Varför använder man gummi till däck

Däck (hjul)

Ett däck existerar enstaka fingerprydnad från gummi omkring en hjuls omkrets (vanligtvis enstaka fälg).

Mjukare sammansättningar får bättre fäste på en torr sten men slits snabbt

Förutom gummi består detta även från 200 andra ämne inklusive metaller liksom titan samt kobolt.^[1] Däck existerar oftast svarta.

Betydelse från däckmärkning / däckbeteckning / däckstorlek: samtliga däck besitter enstaka märkning vid sidan liksom informerar angående storlek. en vanligt bildäck existerar märkt mot exempel: 205 / 55 R 16.

Detta betyder för att däcket existerar 205 mm brett samt för att profilen (höjden vid sidan från däcket) existerar 55 % från bredden, samt för att detta existerar avsett till enstaka 16 tums fälg. Bokstaven R står till för att detta existerar en radialdäck, vilket inom princip samtliga moderna däck existerar.

Man är kapabel äga olika fälgstorlekar vid enstaka automobil, dock då måste man nyttja en däck såsom existerar anpassat mot fälgstorleken, annars blir däcket till litet alternativt på grund av stort inom sin ytterdiameter samt kunna ta inom bilens bildskärmskanter alternativt inne inom hjulhusen då man fullfölja större rattrörelser nära mot modell parkering.

Dessutom förmå bilens fartmätare visa fel hastighet samt kilometerräkning. Bilprovningen godkänner ej däck tillsammans fel ytterdiameter.

Exempel vid däck tillsammans identisk ytterdiameter, dock tillsammans med olika fälgstorlek: 205 / 55 R 16 samt 205 / 50 R 17. detta önskar yttra, ökar man fälgens tum, sålunda måste man minska relaterat till däck profil till för att behålla identisk ytterdiameter.

Däckets funktion existerar bland annat för att ge grepp mot underlaget, dämpa skakningar samt skydda hjul mot slitage. detta existerar vanligast tillsammans luftfyllda däck dock däck förmå även artikel fulla tillsammans med mot modell vätska alternativt existera solida. Moderna fordon använder slanglösa däck dock mot modell cykeldäck existerar ofta försedda tillsammans enstaka innerslang.

Syntetiskt gummi: ingår i slitbanan i däck till bilar, skåpbilar och terrängbilar

Slanglösa däck (UST) börjar dock komma vid cyklar från mountainbike-typ.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ståldäck

[redigera | redigera wikitext]

De allra första däcken bestod från slitstarka stålband såsom spänts kring trähjul, vilka användes vid kärror samt vagnar.

Hjulmakaren mätte upp däcket samt tillpassade detta fin mot hjul, varefter detta hettades upp inom smedjans eldstad, monterades vid hjul samt slutligen kyldes ned. Temperatursänkningen fick stålet för att dra ihop sig, vilket gjorde för att detta grupp ihop hjul.

Luftfyllda gummidäck

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande luftfyllda däcket gjordes från skotten John Boyd Dunlop, tid 1880, inom en försök för att förebygga den huvudvärk hans son fick beneath cykling vid ojämlik vägar.

Dunlop beviljades senare patent, dock detta ogiltigförklarades därför småningom vid bas från för att uppfinningen ansågs artikel känd teknik lanserad långt tidigare från Robert William Thomson^[2].

Idag tillverkas dem flesta däck från enstaka anpassningsbar elastomer, således vilket gummi, förstärkt tillsammans ett stomme från material alternativt (stål-)tråd.

dem inledande däckföretagen grundades inom start från 1900-talet, samt växte inom samarbete tillsammans bilindustrin. Idag tillverkas ovan 1 miljard däck per kalenderår inom ovan 400 däckfabriker.

Fram mot 1970-talet plats bildäck ofta från diagonaltyp, dock idag existerar radialdäcken helt ledande.

Vi kommer att besvara frågan genom att gå igenom däckets alla egenskaper

Kronologi

[redigera | redigera wikitext]

1843 - Charles Goodyear återupptäckte vulkanisering. Denna teknik fanns känd redan 1600 f.Kr. hos Olmecfolket inom Mellanamerika, vilka vulkaniserade naturgummi tillsammans med hjälp från saften ifrån enstaka vild vinranka^[3].
1846 - Robert William Thomson utarbetad teorin ifall en luftfyllt däck samt beviljades patent.
1880 - John Boyd Dunlop började tejpa däck mot cykelhjul.
1888 - detta inledande affärsmässig luftfyllda cykeldäcket tillverkades från Dunlop.
1889 - Dunlop beviljades patent vid luftfyllda gummidäck inom Storbritannien.
1889 - Adolphe Clément såg en Dunlopdäck inom London samt köpte rätten för att tillverka däcket inom land i västeuropa på grund av 50 000 francs.
1890 - Dunlop samt William Harvey ni Cros inledde däcktillverkning vid Irland; förbättrad konstruktion gjorde tejpning från däck vid fälg onödig.
1891 - Dunlops patent ogiltigförklarades mot förmån till Thomsons.
1891 - Bröderna Michelin beviljades patent vid en löstagbart däck, vilket användes från Charles Terront till för att vinna världens inledande långlopp vid velociped, Paris-Brest-Paris.
1893 - Bomullsförstärkta stommar kom inom bruk.
1894 - E.J.

Pennington uppfann ballongdäcket.
1895 - Michelin introducerade luftfyllda bildäck, André Michelin använde däck tillsammans stomme inom Paris-Bordeaux-Paris-rallyt.
1900 - Däckstomme infördes hos BF Goodrich.
1903 - Goodyear Tire Company beviljades patent vid slanglösa däck, vilket dock ej infördes förrän 1954 från Goodyear vid Packard^[4]
1904 - Även Goodyear samt Firestone började tillverka däck tillsammans med stomme.

Delbara fälgar infördes, vilket gjorde detta möjligt till bilisterna för att själva laga sina punkteringar.
1906 - Luftfyllda däck användes på grund av inledande gången vid en flygplan.
1908 - Frank Seiberling uppfann däckmönster, vilket gav radikalt förbättrad väghållning vid våt/slirig vägbana.
1910 - Silvertown Rubber Company inom London blandade in kimrök inom detta vita gummit till för att skydda detta mot solens strålning samt på det sättet öka hållbarheten.
1919 - Goodyear samt Dunlop introducerade luftfyllda däck till tunga fordon.
1929 - Massiva däck upphörde för att användas vid bilar.
1937 - BF Goodrich introducerade däck från kommersiellt syntetiskt gummi.
1938 - Goodyear introducerade däckstommar från rayon.
1946 - Michelin introducerade radialdäck.
1947 - Goodyear introducerade däckstommar från nylon.
1947 - BF Goodrich introducerade slanglösa däck^[5].
1963 - Goodyear introducerade däckstommar från polyester.
1968 - Förenta staternas Department of Transportation (DOT) klassningsmärke behövs vid nya däck inom USA.
1974 - Pirelli införde lågprofildäck.

Mekaniska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Till relaterat till däck viktigaste mekaniska attribut hör dess styvhet, lastkänslighet, kontaktyta/"fotavtryck", sidofriktion, slipvinkel, rullmotstånd, styrutväxling samt massa, titta Fjädringssystem samt Fordonsdynamik.

Hastighetsindex till bildäck

[redigera | redigera wikitext]

Däckets hastighetsindex finns vid relaterat till däck blad.

Idag tillverkas de flesta däck av en flexibel elastomer, så som gummi, förstärkt med en stomme av tyg eller (stål-)tråd

Exempelvis 205/55-R16 H, denna plats existerar detta bokstaven H likt existerar relaterat till däck hastighetsindex ^[6], alltså relaterat till däck rekommenderade maxhastighet existerar 210 km/h (se tabell).

Vinterdäck besitter vilket regel en lägre hastighetsindex än vad en sommardäck äger, detta beror bland annat vid för att vinterdäcket besitter en grövre mönster samt ett mjukare gummiblandning, vilket resulterar inom för att detta blir ostadigare inom höga hastigheter.

Hastighetsindex	maxhastighet [km/h]
J	100
L	120
M	130
N	140
P	150
Q	160
R	170
S	180
T	190
U	200
H	210
V	240
W	270
Y	300
ZR	240 +
ZR+Y	300 +

Racingdäck

[redigera | redigera wikitext]

Racingdäck (så kallade R-däck) besitter många stärka däckssidor, vilket utför för att dem ej kränger likt vanliga gatdäck nära hård körning vid väg eller spår.

dem besitter även ett speciellt mjuk gummiblandning, vilken ger extremt god grepp samt ökar därmed bilens prestanda nära främst kurvtagning. mot nackdelarna hör kreditkort livslängd (sällan mer än 400–500 mil ens nära mjuk körning), lågt motstånd mot vattenplaning samt för att fordonet är kapabel utsättas på grund av avsevärt högre krafter än tillsammans gatdäck.

Det pågår forskning för att utveckla syntetiskt gummi (som är av avgörande betydelse för att nå prestandamålet) för att tillverka det med mer hållbara material än olja och gas

Respektive racingseries reglemente listar vilka däckfabrikat/-modeller liksom tillåts^[7].

Lastbilsdäck

[redigera | redigera wikitext]

Källa: ^[8]

Lastbilars däck delas in inom tre grupper:

Styrdäck
Drivdäck
Trailerdäck

I Norden indelas varenda team inom nästa undergrupper:

Standard åretrunt väg
Vinterdäck, dubbade samt odubbade
Special (inklusive terräng)

Trailerdäck finns både såsom tvillingmonterade/parmonterade smala däck samt liksom breda enkelmonterade däck, såsom Super Single(R).

flera skogsåkare föredrar tvillingdäck från stabilitetsskäl vid smala svaga grusvägar, medan dem flesta godsspeditörer föredrar breda enkelmonterade däck från bland annat ekonomiska samt miljömässiga skäl.

Ett stort bekymmer existerar för att trailerdäcken slits många ojämt mellan axlarna. tillsammans miltalsindex 100 vid bakersta traileraxeln, får mellersta axeln index 250 samt den främre traileraxeln 150.

detta existerar viktigt för att man ej slentrianmässigt byter dem maximalt slitna däcken, utan dessutom byter område tillsammans med dem däck såsom ej ännu existerar utslitna. Ekipagets stabilitet förmå bli farligt nedsänkt, angående ej den bakersta traileraxeln äger dem bästa däcken. Vintertid rekommenderas för att den bakersta traileraxeln förses tillsammans vinterdäck anpassade till drivaxelmontage, även angående övriga trailerdäck existerar från året runt-typ.

Det finns inom land ej någon generell team mot dubbdäck vid tunga fordon. Trots detta, existerar detta ovanligt tillsammans med dubbdäck vid lastbilar samt fordon för kollektivtrafik. ett förklaring existerar för att stommar mot lastbilsdäck såsom varit dubbade ej anses lämpliga för att regummera. eftersom regummering existerar ett betydande förutsättning på grund av utmärkt däckekonomi inom transportnäringen, innebär detta för att dubbdäck vore tämligen kostsamma på grund av åkerier samt bussbolag.

För vissa lastbilstransporter vid ishala vintervägar förmå detta existera direkt olämpligt tillsammans snökedjor liksom bullrar samt kunna ge gnistbildning, mot modell nära frakt från svin samt andra stresskänsliga vilt, liksom nära frakt från vissa typer från farligt frakt. inom dessa fall är kapabel dubbade däck artikel ett god svar.

Vid cykling i leriga förhållanden rekommenderas att man använder däck med djup mönstring som blir rena medan hjulet snurrar

Rullmotstånd hos lastbilsdäck

[redigera | redigera wikitext]

73 % från energiförlusten sker via relaterat till däck topp. från detta missa nästan hälften via mönstret. Drivaxelns däck besitter större mönsterdjup (nya: cirka 20 mm) än övriga däck (ca 15 mm). Därmed äger drivdäcken även större rullmotstånd än övriga däck.

Vinterdäck äger från identisk skäl jämförbart rullmotstånd tillsammans med drivdäck.

Rullmotstånd beräknas vilket produkten från hjullast × relaterat till däck rullmotståndskoefficient.

När du cyklar i stan behövs ett smidigt däck med minsta möjliga motstånd, något som inte funkar en regnig dag bland lera och rötter

på grund av en fullastat vanligt EU-semitrailer-ekipage fördelas rullmotståndet cirka 16 % vid styraxeln, 27 % vid drivaxeln samt 57 % vid traileraxlarna (3 st).

Vid landsvägskörning svarar rullmotståndet till mellan 25 samt 50 % från lastbilens drivmedelsförbrukning. Övriga energiförbrukare existerar luftmotstånd (upp mot 50 % nära landsvägsfart) samt fordonets tröghet (vid acceleration efter korsningar, tvära kurvor, gupp samt andra hinder).

på grund av en långtradarekipage medför 5 % sänkt rullmotstånd cirka 1 % sänkt drivmedelsförbrukning.

Rullmotståndet ökar nära lågt lufttryck inom däcket. ett tumregel existerar för att 10 % lägre tryck ger 1 % ökad drivmedelsförbrukning. detta kunna existera många krångligt för att kontrollera/justera lufttrycket inom detta inre från parmonterade driv- alternativt trailerdäck.

Dessa material, även kallade polymerer, ger däcket hög halksäkerhet och den önskade elasticiteten efter bearbetning

Rullmotståndet beror även från vägytans textur samt vägojämnheter.

Regummering från lastbilsdäck

[redigera | redigera wikitext]

Regummering existerar enstaka nödvändig faktor till åkeriers däckekonomi. detta existerar ej lämpligt för att nyttja regummerade däck vid styraxeln. enstaka däckstomme vilket använts inom dubbat vinterdäck existerar ej lämplig för att regummeras.

Både drivdäck samt trailerdäck lämpar sig för att regummeras. Dock ej vintertid vid bakersta traileraxeln.

Kvävgas inom däck

[redigera | redigera wikitext]

Kvävgas används inom flygplansdäck inom stället till atmosfär. Flygning sker vid höjder var temperaturen kunna existera därför nedsänkt likt -40 °C samt fukt inom däcken förmå frysa samt orsaka skakningar samt balansproblem nära landning.

Detta bekymmer elimineras genom användning från kvävgas. Motorsport inom sin tur handlar ifall för att erhålla varenda sekundfördel liksom existerar möjlig, samt användandet från kvävgas inom däcken förmå minska tryckvariation orsakad från temperaturförändringar vilket kunna höja prestandan.^[9]

Andra betydelser

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare kallades däck ofta ringar.

Detta äger gett upphov mot slangordet bilring, vilket existerar enstaka fettvalk kring midjan. Uttrycket existerar inspirerat från Michelins reklammaskot Bibendum.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Haventon, Peter (2006). Däckets historia : våra hjul ifrån då mot nu.

Stockholm: Däckspecialisternas riksförbund. Libris10380176. ISBN 9163197383