Hur lång är en tågräls

Ett järnvägsspår existerar detta underlag liksom järnväg framföres vid. tillsammans med järnvägsspår avses:

• De spår vilket förbinder järnvägsorter inom landet.
• De spår vilket utgör bangårdar vid dem orter banorna passerar.
• De spår likt finns inom industriområden samt hamnar.

  Kallas kapillärnätet.

På järnvägsspråk finns detta järnvägsstationer alternativt driftplatser var bangårdarna finns samt sedan finns järnvägslinjer likt existerar järnvägsspåren mellan stationerna. ett sammanlänkad serie från stationer samt linjer kallas väg eller spår. Banor träffas inom järnvägsknutar.

Ett järnvägsspår byggt på grund av hastigheter högre än 250 km/h kallas höghastighetsbana.

Följande parametrar specificerar vilka tåg som kan framföras på ett spår

Vid investeringar inom järnvägar finns flera alternativ. titta kapacitet.

Funktioner

[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsspår utgör underlag på grund av tågs säkra framförande. ett järnväg existerar ej bara enstaka väg från järn. järnvägsfordon förmå existera tunga (över 10 000 ton) samt förmå köra fort (största tillåtna hastighet 250 km/h inom land, 350 km/h inom vissa länder).

nästa parametrar specificerar vilka järnväg vilket kunna framföras vid en spår:

• Lastprofil. detta fria utrymme inom sid- samt höjdled vilket tåget måste hålla sig inom. Svenska Trafikverket besitter en fåtal klasser.
• Största tillåtna axellast "STAX". Normalt 22,5 ton inom landet. Utbyggnad pågår mot 25 ton samt Malmbanan äger redan 30 ton.
• Största tillåtna vikt per meter - STVM.

  Normalt 6,4 ton inom land (8 "nere inom Europa"). vid Malmbanan 12 ton sedan 1970-talet.

• Största tillåtna hastighet "STH".
  En järnväg är inte bara en väg av järn

  Begränsas från enstaka mängd faktorer, mot modell tågens gångegenskaper samt spårgeometrin.

• Driftsystem. ifall elektrifierad alternativt ej. Även antalet samtidiga järnvägsfordon såsom strömmatningen klarar. titta elektrifierad järnväg.
• Säkerhetssystem. Olika nivåer finns. titta "system" inom JTF Transportstyrelsens trafikföreskrifter (delparametrar existerar fjärrblockering, Automatic utbildning Control "ATC" samt europeisk Rail Traffic Management struktur (ERTMS).
• Stigningar.

  Begränsar den största tågvikten. Målet inom land existerar för att ligga ner beneath 10 promille på grund av längre stigningar.

  Turtätheten är vanligen mellan 1 och 2 per timme

  inom framför allt Norrland finns stigningar upp emot 17 promille. Nya banor tillsammans enbart persontrafik förmå ges större stigningar, mot modell mellan Arboga samt Örebro. titta adhesion samt järnvägshjul var sambandet mellan stigning, tågvikt samt adhesionsvikt beskrivs.

• Spårgeometri. Krökningsradier, lutningar samt ojämnheter inom rälsen besitter massiv innebörd på grund av rälsfordonens gångegenskaper.
• Tåglängd.

  Bestäms från längden vid mötes- samt omkörningsspår, vilket främst påverkar godståg dock bestäms även från perronglängden då detta gäller persontåg. Ökad tåglängd existerar en gott alternativ angående enstaka väg eller spår existerar något som är överfyllt eller har för mycket vikt. titta kapacitet.

• Perronghöjder.
  Från början tillverkades rälerna av järn (därav namnet järnväg), men i slutet av 1800-talet gick man över till räler av stål

  Bestämmer hur handikappvänlig persontrafiken förmå bli.

• Miljöskydd. liksom ytterligare säkerhet, nära försändelse från farligt frakt, finns nära infarterna mot större städer detektorer till hjulplattor samt varmgång på grund av för att undvika olyckor.
• Spårviddsväxel. Anordning liksom är kapabel byta spårvidd, mot modell nära gränsen mot land i norden inom Haparanda.

Benämningar

[redigera | redigera wikitext]

Transportstyrelsen använder en antal begrepp:

• Uppspår samt nedspår.

  eftersom järnväg ej är kapabel mötas vid en spår måste spåren behärska enkelriktas inom en alternativt andra riktningen. Trafikverket bestämmer till varenda väg eller spår vad vilket existerar uppspårs- samt nedspårsriktning. Huvudprincipen existerar för att detta vänstra spåret inom banans längdmätningsriktning existerar nedspår (och längdmätningsbärande spår) samt uppspår existerar detta högra spåret (det önskar yttra vänstertrafik).

  Dock kunna ett sektion banor såsom börjar inom huvudstaden samt går norrut äga nedspår likt går "uppåt inom landet" samt uppspår liksom går "nedåt inom landet", detta beror vid för att varenda banor likt går "till/från" huvudstaden äger ett längdmätning liksom börjar inom huvudstaden. Uppspåret äger sina egna signaler samt tavlor samt nedspåret sina.

• Enkelspår, dubbelspår alternativt fyrspår.
• Bana.

  Dels användes klartextnamn till läka sträckningar mot modell Västra stambanan alternativt Inlandsbanan. Dels bandelsnummer till varenda delsträcka mellan järnvägsknutar var olika banor träffas. inom begreppet väg eller spår ingår dem dubbla spår likt kunna finnas. titta referens nedan mot Transporverkets landskapsbild ovan Sveriges banor samt bandelar.

• Kapillärnät.

  Sammanfattande benämning vid industrispår.

Beståndsdelar

[redigera | redigera wikitext]

• Räls liksom styr tåget samt såsom fördelar lasten ifrån hjulets anliggningsyta mot slipers.
• Slipers såsom fördelar lasten ifrån rälerna ned mot ballasten, såväl inom höjd- likt sidled.
• Befästning liksom håller fast rälsen, säkrar spårvidden samt tar upp såväl dragkrafter likt sidokrafter inklusive solkurvor.
• Ballast liksom fördelar lasten ned vid banunderbyggnaden.
• Ballastfritt spår (eng.

  skiva track). Ersätter slipers samt ballast. Innebär högre placering än konventionella slipersspår dock lägre underhållskostnader. Används inom vissa tunnlar, vid vissa broar samt nära flera höghastighetsbanor inom Japan.

• Banunderbyggnad (bankropp) utgör underlaget till ballasten. Banunderbyggnaden är kapabel utgöras från fast berggrund alternativt grov krossad berg.
  Avsedda för resor mellan större städer inom en region, ofta är målet en storstad

  Frostaktivt ämne tillsammans dålig bärighet schaktas försvunnen alternativt stabiliseras (pålning, kalkpelare samt sålunda vidare). vätska måste dräneras bort.

• Säkerhetsräler vilket motverkar för att tåget lämnar banvallen nära avspårning. Monteras vid utsatta ställen såsom broar samt tunnlar.
• Växlar på grund av förgrening från spåret, spårspärrar liksom stoppar rullande vagnar samt stoppbockar till avslutning från en spår.
• Kanalisering från kablar inom form eller gestalt från betongtråg tillsammans med lock utmed spåret.

  Förutom signalkablar samt vissa kraftkablar läggs alltmer optiska fiberkablar, vilket utför Trafikverket mot enstaka leverantör från infrastruktur mot landets data- samt teletrafik.

• Perronger
• Kontaktledning på grund av järnväg till eldrift från tågen.
• Komponenter inom banans system för säkerhet såsom:

Kritiska svängningar

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans dem högre hastigheterna förmå detta uppstå kritiska svängningar (vibrationer) inom dels banvallens jordlager samt dels inom luften inom tunnlar.

När detta gäller jordlagren, därför varierar vågornas utbredningshastighet. Lera samt humusämnen ger nedsänkt utbredningshastighet, medan grov makadam samt kulle ger upphöjd utbredningshastighet.

Järnvägsspår utgör underlag för tågs säkra framförande

ifall tågets hastighet närmar sig utbredningshastigheten förmå svängningsamplituderna öka kraftigt (jämför ljudvallen till flyget). på grund av höghastighetsbanor måste därför leror schaktas försvunnen alternativt pålförstärkning göras.

När detta gäller tunnlar således existerar luftmassans svängningar inom tunneln väsentlig.

då tågets front går in inom ett passage skapas ett övertrycksvåg, vilket fortplantas vidare mot utloppsmynningen. nära denna mynning skapas då enstaka undertrycksvåg, likt går tillbaka in inom tunneln.

Alla har vi åsikter om järnvägen, men hur mår den egentligen? På Järnkoll presenterar vi perspektiv, fakta och siffror som beskriver ett transportslag som sedan starten faktiskt nästan alltid varit framtiden på spåren

vid motsvarande sätt skapas enstaka undertrycksvåg, då sista vagnen går in inom tunneln. Denna fortplantas förbi tåget mot utloppsmynningen, var sedan enstaka övertrycksvåg återvänder genom tunneln. nära olyckliga kombinationer från hastighet, tvärsnittsareor samt tunnellängder kunna dessa tryckvågor samverka, därför för att stora lufttrycksändringar sker inuti vagnarna vilka skapar obehag.

Innan ett passage byggs måste dessa svängningar simuleras.

Läs mer inom ref. ifrån Ostlänken samt Djupstabilisering nedan.

Järnvägsspår inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna hämtade ifrån Trafikverkets portal, 2010^[1]

• 11900 trafikerade spårkilometer
• Varav 8100 km enkelspår samt 3800 km dubbelspår
• 9700 km elektrifierat samt 9800 km tillsammans med ATC
• 11400 växlar varav 6300 uppvärmda
• 3700 broar samt 132 tunnlar vid totalt 76 km

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

• Ägare.

  varenda bandel äger enstaka ägare mot a) fastigheterna alternativt servitutsrätterna mot den mark banan byggts vid, b) den byggnation banan består från samt koncessionen (rätten för att anlägga) banan. Staten existerar vanligen ägare mot marken beneath banvallen samt äger servitutsrätt mot den mark nära sidan ifall var växt måste röjas. Vissa industrispår kunna äga företag såsom ägare, mot modell den nya Bristaterminalen inom Märsta på grund av flygbränsle via Gävle samt flis mot Fortums värmeverk.

  Rälerna var i järnvägens barndom korta - bara några meter

  Några nedläggningshotade banor äger överlåtits mot föreningar till veterantåg.

• Infrastrukturförvaltare. Ägaren är kapabel överlåta trafikplanering, drift, underhåll tillsammans med mera vid olika förvaltare.
• Trafikoperatörer mot vilken ägaren alternativt banoperatören upplåter banan på grund av trafik. Upplåtelsen sker genom för att trafikoperatören anhåller angående tåglägen.

  en tågläge existerar tidpunkt, avgångsstation samt ankomststation på grund av dem järnväg man önskar köra beneath mot modell kommande tid. Trafikverket, liksom huvudsakligen sköter all trafikplanering, försöker då för att tillmötesgå önskemålen således gott detta går tillsammans hänsyn mot ställe vid banorna samt fastställda prioriteringar.

  Resultatet blir ett fast tidtabell på grund av varenda järnväg vid varenda banor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]