Är ett äldre träd samma som fläderbär

Fläder (Sambucus nigra) existerar art inom familjendesmeknoppsväxter.

Fläderbär det är också känt under andra vanliga namn som sabuco, sabugo, sayugo, linsusa, canillero och cañilero

Arten förekommer naturligt inom Europa mot västra Sibirien, nordvästra Afrika, Turkiet samt ovan Kaukasus samt Iran mot Indien. Fläder växer inom låglandet samt inom bergstrakter upp mot 1 800 meter ovan havet.^[1] Arten växer även vid andra håll, både liksom prydnadsväxt samt till sina olika användbara växtdelar.

Det existerar enstaka massiv lågväxtväxt alternativt växt såsom är kapabel bli upp mot 10 meter högt.^[1] Grenarna äger rent ljus den mjuka näringsrika vävnaden som finns inuti ben viktig för produktion av blodceller.

Bladen sitter motsatta, dem existerar gröna samt parbladiga. Fläderblommorna sitter inom tillplattade, breda blomställningar samt äger ett karakteristisk kraftfull samt söt lukt, vilket framförallt lockar flugor såsom pollinerare^[2]. dem små blommorna existerar vita alternativt svagt gulaktiga tillsammans ljusgula ståndarknappar.

Blommorna existerar oftast inom fem delar, tillsammans fem foderblad, fem kronblad, fem fria ståndare samt tre fruktblad, vilket såsom senare utför för att frukten bildar tre kärnor (tre frukter). Blommorna existerar hermafroditiska. Frukterna existerar botaniska små frukter från växter samt blir ursprunglig röda, dock dem blir senare svarta samt skinande.

Arten blommar inom juni-juli samt bären mognar beneath augusti.

Det finns även odlingssorter från fläder likt skiljer sig ifrån vildformen inom färg, mot modell mörkt rödlila blodfläder samt gulbladig fläder.

^[3]

Under förkristen tidsperiod ansågs flädern garantera för att goda husandar skulle stanna vid gården. en danskt ordspråk lyder: "Hvor hylden ej vil gro, förmå mennesket ikke bo" - var fläder ej önskar gro, förmå ingen människa bo.

Fläder växer inom låglandet samt inom bergstrakter upp mot 1800 m ö h.^[1] Den föredrar måttlig mot sandig, kväverik samt frisk, enkel sur lerjord.

Liknande arter

[redigera | redigera wikitext]

Arten skall ej förväxlas tillsammans med sommarfläder (S. ebulus). Dessa arter existerar giftigare än den flädern. dem existerar dock ej särskilt lika. Druvfläder äger gulgröna blommor inom ett avrundad klase samt bären blir röda liksom mogna. Sommarfläder existerar ett drygt meterhög krydda samt dör (om växter) ner mot marken varenda vinter.

Blommorna samt frukterna relativt lika, blommorna äger dock röda ståndarknappar.

Snabbväxande och anspråkslöst, men relativt kortlivat och utsatt för skadedjur

inom Nordamerika förekommer den liknande arten kanadafläder (S. canadensis) samt vid Madeira finns den endemiska madeiraflädern (S. lanceolata).

Sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Fläderskinn, Hyphodontia sambuci, existerar enstaka struktur från mögelväxt liksom bildar vita täcken, 50-100 µm tjocka, vid bark samt huvuddel, dem angriper särskilt fläder.

Synonymer: Äkta fläder (större delen av landet), hyll, hylle, (södra Sverige) och fulbom (Gotland)

detta existerar ej ett art, utan flera arter likt samverkar, Lyomyces.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Blommorna kunna användas nära tillverkning från saft, fläderblomssaft, inom södra landet kallad hyllesaft. Även bären går för att koka saft på.^[4]

I Tyskland fullfölja man ett fläderblomchampagne ^{[källa behövs]} såsom kunna innehålla upp mot 10 % vol alkohol.

Den håller sig inom flera månader.

Sommarfläder är lägre och växer mer som en ogrenad ört

Saften kokas eftersom fläder annars kunna artikel giftigt. detta går för att fritera blomklasarna mot dessert, vid tyska kallas den rätten Hollerschöberl alternativt Hollerküchle. dem äger använts inom medicinen, var dem kallades "Flores sambuci". Bärsaften är kapabel tillsammans fördel användas till färgning, liksom blomsaften.

Genom för att blanda den kokta saften tillsammans vitt alkoholhaltig alternativt alkohol kunna enstaka form eller gestalt från drink framställas, liksom man förmå nyttja den på grund av för att smakförstärkare brännvin.

enstaka svensk sort existerar Hallands fläder tillsammans varunummer 7 hos Systembolaget.

Man kunna även utföra sylt vid bären, sålunda kallad fläderbärssylt.

Arten förekommer naturligt i Europa till västra Sibirien, nordvästra Afrika, Turkiet och över Kaukasus och Iran till Indien

Bevarandestatus

[redigera | redigera wikitext]

För beståndet existerar inga hot kända. kurera populationens anses existera stadig. IUCN listar arten vilket livskraftig (LC).^[1]

Toxicitet

[redigera | redigera wikitext]

Växtens ark, bark samt rötter innehåller en gift, sambunigrin, liksom inom förbindelse tillsammans vätska avsöndrar blåsyra.

nära kokning splittras sambunigrin samt gifteffekten försvinner. Även omogna små frukter från växter samt frön inom mogna små frukter från växter innehåller ämnet, vilket fullfölja för att dem råa bären ej bör ätas. Giftet tillhör gruppen cyanogeniska glykosider, likt finns hos flera växter.

Vi kan säga att detta är ett träd som kommer från Europa och att det introducerades av spanjorerna som

De omogna fläderbären samt andra växtdelar från fläder innehåller även andra toxiner, framför allt irriterande saponiner samt eteriska oljor såsom troligtvis förstörs nära upphettning. Man äger detekterat cyanhaltiga glykosider inom låga halter inom växtens samtliga delar förutom inom blomman, dock inget fall tillsammans cyanväteförgiftning efter förtäring från genuin fläder existerar känt.

Enligt Giftinformationscentralen inom land existerar blommorna samt dem mogna svarta bären ofarliga för att förtära. Förtäring från bären inom rikliga mängder, samt inom synnerhet omogna, förmå däremot ge magbesvär tillsammans med magkrämpor, illamående, kräkningar samt diarré.^[5]

Synonymer

[redigera | redigera wikitext]

I landet kallas fläder även på grund av hyll, hyllebuske, genuin fläder.

en gammalt namn, rapporterat ifrån start från 1800-talet, existerar Fulbom^[6].

Vetenskapliga

[redigera | redigera wikitext]

^[7]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]