Hur ska man förklara kommunism

Kommunism (från franskan: communisme samt ytterst från latin: communis, gemensam) existerar enstaka assemblage närbesläktade idéer angående för att produktionsmedel inom en samhälle existerar gemensamt ägda samt var sociala klasser, valuta, samt staten ej längre finns.^[1] Inom marxismen existerar detta även benämningen vid detta tillåtelse inom samhällsutvecklingen var klasserna samt staten upplösts samt produktionsresultatet fördelas åt samtliga efter behov.

i enlighet med marxismen besitter historien behövt vandra igenom olika stadier, varvid kapitalismen, slavsamhället samt feodalismen existerar några från dessa stadier.

Den kommunistiska rörelsen kunna ses såsom ett sektion från den bredare socialistiska rörelsen. Kring ca 1860–1880 delades den socialistiska rörelsen inom ett socialdemokratisk kvist (Ferdinand Lassalle samt Eduard Bernstein), vilka ville att nå ett mål eller resultat socialism genom reformer samt klassamarbete (av motståndarna även kallad revisionism), samt enstaka revolutionär, kommunistisk kvist (Karl Marx, Friedrich Engels), var socialism skulle uppnås genom för att dem förtryckta klasserna tar makten genom revolution.

(Se även frihetlig socialism).

Beteckningen kommunism syftar ibland vid den politiskt relaterade position vilket formulerades från Vladimir Lenin samt vidareutvecklades inom olika riktningar från person som följer efter någon annan likt Lev Trotskij, Josef Stalin, Enver Hoxha samt Mao Zedong^[2][3].

detta förekommer även för att länder vilket kallat sig socialistiska benämns kommuniststater eftersom dem haft en styrande kommunistparti, exempelvis Kina samt Sovjetunionen.

Begreppet kommunism förmå alltså både syfta vid enstaka tankesystem, ett politisk rörelse samt en samhällstadium inom marxistisk teori.

Idéhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga funderingar ifall en samhälle grundat vid egendomsgemenskap förmå skönjas hos bland andra Platon, vissa kristna tänkare, Mazdak samt Thomas More såväl såsom hos dem utopiska socialisterna.

inom Platons dialog Staten förordades en samhälle tillsammans med gemensamt ägande. Platon hävdade dock för att köpmännen samt yrkesman liksom tidigare skulle jobba till vinnings skull, varför dialogen Staten ej besitter många gemensamt tillsammans med dem senare kommunistiska teorierna.^[4]

I boken Utopia ifrån 1516 beskriver Thomas More ön Utopia tillsammans med idealsamhället utan privat egendom, var människor får vilket dem önskar efter behov.

Försök för att realisera sådana funderingar existerar dock mera sällsynta. en modell existerar dock den således kallade Jesuitstaten inom Paraguay 1610–1758, var man utvecklade enstaka långtgående egendomsgemenskap. detta existerar dock inledningsvis inom samt tillsammans med franska revolutionen vilket man förmå prata angående några verkliga kommunistiska rörelser.

François-Noël Babeuf framträdde beneath 1790-talet tillsammans idéer ifall egendomsutjämning.^[4]

I start från 1800-talet kom utopiska socialister såsom Charles Fourier, Étienne Cabet, Henri dem Saint-Simon tillsammans med flera för att spela ett betydelsefull roll. Flera mer alternativt mindre misslyckade försök gjordes för att producera små självständiga kommunistiska samhällen, en från dem mer kända försöken fanns New Harmony såsom grundades 1825.^[4] enstaka grundlig emigration förekom ifrån land i västeuropa mot denna samt andra liknande kolonier inom USA beneath 1840-talet, dock kom snart från sig.

nära mitten från 1800-talet fanns ännu avgränsningar mellan socialism samt kommunism flytande. Ofta sågs socialism vilket dem intellektuellas tankesystem, medan kommunismen sågs såsom arbetarnas tankesystem. ett betydande organisation på grund av den internationella kommunismen blev Bund der Gerechten, vilken 1847 bytte namn mot Bund der Kommunisten, samtidigt likt Marx samt Engels fick uppdraget för att notera dem nya stadgarna.^[5]

Marx samt Engels

[redigera | redigera wikitext]

Den tyske teoretikern Karl Marx samt hans arbetskamrat Friedrich Engels kom beneath andra hälften från 1800-talet för att bli dem viktigaste tänkarna inom modern kommunistisk teori.

dem bröt tillsammans utopismen samt formulerade ett tankesystem såsom dem döpte mot vetenskaplig socialism, vilken kom för att beskrivas inom Det kommunistiska manifestet (1848), detta historiskt viktigaste dokumentet på grund av den politiskt relaterade utformningen från kommunismen.

Revolutionerna 1848-49 blev en misslyckande till försöken mot kommunistiska maktövertaganden.

Marx samt Engels kom för att tolka detta liksom för att arbetarklassen måste organiseras samt skolas ideologiskt på grund av för att enstaka revolution skulle komma för att lyckas. Detta ledde mot grundandet från inledande internationalen 1864.^[5]

Under andra hälften från 1800-talet blev begreppet kommunism ovanligare bland socialistiska grupperingar, samt dem flesta nybildade partier alternativt organisationer kom för att kalla sig socialistiska alternativt socialdemokratiska.

därför även detta Engels samt Marx närstående tyska arbetarpartiet. Bland Marxisterna plats dock vanligt för att man kallade sig kommunister. Bland annat skrev Engels inom partiets nya partiprogram 1894 för att grupp "inte bara existerar allmänt socialistiskt, utan direkt kommunistiskt". tillsammans med detta menade Engels för att grupp syftade mot för att ta övervakning ovan statsmakten.^[5]

I skriften Kritik från Gothaprogrammet ifrån 1875 talade Marx ifall detta framtida kommunistiska samhället.

denne såg samhällsutvecklingen vilket enstaka tillväxt inom numeriskt värde stadier. inom detta inledande stadiet behövs identisk prestation från varenda människor medan inom detta andra stadiet kommer produktionen "av fanns samt enstaka efter förmåga, mot fanns samt enstaka efter behov". Dessa numeriskt värde stadier kom sedan Lenin för att beteckna detta "socialistiska" respektive detta "kommunistiska" stadiet.

Lenins "socialism" samt Marx "kommunismens inledande fas" existerar dock ej identiska.

Innan Karl Marx dog framförde han bedömning mot dem ryska revolutionärerna samt deras ögonkontakt vid detta framtida samhället samt menade för att dem ägde missförstått hans teorier. bedömning riktade denne även mot sin svärson Paul Lafargue såsom inom land i västeuropa försökt nedteckna detta inledande marxistiska partiprogrammet: "Ett existerar då säkert, angående detta existerar marxism, sålunda existerar jag ingen marxist."^[6]

Marxism-leninism

[redigera | redigera wikitext]

Lenin influerades dock klart från Marx Kritik från Gothaprogrammet då denne skapade samt plats den liksom snabbt kom för att lägga beslag vid begreppet kommunism.

tillsammans med grundandet från tredjeplats internationalen 1919 kom kommunism för att bli liktydigt tillsammans med partier såsom stödde revolutionen inom Ryssland.^[5]

Den marxistiskt kommunistiska idétraditionen är kapabel grovt delas in inom numeriskt värde grenar: leninistisk marxism samt icke-leninistisk marxism. Leninismen existerar ett tankesystem grundad vid den ryske revolutionären Lenins tolkning samt tillväxt från Marx funderingar.

Efter Lenins död inleddes enstaka maktkamp inom kommunistpartiet mellan främst Lev Trotskij samt Josef Stalin vilket ägde olika ögonkontakt vid vilken väg Sovjetunionen borde välja. Stalin gick segrande ur striden samt den tankesystem han förespråkade brukar benämnas marxism-leninism (av dess motståndare ofta "stalinism") medan Trotskijs idéer kallas trotskism.

Kommunism utgör en av de mest beryktade politiska ideologierna och som tillämpad praktik är den mest känd under eran Sovjetunionen 1922–1991 samt i Kina som fortfarande leds av ett kommunistiskt styre (även om det sedan ett tag finns inslag av kapitalism i Kinas politiska ekonomi)

Marxism-leninismen blev snart även den officiella benämningen vid kominterns tankesystem samt den anammades snart från kommunistpartier världen ovan. Medan Marx betonade för att "arbetarklassens frigörelse måste artikel dess eget verk" ansåg Lenin för att detta kommunistiska grupp skulle äga enstaka inflytelserik roll inom samhällsutvecklingen.

Partiets funktionärer skulle visserligen väljas demokratiskt, dock då dem väl valts fanns varenda partimedlem ansvarig för att följa dem beslut likt grupp fattade, enstaka princip vilket kallades demokratisk centralism. Partiets funktionärer skulle i enlighet med Lenin ses såsom arbetarklassens "avantgarde", detta önskar yttra enstaka förtrupp inom revolutionen, något likt kom för att bli normerande till övriga kommunistiska partier.

Det besitter påpekats, för att detta hos marxist-leninister redan före oktoberrevolutionen fanns ett underförstådd förintelsetanke inom tolkningen från begreppet klasskamp, något såsom exemplifierats från en diskussion mellan Lenins kommande ledare till Tjekan, Felix Dzerzjinskij samt mensjevikledaren Abramovitj, var Dzerzjinskij överväger chansen för att ej bara förtrycka utan för att förinta klassfienden.^[7] Den senare inställningen ger Zinovjev, mötesledare till sovjeten inom Petrograd samt till Kommunistiska internationalen, inom september 1918 offentligt formulering till, då han menar för att ”vi måste förinta 10 från Rysslands 100 miljoner invånare”.^[7]Richard Pipes menar för att detta uttalande plats detsamma vilket ett dödsdom ovan 10 miljoner människor^[8] samt hävdar vidare för att Lenin såg politik såsom krigföring samt enstaka krigföring vars syfte ej plats för att besegra fienden utan för att förinta den.^[9] Konkreta beställning samt maningar ifrån den högsta politiska ledningen kom även för att äga enstaka eliminatorisk innebörd^[10] samt mot modell ifrån Trotskij utgick ett beställning ifall för att förinta ett hel social etnisk lag, donkosackerna.^[11] Omsatt inom erfarenhet kom denna politik ej bara för att leda mot en outsägligt lidande inom Sovjetunionen.

Den kom även för att noteras från nazister, bland annat Alfred Rosenberg, liksom samtidigt liksom han fördömde, vilket denne uppfattade såsom en ”förintande från den ryska nationella intelligentian”, redan beneath detta tidiga 20-talet noterade politikens ”ändamålsenlighet”.^[12]

Ur marxism-leninismen växte detta inom Kina fram ett tankesystem baserad vid Mao Zedongs reflektioner, inom Väst kallad maoism.

mot skillnad ifrån marxismen menade Mao för att revolutionen inom Kina borde byggas vid bondebefolkningen samt ej vid detta (i Kina försvinnande lilla) stadsproletariatet. Maoismen äger senare främst fått fotfäste inom tredjeplats världen.

Icke-leninistisk marxism

[redigera | redigera wikitext]

Den icke-leninistiska marxismen, då främst representerad från råds- samt vänsterkommunistiska grupper, växte fram inom kommunistpartiernas vänsteroppositioner efter 1917.

Rådskommunismen plats starkast inom Tyskland samt Nederländerna samt bland dess maximalt framträdande tänkare kunna räknas Rosa Luxemburg, Anton Pannekoek samt Paul Mattick. Man betonade arbetarklassens spontanitet samt självständiga kamp, tog avstånd ifrån staten samt jobb inom fackföreningar samt trodde vid enstaka organisationsform grundad vid arbetarråd. Vänsterkommunismen existerar enstaka snarlik idéströmning såsom främst fick fotfäste inom Italien.

Vänsterkommunisterna betonade för att kapitalismens existera alternativt icke artikel ej plats ett fråga ifall vem vilket ägde produktionsmedlen utan angående arbetet samt värdet härskade ovan dem ekonomiska relationerna. Man förde därför fram vikten från för att upphäva marknaden, lönearbetet samt varuformen. Man tog ej heller avstånd ifrån partitanken även ifall man skiljer sig ifrån bolsjevikernas partiteori.

Bland vänsterkommunismens främsta tänkare förmå bland andra räknas Amadeo Bordiga. Vänsterkommunismen samt rådskommunismen besitter varit enstaka betydelsefull influens på grund av moderna anarkister, autonomister, den moderna ultravänstern samt grupper likt situationisterna.

Förhållande mot socialism

[redigera | redigera wikitext]

Beteckningen socialism användes inledningsvis 1834 från både Pierre Leroux inom land i västeuropa samt från anhängarna mot Robert Owen inom England.

Beteckningen kommunism introducerades ca 1839 inom Paris från flera hemliga revolutionära grupper.

Under inledande hälften från 1800-talet användes socialism samt kommunism nästan såsom synonymer var socialismen ofta sågs liksom enstaka koncept till dem lärda medan kommunism sågs vilket ett lära på grund av arbetarna. beneath 1800-talets andra hälft blev termen kommunism ovanligare samt dem flesta nybildade arbetarpartier tillsammans kommunistiska idéer kallade sig oftast socialistiska alternativt socialdemokratiska, således mot modell detta tyska socialdemokratiska grupp vilket stod Marx samt Engels nära.

ursprunglig efter oktoberrevolutionen inom Ryssland 1917 började flera organisationer kalla sig kommunistiska igen. inom samt tillsammans tredjeplats internationalen (komintern, 1919–43) kom skillnaden mellan kommunism samt socialism/socialdemokrati för att ligga ner inom hur vägen mot detta klasslösa samhället skulle örtinfusion sig. Socialister/socialdemokrater kom för att rekommendera icke-våld samt fredliga reformer, medan kommunister förordade samhällsförändringar tillsammans hjälp från klasskamp samt väpnad revolution.

Hos Marx samt Engels användes begreppen såsom synonymer utan urskiljning, dock i enlighet med Lenin plats socialism samt kommunism numeriskt värde olika stadier inom samhällsutvecklingen: ”Den vetenskapliga skillnaden mellan socialism samt kommunism består endast inom för att detta inledande termen betecknar detta inledande stadiet från detta nya samhälle, likt växer fram ur kapitalismen, detta andra termen detta högre, påföljande stadiet, från detsamma.”^[13]

Definitionerna besitter dock ej varit tydliga, Svensk uppslagsbok såg 1933 kommunism liksom enstaka sorts socialism såsom starkare betonade egendomsgemenskapen samt den offentliga regleringen från den enskildes privatliv än övrig socialism.^[14]

Kommunismen samt staten

[redigera | redigera wikitext]

Karl Marx ansåg för att staten skulle upphöra för att existera inom detta kommunistiska samhället "så snart detta förmå bli anförande ifall frihet, avslutas staten liksom sådan för att finnas till"^[15], samt detta kommunistiska samhället Marx föreställde sig plats således per definition en statslöst samhälle.

Målet är att skapa ett kommunistiskt samhälle, en ekonomisk och social ordning som bygger på gemensam ägande av produktionsmedel, distribution och utbyte av varor, där produkter tilldelas alla i samhället baserat på behov

denne ansåg dock för att staten kunde spela enstaka roll inom utvecklingen från kommunismen, inom Det kommunistiska manifestet skriver Marx samt Engels för att staten existerar en verktyg till klassförtryck, beneath kapitalismen använder borgarklassen staten till för att förtrycka dem arbetande klasserna, dock nära en revolutionärt maktövertagande skulle istället arbetarklassen behärska nyttja staten på grund av för att bekämpa kapitalismen.

då arbetarklassen tog ovan staten skulle borgarklassens diktatur upphöra, samt proletariatets diktatur ta nära. inom manifestet listar dem även en antal åtgärder likt ett sådan stat omedelbart borde åta efter ett revolution^[16]. Efter för att äga studerat händelseförloppet beneath Pariskommunen justerade dock Marx samt Engels sin perception samt inom förordet mot 1872 års tyska utgåva från manifestet skriver dem för att arbetarklassen ej bara kunna ta ovan detta gamla statsmaskineriet samt nyttja detta mot sina egna syften, samt pekar vid manifestets register från åtgärder likt föråldrade^[17].

Enligt Engels mister staten sin funktion inledningsvis då samhällsklasserna existerar upplösta samt den kommer då för att "dö ut"^[18]. Därefter förmå en kommunistiskt samhälle vilket innebär en stats- samt klasslöst samhälle uppstå. Lenin upprepade sedan denna perception inom Staten samt revolutionen. då Sovjetunionens bildades uppgavs inom dess statsförfattning för att unionen plats enstaka övergångsfas, vars uppgift plats för att upprätta socialismen, var detta varken skulle finnas klassklyftor alternativt statsmakt^[19].

i enlighet med Lenin ägde Sovjetunionen ej uppnått kommunismen, samt ej heller detta han betecknade vilket dess förstadium - socialismen. Istället menade han för att beteckningen Socialistisk sovjetrepublik (SSR) skulle förstås vilket för att republikerna strävade mot socialism, utan för att ännu nått dit^[20]. Efter för att Stalin kommit mot makten menade ledningarna till Sovjetunionen, samt på grund av dem övriga länderna inom Östblocket, för att dessa stater plats socialistiska liksom en steg till för att inom framtiden att nå ett mål eller resultat kommunismen inom världen.

Kommunism vilket samhällsstadium

[redigera | redigera wikitext]

"Allt fast samt beständigt förflyktigas"^[21] skrev Marx samt Engels inom Det kommunistiska manifestet. vad dem försökte visa inom sina verk plats just för att, samt hur, kapitalismen existerar en historiskt övergående samhällssystem tillsammans med en logiskt slut, noggrann vilket föregående samhällssystem ehuru tillsammans en många annorlunda slut.

dem försökte även visa vid den potential såsom dem ansåg existerade inom arbetarklassens kamp, samt hur denna potential skulle behärska manifestera sig egen inom enstaka revolutionär passage ifrån kapitalism mot kommunism.

Enligt revolutionära kommunister är kapabel ej kapitalismens bekymmer reformeras försvunnen. detta går för att producera drägligare livsvillkor samt ökat välstånd beneath kapitalismen, dock den primär klassmotsättningen samt alienationen består, samt därmed arbetarklassens nyfikenhet från för att utföra uppror.

Exakt hur detta kommunistiska samhället skall titta ut, tycker flera kommunister ej för att detta existerar värt för att spekulera kring. detta existerar ej upp mot dem för att besluta ifall vilken form eller gestalt detta kommunistiska samhället skall anta; detta betraktas såsom "ideologiskt dravel" alternativt, till för att nyttja Marx klassiska symbol, såsom för att "skriva ut […] anvisning på grund av framtidens soppkök".^[22] Den franske vänsterkommunisten Gilles Dauvé skriver: "kommunismen existerar ej en schema såsom man omsätter inom praktiken alternativt får andra för att omsätta inom praktiken, utan ett social rörelse".

på denna plats definieras kommunismen alltså bara liksom negationen mot detta samhälle samt dess positiva definition förmå bara historien visa, ingen självutnämnd världsförbättrare.

Kommunism inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande stater styrda från kommunistiska partier

[redigera | redigera wikitext]

Länder var detta styrande kommunistpartiet existerar statsmakt:^[23]

I andra länder finns detta kommunistiska partier såsom accepterat demokratins principer samt deltar inom en flerpartisystem.

Östblocket

[redigera | redigera wikitext]

Östblocket alternativt öststaterna fanns enstaka benämning vid Sovjetunionen samt dess satellitstater beneath kalla kriget. mot östblocket brukade man räkna Warszawapaktens medlemmar. Öststaterna existerar ett något snävare beteckning, samt omfattar normalt bara dem länder inom östblocket vilket nedsänkt inom Öst- samt Centraleuropa.

Kina räknades mot östblocket således länge landet fanns allierat tillsammans Sovjetunionen, dock efter brytningen mellan dem kommunistiska regimerna inom dem båda länderna brukade man ej längre räkna in Kina inom begreppet. Somliga ville även räkna in SFR Jugoslavien inom östblocket vid bas från för att även detta ägde enstaka kommunistisk regim, dock efterhand vilket landet intog enstaka allt mer oberoende roll inom relationen mot Sovjetunionen samt dess satellitstater sågs detta vanligen likt ett alliansfri stat.

Vissa kommentatorer äger hävdat för att Östblocket ej plats kommunistiskt utan statskapitalistiskt.^[24] Man refererar ibland Lenins egna mening angående nödvändigheten från för att införa statskapitalism inom Ryssland: "While the revolution in Germany fryst vatten slow in "coming forth," our task fryst vatten to study the state capitalism of the Germans, to spare no effort in copying it and not shrink from adopting dictatorial methods to skynda the copying of it."^[25]

Västeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Det denna plats avsnittet innehåller inaktuella information samt behöver uppdateras. (2022-08) Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Ett från Västeuropas största kommunistiska partier fanns inom Italien, Partito Comunista Italiano. dem nådde sin höjdpunkt inom parlamentsvalet 1976 då dem fick stöd från 34,4% från rösterna.

inom start vid 1970-talet gick dem inom spetsen till eurokommunismen var dem tillsammans tillsammans med detta franska (Parti communiste français) deklarerade för att man tog avstånd ifrån proletariatets diktatur samt ej längre stödde Sovjetunionen vilket förebild. Man godtog därmed parlamentarisk demokrati liksom styrelseform. Liknande deklarationer ägde redan tidigare gjorts från dem spanska samt katalanska kommunistpartierna.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

År 1917 splittrades den svenska arbetarrörelsen då vänsteropposition inom detta socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten från ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. 1921 antogs namnet Sveriges kommunistiska område, liksom skulle anlända för att företräda den svenska kommunismen.

kalenderår 1929 kom den största splittringen inom partiets bakgrund då Karl Kilbom samt större delen från medlemmarna uteslöts från Komintern, samt flera medlemmar lämnade grupp. Karl Kilbom bildade tillsammans tillsammans Nils luftfart en eget SKP detta således kallade socialistiska grupp. landet ägde för tillfället en SKP inom Komintern samt en utanför.

Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedel i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns

detta SKP vilket stod utanför komintern kom för att artikel verksamt fram mot kalenderår 1948 då detta upplöstes, dessförinnan ägde grupp blivit nazistiskt kalenderår 1943. detta kominterntrogna SKP bytte 1967 namn mot Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn ägde detta sedan mot 1990 då "Kommunisterna" ströks samt detta nya namnet blev Vänsterpartiet.

Kommunisternas största valframgång fanns då SKP fick 10,3 % inom andrakammarvalet 1944, samt 11,2 % inom kommunalvalet 1946. Kommunisterna ägde även stort effekt inom dem svenska fackförbunden tillsammans styrelsemajoritet inom flera fackavdelningar.

En ytterligare nyckelhändelse inom svensk kommunism existerar ådalshändelserna likt fick stort effekt vid svensk arbetsmarknad samt metallstrejken 1945 likt omfattade 120 000 person som arbetar.

I dagens landet representeras kommunism från uttalade mindre kommunistpartier såsom Kommunistiska grupp samt Sveriges Kommunistiska område liksom äger enstaka marxist-leninistisk ideologisk politik. Även ifall vänsterpartiet 1990 mot namnet upphörde artikel kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna inom partiets ledning för att kalla sig kommunister fram mot 2005, samt även därefter uttalade sig trogna dem kommunistiska idéerna.

Det finns dessutom några trotskistiska partier inom land, mot modell Rättvisepartiet Socialisterna, Arbetarmakt samt inom viss utsträckning även Socialistiska grupp samt Kommunistiska förbundet. Utöver dem klassiska leninistiska partierna sålunda finns detta även en antal icke-leninistiska kommunistiska organisationer inom land.

Bland dessa kunna räknas Folkmakt, Riff-raff, Kämpa tillsammans!, Internationella Kommunistiska Strömningen, Gatuaktionen, Roh-Nin bokförlag samt Batkogruppen.

En trend man förmå titta bland dem olika socialistiska partierna, från allt Kommunistiska grupp mot Socialistiska grupp, existerar för att dem ganska hårda konflikterna vid 1970-talet mellan trotskism samt marxism-leninism ej längre utgör någon större splittrande faktor.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot kommunism äger kommit ifrån flera olika håll. Den äger inkluderat flera aspekter, ifrån exempelvis, religiösa gruppers invändningar mot kommunismens uttalade ateism samt besuttnas invändningar mot för att deras produktionsmedel bör konfiskeras från samhället, mot socialdemokraters mot förment antidemokratiska arbetsmetoder.

andra menar för att kommunism ej går ihop tillsammans dem mänskliga rättigheterna^[26] samt avsaknaden från mänskliga rättigheter bidrog mot kommunismens fall.^[27][28] Kommunismen sägs inskränka även den personliga integriteten.

Kritiker äger även pekat vid dem förbrytelse likt kommunistpartier inom maktställning begått (till modell inom Sovjetunionen, Kampuchea (Kambodja) beneath Röda khmererna, Östtyskland, Kina samt Nordkorea) mot befolkningen inom dem egna staterna, samt kommunistpartiernas inom övriga länder försvar från dessa förbrytelse.

Brotten likt åsyftas existerar bland annat folkmord, varom kunskap finns inom artiklarna angående staterna inom fråga. Kritiken liksom riktats mot kommunistiska stater (som ibland kallas realsocialistiska stater eftersom detta kommunistiska samhället existerar statslöst) kommer ifrån både politisk motsats till vänster samt vänster.^{[källa behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]