigera wikitext]

Folkets representanter vid kommunal nivå kallas distriktsdag (Kreistag) alternativt stadsförordningsförsamling (Stadtverordnungsversammlung).

dem äger många små auktoritet samt räknas ej såsom oberoende lagstiftande kroppsdel. dem utövar effekt vid delstats- samt förbundspolitik genom intresseorganisationer, påtryckning samt kommunala förbund.

Politiska partier

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att kristdemokratiska CDU (med sitt bayerska systerparti CSU) regerat oavbrutet sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den (första) stora koalitionen (die große Koalition), likt innebar för att CDU/CSU samt socialdemokratiska SPD tillsammans bildade statsmakt tillsammans med enstaka svag motstånd likt resultat.

detta innebar för att SPD på grund av inledande gången kom mot regeringsmakten, samt bildade SPD statsmakt utan CDU/CSU genom för att inom stället ingå inom koalition tillsammans med liberala FDP.

återkom CDU/CSU mot makten tillsammans Helmut Kohl liksom kansler sedan FDP ägde avslutat samarbetet tillsammans med SPD. Die Grünen kom in inom den västtyska förbundsdagen FDP förlorade därför rollen vilket vågmästare delvis.

Kohl blev detta återförenade Tysklands inledande kansler. grupp Die Linke, likt delvis äger sitt ursprung inom detta förutvarande östtyska kommunistpartiet SED, existerar representerat inom förbundsdagen sedan

plats den kohlska eran mot ända då SPD vann valet tillsammans tillsammans Bündnis 90/Die Grünen samt Gerhard Schröder blev fräsch kansler.

detta plats ett milstolpe till Die Grünen såsom till inledande gången kom mot regeringsmakten. eftersom valresultatet ej visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU samt SPD angående för att vid nytt forma enstaka massiv koalition. mot kansler valdes Angela Merkel, partiordförande inom CDU. detta existerar även den inledande kvinnan vid förbundskanslerposten.

Efter valet bildade kristdemokraterna beneath Merkel koalitionsregering tillsammans FDP inom stället på grund av SPD. Efter för att FDP åkt ur förbundsdagen inom års omröstning kom CDU/CSU samt SPD för att ånyo forma ett massiv koalition beneath Merkel, eftersom socialdemokraterna, liksom ej ägde tillräckligt flera mandat till för att forma koalition tillsammans med Die Grünen, kategoriskt avfärdade för att släppa in Die Linke inom enstaka statsmakt samt CSU å sin blad avfärdat för att forma statsmakt tillsammans Die Grünen.

I års omröstning (Förbundsdagsvalet inom Tyskland ) fick CDU/CSU en historiskt uselt valresultat tillsammans med 24,1 andel från rösterna. detta plats partiets sämsta valresultat inom förbundsrepubliken Tysklands saga. Efter ett utdragen paus blev SPD igen största område inom Tyskland tillsammans med 25,7 andel från rösterna. Die Grünen (De Gröna) gick vidare samt blev detta tredjeplats största grupp tillsammans med 14,6 andel från rösterna.

detta liberala grupp FDP(Freie Demokratische Partei) fick 11,5 andel från rösterna. Ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland (AfD) fick 10,3 andel från rösterna. Vänsterpartiet Die Linke gjorde en katastrofval tillsammans bara 4,9 andel från rösterna.^[7]

I somliga delstats- samt distriktsparlament finns alternativt besitter funnits partier likt partierna inom förbundsdagen klassar såsom högerextrema, mot modell Deutsche Volksunion, Die Republikaner samt Nationaldemokratische Partei Deutschlands.

Den utøvende makt ligger reelt hos forbundskansleren (Bundeskanzler) og regjeringen

Dessutom finns flera partier vilket existerar inriktade vid regionala särintressen alternativt vid utvalda befolkningssegment (såsom pensionärer samt småföretagare) samt skämtpartier.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Uppslagsordet Tyskland – Statsskick samt politik ifrån Nationalencyklopedins internettjänst.

  Hämtat

• Halvarson, Arne (). Statsskicket inom elva länder: ett faktasamling (9. uppl.). Solna: Esselte studium.
  De utövar inflytande på delstats- och förbundspolitik genom intresseorganisationer, påtryckning och kommunala förbund

  Libris ISBN &#;

• Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike () (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris ISBN &#;
• Delar från artikeln existerar ett översättning från artikeln Politisches struktur Deutschlands vid tyskspråkiga Wikipedia, läst inom femte månaden i året var uppges nästa referenser:

Uppsatser

[redigera | redigera wikitext]

• Werner J.

  Patzelt: Wider das Gerede vom „Fraktionszwang“! Funktionslogische Zusammenhänge, populäre Vermutungen und die Sicht der Abgeordneten, i: Zeitschrift für Parlamentsfragen 29 (), s. –

• Id., Ein latenter Verfassungskonflikt? Die Deutschen und ihr parlamentarisches Regierungssystem, i: Politische Vierteljahresschrift 39 (), s.

  –

• Id., Politikverdrossenheit, populäres Parlamentsverständnis und die Aufgaben der politischen Bildung, i: Aus Politik und Zeitgeschichte (APuZ) B7/, s. 31–
• Id., Reformwünsche in Deutschlands latentem Verfassungskonflikt, i: Aus Politik und Zeitgeschichte (APuZ) B28/, s. 3–4.
• Id., Verdrossen sind die Ahnungslosen.
  Bild: Heritage, NTB

  Viele Deutsche verachten Politik und Politiker – weil sie ihr Regierungssystem nicht verstehen, i: DIE ZEIT nr 9 ifrån den 22 månad , s. 9.

• Id., Deutschlands latenter Verfassungskonflikt. Politikverdrossenheit entsteht durch Missverständnisse, i: Die politische Meinung /, s. 51–

Monografier

[redigera | redigera wikitext]

• Wolfgang Rudzio: Das politische struktur der BRD, Opladen , UTB , ISBN
• Heiderose Kilper / Roland Lhotta: Föderalismus in der Bundesrepublik Deutschland, Opladen , ISBN
• Heinz Laufer / Ursula Münch: Das föderative struktur der Bundesrepublik Deutschland, Opladen , UTB , ISBN
• Manfred Görtemaker: Kleine Geschichte der Bundesrepublik Deutschland, , ISBN
• Uwe Andersen / Wichard Woyke (ed.): Handwörterbuch des politischen Systems der Bundesrepublik Deutschland, Opladen , ISBN
• Joachim Jens Hesse / Thomas Ellwein: Das Regierungssystem der Bundesrepublik Deutschland, Berlin , ISBN
• Kurt Sontheimer / Wilhelm Bleek: Grundzüge des politischen Systems Deutschlands, München
• Manfred G.

  Schmidt (Hrsg.): Das politische struktur Deutschlands, stad i tyskland

• Sven Leunig: Die Regierungssysteme der deutschen Länder im Vergleich, Opladen

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]