Bolliere stig på kvartersmark riksbygen

Riksbyggen existerar enstaka finansiell förening inom formen samarbetsvillig samorganisation på grund av bostadsrättsföreningar inom landet vilket förvaltar enstaka massiv mängd egendomar, främst tillhörande dem anslutna bostadsrättsföreningarna, dock även hyresrätter, industrilokaler, kontorslokaler samt vårdinrättningar.

Riksbyggen grundades från Svenska byggnadsträarbetareförbundet samt Svenska murareförbundet 1940 då detta rådde bristande vid hem samt arbetstillfällen. Organisationen existerar alltså sprungen ur LO-sfären samt besitter idag ca 3 070 anställda.

Riksbyggen and Sweco Architects Win Competition for Wooden Mixed-Use Development in Gothenburg

Antalet Riksbyggen-bostadsrättsföreningar existerar idag cirka 1 700. Cirka 350 000 människor bor inom hem såsom Riksbyggen förvaltar.^[2]

Bostadsrättsföreningen Göteborgshus nr 1 inom Strömmensberg fanns den inledande byggnation såsom genomfördes tid 1942 samt bestod ursprungligen från 148 lägenheter fördelat vid 5 954 kvadratmeter lägenhetsyta, mot ett produktionskostnad från 1 895 000 kronor.^[3] Numera finns denna plats 132 lägenheter, fördelat vid 16 trappuppgångar - Kobergsgatan 2–30 samt Morängatan 8–12.

Medlemskap

[redigera | redigera wikitext]

Riksbyggen existerar enstaka finansiell förening vilket ägs från LO-fackliga förbund, folkrörelser samt Riksbyggens intresseföreningar. Riksbyggens största andelsägare existerar Fackliga organisationer. Bostadsrättsföreningarna existerar organiserade inom 30 intresseföreningar samt dem lokala fackliga samt folkrörelseföretagens organisationer, inom 24 lokalföreningar.

An A – Z for tenants

Endast juridiska personer (organisationer samt föreningar) kunna artikel medlemmar samt ägare från Riksbyggen. dem olika medlemmarna samt ägarna existerar uppdelande inom tre grupper: intresseföreningar, lokalföreningar samt riksorganisationer.

Bland Riksorganisationerna finns både fackliga organisationer inom LO samt kooperativa företag samt organisationer.

De flesta förbunden inom LO äger andelar inom Riksbyggen, varav Byggnads samt Kommunal besitter dem största andelsposterna. Även Målarna samt Elektrikerna äger ett massiv andel. KF samt Folksam existerar dem största ägarna vid den kooperativa sidan.

Det finns 30 intresseföreningar samt dem existerar bostadsrättsföreningarnas ägar- samt intresseorganisationer.

Tillsammans äger dem nästan hälften från andelarna inom Riksbyggen. Lokalföreningarna existerar 24 mot antalet samt äger lokala fackliga samt andra folkrörelseorganisationer likt medlemmar.

Andelsägarna utser Riksbyggens högsta beslutande kroppsdel, fullmäktige, liksom består från 100 ombud.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

• 1940: Riksbyggen grundas från byggfacken inom LO.

  Riksbyggen ägde redan ifrån starten en starkt bostadssocialt perspektiv samt ville påverka samhällsplaneringen samt bostadsområdenas utformning samt funktion.

  1958 startar även Riksbyggen bosparande tillsammans med Sparbanken för att underlätta insatsbetalning vid bostadsrättsinköp

  Riksbyggen ägde eget arkitektkontor samt personlig byggverksamhet. Företagets viktigaste arbetsuppgift fanns för att forma bostadsrättsföreningar, bygga bostad till dessa samt tillhandahålla ingenjörsmässig, organisatorisk samt finansiell service åt dessa föreningar. Riksbyggen skulle existera enstaka offensiv motkraft mot detta defensiva tänkandet samt handlingsförlamningen likt rådde nära denna tidsperiod (undermålig bostadsstandard, bostadsbrist, dramatisk minskning inom byggandet, byggarbetslöshet, krafter likt förordade sänkta löner på grund av byggnadsarbetarna.)

• 1943:Uno Åhrén anställs vilket Riksbyggens inledande företagsledare samt chefsarkitekt.

  beneath kristiden efter krigsutbrottet rådde massiv bristande vid hem. Samtidigt fanns arbetslösheten massiv bland landets byggnadsarbetare.

  Everything you need to know when you live in a rented apartment: tips, advice and your rights and responsibilities as a tenant

  då Riksbyggen startar sin aktivitet existerar detta främst såsom en propagandaorgan till en ökat bostadsbyggande.

• 1958: Storstadsregionerna växer samt levnadsstandarden stiger, tillsammans med massiv bostadsbrist samt krav vid högre bostadsstandard såsom resultat. 1958 startar även Riksbyggen bosparande tillsammans tillsammans med Sparbanken på grund av för att underlätta insatsbetalning nära bostadsrättsinköp.

• 1964: till för att åtgärda den brådskande bostadsbristen antar Sveriges Riksdag miljonprogrammet.

  Samtidigt blir totalentreprenaden allt vanligare, detta önskar yttra då entreprenörer ansvarar till både projektering samt upphandling från underentreprenörer.

• 1964: Riksbyggen visar upp normen Bostad 70-tal, var människor erbjuds rymliga förrådsutrymmen samt enstaka högre våtrumsstandard tillsammans med ställe på grund av tvättmaskin.

• 1970: Bostadsproduktionen når sin kulmen.

  då miljonprogrammet avslutas 1974 äger bostadsbristen byggts försvunnen. nära 70-talets start väljer Riksbyggen för att inom högre grad inrikta sig vid specialuppdrag, vilket exempelvis centrumanläggningar. Vanligt blir för att förlägga skolor, bokhylla samt vårdanrättningar beneath identisk överdel. Bostadsstyrelsen beslutar för att motarbeta kategoriboendet samt segregation genom för att verka på grund av beblandad bebyggelse – billiga småhus samt flerbostadshus.

  vid kongressen 1970 fastställs Riksbyggens nya bostadspolitik, programmet Bostad, samhälle. på denna plats tar Riksbyggen hänsyn mot efterfrågan vid sambruk från lokaler, normer på grund av lekplatser samt antal parkeringsplatser inom en bostadsområde.

• 1983-1988: Byggboomen inom decennieskiftet 1989/90 förknippas framför allt tillsammans byggnader på grund av kommersiellt bruk.

  Samhället ansågs vid flera sätt existera färdigbyggt samt för tillfället inriktas byggprojekten alltmer vid för att renovera, förbättra samt förändra detta redan befintliga byggnadsbeståndet. vilket ett motreaktion mot miljonprogrammets stadsplan placeras byggnader idag istället inom slutna kvarter tillsammans med 1800-talet likt förebild.

  
  
• 



Statlig styrning ovan byggnadsutformningen reducerar då kommunerna får igenom äldre Plan- samt bygglagen (ÄPBL). Riksbyggen reagerar mot den rådande privatiseringsdebatten samt kongressen 1985 ägnas mot massiv sektion den kooperativa tanken. 1988 kämpa Bostadsverket samt Planverket samman mot den nya myndigheten Boverket.

• 1992-1993: Kreditmarknaden kollapsar.
  Discover the latest Architecture news and projects on Riksbyggen at ArchDaily, the world's largest architecture site

  Lågkonjunkturen samt mängder från osålda lägenheter får flera bostadsföretag för att dra ned produktionen. KF drar sig ur samarbetet samt Riksbyggen inför byggstopp. 1993 avvecklar företagsledningen den mera konjunkturkänsliga projekteringsverksamheten. Förvaltningsverksamheten^{[förtydliga]} blir för tillfället Riksbyggens, inom anställda räknat, största verksamhetsgren.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kurttila, Annelie (2000). Riksbyggen projektering: ifrån kristidsbyggen mot framtidshem 1940-2000.

  Skriftserie / Arkitekturmuseet, 1101-962X ; 8. Stockholm: Arkitekturmuseet. Libris8379779. ISBN 91-85460-65-6 

• Olander, Håkan (1990). Riksbyggen: bilder 50 år. Stockholm: Riksbyggen. Libris1178113 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Hultberg, Ralf (2010). Ur mitt perspektiv: numeriskt värde decennier tillsammans Riksbyggen.
  Stay up-to-date with articles and updates on the newest developments in

  Stockholm: forma koncept. Libris11873975 

• Igår - idag - inom framtiden: Riksbyggen 50 år. Linköping: Distriktskontoret, Riksbyggen. 1990. Libris1160176 
• Johansson, Knut (1984). Från storstrejk mot storföretag: enstaka facklig pionjärgärning inom byggindustrin.
  1964: För att lösa den akuta bostadsbristen antar Sveriges Riksdag

  Stockholm: Tiden. Libris7421237. ISBN 91-550-2988-4 (inb.) 

• Krona, Göran (2000). Hus samt jobb: därför formades Riksbyggen. Stockholm: forma. Libris7431859.
  1958: Storstadsregionerna växer och levnadsstandarden stiger, med stor bostadsbrist och krav på högre bostadsstandard som följd

  ISBN 91-574-5836-7 (inb.) 

• Rosendahl, Suzanne; Björling Mats (2010). Röster ifrån enstaka rörelse. Stockholm: Riksbyggen. Libris11873995 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]