Var tar getingarna vägen på vintern

Getingar (Vespidae) existerar enstaka släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita).

Den bästa chansen för att den ska klara sig är att flytta getingen till ett ouppvärmt utrymme – ett förråd, garage, eller vedbod kanske – så att den kan gå i dvala igen och vakna upp först när våren kommer på riktigt

Familjen omfattar omkring 5000 arter^[1], varav 50 lever inom Sverige^[2] samt 45 inom Finland^[3]. Getingar äger numeriskt värde par vingar samt svartgul- mot svartrödrandig bakkropp. detta existerar bara honor likt äger gadd.

Gadden saknar hullingar samt släpper ej då den sticker, varför den är kapabel sticka flera gånger. Getingar lever främst från fruktbarhet samt nektar dock matar sina larver tillsammans med tuggat animaliskt protein. Getingarna förekommer ovan nästan kurera världen; dock ej nära polerna. detta finns både sociala samt ensamlevande arter.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna besitter numeriskt värde par vingar såsom inom viloläge hålls hopvikta längs tillsammans med kroppen.

Fasettögonen existerar njurformiga. Vuxna getingar äter fruktbarhet samt nektar, dock matar sina larver tillsammans animaliskt protein, främst tuggade insektslarver^[4], dock även animalisk föda, sjömat, skaldjur, ägg^[4] samt andra flygande insekter^[5]. Rå vattendjur samt fiskrens existerar enstaka många uppskattad föda.^[4] Flygande insekter fångas vanligen inom flykten från getingarna, såsom existerar goda flygare tillsammans med förhållandevis utmärkt synförmåga.

inom likhet tillsammans andra gaddsteklar, utom honungsbin, äger getinghonorna enstaka gadd kopplad mot ett giftkörtel såsom ej släpper nära stick inom hud samt liknande vävnader; därför är kapabel gadden användas gång vid gång.^[4] Gadden utgörs från den ombildade äggledaren.^[6]

Getingsamhället består från hanar, honor samt person som arbetar (sterila honor).

Svärmningen (parningen) sker beneath sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp ett fräsch boplats var denna lägger dem inledande äggen.

då dessa kläckts mot larver matar denna dem tills dem utvecklats mot person som arbetar, vilka sedan övertar driften från getingsamhället. Därmed förändras honan mot för att bli samhällets drottning, vilket betyder för att denna helt ägnar sig åt för att bli försörjd (av särskilda arbetare) samt lägga ägg.^[7]

De getingar såsom bygger bon utför detta oftast från tuggat virke såsom blandats tillsammans saliv.

Vissa arter bygger sina bon från lera inom stället. Boet existerar antingen underjordiskt alternativt kunna byggas frihängande alternativt inom olika typer från håligheter vilket fågelholkar, ihåliga stammar av träd, inuti väggar alternativt vindsutrymmen. då bobygget samt uppfödningen från larverna existerar ovan samt drottningen existerar kläckt (i landet inom slutet från augusti) behöver getingarna snabb energi samt dem ger sig ut vid jaktverksamhet efter sötningsmedel.

Getingar sticker oftast då dem känner sig hotade, exempelvis fastklämda. Sting från geting förmå existera farligt till människan, speciellt på grund av den liksom drabbats från getingallergi. inom land dör ungefär enstaka människa per tid från getingstick.^[8]

Getingarnas svartgulrandiga bakkropp existerar en modell vid aposematism, varningsfärger likt signalerar för att den äger försvar mot köttätare.

Getingbo

[redigera | redigera wikitext]

Ett getingbo existerar någonting såsom (sociala) getingar bor inom samt finns inom olika utseenden samt placeringar. Boet byggs genom för att getingen tuggar avgnagt virke tillsammans med sin saliv därför för att detta papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon äger sin öppning nedtill.

inom boet finns våningar från sexkantiga celler tillsammans med öppningen neråt samt likt innehåller vanligtvis för fortplantning hos djur, larver samt puppor. en stort bo är kapabel rymma flera tusen getingar.^[7]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen beneath mark alternativt liksom bollformat tuggat material vilket mot modell är kapabel hänga beneath överdel alternativt beneath trädgrenar.

Bålgetingarnas bon existerar väldigt stora samt grovt byggda tillsammans flera synliga ingångshål. Jordgeting existerar ej enstaka art, utan detta namn såsom används till getingar liksom oavsett art byggt sitt bo beneath mark. Flera arter fullfölja detta mer alternativt mindre regelbundet, inom land vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) samt rödbandad geting vilket därför gott såsom uteslutande bygger beneath mark.

– Andreas Nord

Även vissa solitära getingar bygger bon, dock betydligt mindre sådana; titta nedan.

Fiender

[redigera | redigera wikitext]

Getingars främsta fiender existerar grävlingar, björnar, rävar samt vissa fåglar. dem ger sig vid getingbon till för att komma åt getinglarver samt puppor.^[9]Grävlingen klarar ej från för att ta enskilda larver/puppor utan äter bota cellkakan efter för att äga grävt fram en getingbo inom marken.^[9] Även brunbjörn samt rödräv beter sig vid en liknande sätt.^[9] enstaka bevingat djur likt tillsammans med sina klor gärna gräver fram getingbon inom marken existerar bivråken.^[9] Den äter sedan larver samt puppor ur cellerna tillsammans näbben.^[9] beneath häckningstid kunna bivråken ta tillsammans sig all cellkakan tillsammans med innehåll likt att ge liv mot sina ungar.^[9]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna delas upp inom en antal underfamiljer:

• Sociala getingar (Vespinae) existerar den bobyggande varianten vilket oss inom dagligt anförande associerar tillsammans getingar.

  dem flesta underarter existerar eusociala, d.v.s., detta finns enstaka hierarki tillsammans med drottning, hannar samt person som arbetar utan fortplantningsförmåga. detta finns även snyltande arter.

• Solitära getingar (Eumeninae), även kända likt lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever likt individer från reguljära han- alternativt honkön.

  Honorna bygger små bon på grund av sin personlig avkomma, såsom matas tillsammans personer som inte kan röra sig på grund av förlamning larver. detta finns ovan 3 000 arter från solitära getingar. från dessa återfinns 36 inom land, bland annat krukmakargetingar (Eumenes).

  Tips på hur du getingsäkrar runt ditt hus för att minska besvär med getingar: På våren är det getingdrottningen som flyger omkring och letar boplats

  Solitära getingar räknades tidigare (före 2005) mot ett personlig släkt, Eumenidae. Denna betraktas emellertid numera såsom föråldrad samt Dyntaxa äger meddelat för att den ej skall användas, utan varenda tidigare grundlig taxa hör numera mot underfamiljen solitära getingar (Eumeninae).^[10]

• Masarinae existerar enstaka underfamilj tillsammans solitära getingar vilket bygger lerbon samt likt innehåller cirka 230 arter.

  Den finns ej representerad inom Sverige.

• Pappersgetingar (Polistinae) existerar sociala getingar likt bygger små bon tillsammans oftast endast ett cellkaka samt utan ytterhölje.
• Euparagiinae, denna underfamilj består från endast en släkte tillsammans med nordamerikansk utbredning.
• Stenogastrinae, existerar ett underfamilj tillsammans både sociala samt solitära arter vilket lever inom den orientaliska region samt vid Nya Guinea.

Arter vilket förekommer inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående arter finns representerade inom Norden.^[11]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet geting existerar etymologiskt enstaka diminutiv från termen get, samt syftar vid stekelns hornliknande antenner^[12].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]