Hur gammal blir en myrslok
Jättemyrslok
Jättemyrslok (Myrmecophaga tridactyla) existerar den största representanten på grund av myrslokarna, förekommer inom Central- samt Sydamerika samt placeras liksom isolerad art inom släktet Myrmecophaga.[4]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer inom Central- samt Sydamerika ifrån Honduras norra gräns mot norra Argentina.[1]
Utseende samt anatomi
[redigera | redigera wikitext]Jättemyrsloken är kapabel bli 1,2 meter utdragen (exklusive svansen) samt 60 cm upphöjd nära manken.
Den yviga svansen blir 65 mot 90 centimeter utdragen. Vikten ligger vid mellan 18 samt 39 kilogram.[5]
Påfallande existerar den långa smala nosen. Den besitter enstaka utdragen tunga likt förmå sträckas ut upp mot dryga 60 cm, dock diametern existerar bara 10 mot 15 mm.[6] Tungans muskler ligger nära övre delen från bröstbenet medan dem flesta andra däggdjur besitter liknande muskler nära tungbenet.
Artens spottkörtlar ligger på baksidan örat samt även inne inom halsen fram mot axlarna. dem existerar tillsammans lika stora såsom övriga delar från huvudet samt bildar ett saliv såsom liknar klister.[7] Ögonen samt öronen existerar jämförelsevis små. all kroppen existerar övertäckt från ganska stärka kalufs tillsammans med ett större styvhet samt längd vid svansen.
Pälsens grundfärg existerar gråbrun mot chokladfärgad. Kännetecknande existerar en trekantigt mörk grupp tillsammans vita kanter ifrån ryggens centrum ovan nedre axlarna samt bröstet mot andra sidan bålen. dem främre extremiteterna existerar vitaktiga tillsammans med enstaka mörk illustration nära vristen samt tillsammans enstaka mörk tvärstrimma på baksidan klorna.[7] dem bakre extremiteterna samt svansens päls existerar mörkare än övriga kroppen.
Visa mer Påfallande är den långa smala nosendem främre fötterna besitter fem tår samt nära dem tre mellersta tårna finns förlängda klor (det vetenskapliga namnet syftar vid detta särdrag: tridactylus - tretåig). Även dem bakre extremiteterna äger fem tår tillsammans korta klor.[5]
Honor saknar livmoderhals, inre blygdläppar samt honans klitoris existerar gömd.
Hennes numeriskt värde spenar ligger nära bröstet. Hos hannar saknas penisben samt testiklarna ligger inne inom kroppen istället på grund av inom en scrotum.[7] Arten äger stora luktlober samt därmed en väl utvecklat luktsinne.[7]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Habitatet utgörs bland annat från torra skogar, savanner, regnskogar, buskskogar samt träskmarker.
Jättemyrsloken blir könsmogen efter tre till fyra år, för de andra arterna är tidpunkten okändSovande myrslokar hittades inom öppna landskap såväl liksom inom områden tillsammans med en tätare växttäcke. Arten besöker även jordbruksmark samt den använder ofta människans balanserar till för att nå andra områden.[7]
Jättemyrsloken bor ovan mark. Den går vid kanten från fötterna till för att ej skada klorna.
Den existerar vanligen dagaktiv dock inom områden tillsammans med många människor förmå den artikel nattaktiv.[6] nära vila gömmer den sig inom tät vegetation alternativt inom naturliga grottor dock den bygger inga egna bon. Arten existerar ej aggressiv dock förmå försvara sig väl tillsammans sina vassa klor ifall den blir attackerad. Vanligtvis tar den mot flykten.
Dvärgmyrsloken är ett djur som rör sig långsamt och som huvudsakligen livnär sig på myror, runt 100–8 000 stycken om dagenBland artens naturliga fiender finns jaguar samt puma.[5]
Den lever isolerad inom en revir tillsammans med enstaka storlek upp mot 9 000 hektar. Utanför parningstiden existerar vuxna jättemyrslokar aggressiva mot likasinnade samt undviker kontakt.[6] då numeriskt värde hannar träffas kunna dem vandra inom cirklar kring varandra samt inom sällsynta fall angripa varandra tillsammans med klorna.
Några utför skrapmärken inom växt, troligen till för att hävda revir.[7]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Jättemyrsloken existerar tandlös[7] samt äter termiter samt myror. på grund av för att öppna stacken använder den sina skarpa klor.
Den äter mest myror och termiter som den fångar med hjälp av sin långa, klibbiga tungaDen täta pälsen skyddar mot insekternas bett samt syra. i enlighet med olika studier förmå den förtära upp mot 35 000 termiter alternativt myror per ljus. inom enstaka fall äter den även larver från skalbaggar alternativt ätbar del. inom djurparker får den oftast ett blandning från mejeriprodukt samt hönsägg samt larver från vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) samt köttfärs.[6] då myrsloken äter sträcker den ut tungan cirka 160 gånger per 60 sekunder samt sväljer inom princip oavbrutet.[7]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Honor förmå para sig året ifall.
Den kortaste konstaterade tiden mellan numeriskt värde födslar existerar nio månader.
de viktigaste föda är insekter och larverDräktigheten varar inom cirka okänt dagar varefter enstaka enda unge föds. Ungen balanserar en mot numeriskt värde enhet för massa samt klättrar efter födelsen upp vid moderns rygg. Den stannar var inom 6 mot 9 månader samt kommer bara ner till för att dia. Ungen avvänjs efter numeriskt värde mot sex månader samt efter ungefär numeriskt värde tid existerar den självständig.
Efter tre mot fyra kalenderår existerar den könsmogen.
Lär dig mer om dessa fascinerande djur!Den äldsta kända individen inom fångenskap blev 26 tid gammal.[5] Livslängden inom naturen uppskattas mot 15 år.[7]
Hannar känner tillsammans med hjälp från lukten då honan existerar brunstig dock den registrerar även hannar vilket försökte para sig tillsammans enstaka hona likt ej fanns mottaglig. i enlighet med numeriskt värde studier ifrån 2013 förekommer ett fördröjd embryoutveckling hos arten, dock andra studier stödjer ej denna teori.[7]
Jättemyrslok tillsammans ungdjur vid ryggen
Sovande jättemyrslok
Skalle
Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]Arten hotas från habitatförstöring samt från jaktverksamhet.
Olika kroppsdelar, mot modell köttet används vilket föda, huden såsom läder samt klorna vilket smycken.[7] Dessutom dör flera inom trafiken. Mellan 2006 samt 2010 kategoriserades arten från IUCN liksom nära hotad dock sedan 2010 kategoriseras den åter likt känslig (VU).[1]
Systematik samt evolution
[redigera | redigera wikitext]De närmaste idag levande släktingar mot jättemyrsloken hittas inom släktet tamanduor.
Jättemyrsloken kan bli 1,2 meter lång (exklusive svansen) och 60 cm hög vid mankeni enlighet med molekylärgenetiska undersökningar skilde sig släktenas utvecklingslinjer till cirka 13 miljoner kalenderår sedan beneath miocen. Fossil ifrån denna epok listas ibland inom egna släkten (Neotamandua, Nunezia) alternativt redan inom släktet Myrmecophaga. dem äldsta fossilen från arten jättemyrslok existerar 1,9 mot 1,0 miljoner tid gamla.
Fossil från arten M. caroloameghinoi existerar ungefär numeriskt värde miljoner tid äldre.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 30 januari 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] Miranda, F.
& Medri, I.M. 2010. Myrmecophaga tridactyla. Från: IUCN 2010. 2010 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2011-01-15.
- ^Linnæus, Carl (1758) (på latin). Systema naturæ per regna tria naturæ, secundum classes, ordines, orsaka, species, cum characteribus, differentiis, synonyms, locis. Tomus I (10th).
Holmiæ: Laurentius Salvius. sid. 35. https://www.biodiversitylibrary.org/item/80764#page/45/mode/1up. Läst 23 november 2012
- ^Smith, P. (2007). Giant anteater Myrmecophaga tridactyla Linnaeus, 1758 FAUNA Paraguay. sid. 1–18. https://www.researchgate.net/publication/262688286. Läst 7 mars 2019
- ^Wilson & Reeder, red (2005). ”Myrmecophaga” (på engelska). Mammal Species of the World.
Baltimore: Johns Hopkins University Press.
Upptäck 40 fascinerande fakta om myrslokar, från deras unika matvanor till deras livsmiljöer och beteendenISBN 0-8018-8221-4
- ^ [abcd] Woltanski, A. 2004 Myrmecophaga tridactyla vid djur Diversity Web (engelska), besökt 24 januari 2011.
- ^ [abcd] Nowak, R. M. (1999) sid. 155-156 online
- ^ [abcdefghijkl] Gaudin, Hicks & Di Blanco (12 april 2018). ”Myrmecophaga tridactyla” (på engelska). Mammalian Species #956.
American samhälle of Mammalogists. https://academic.oup.com/mspecies/issue/50/956. Läst 9 augusti 2019.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak (1999): Walker’s mammals of the world. 6 tryckning. Johns Hopkins University Press, Baltimore, ISBN 0-8018-5789-9.