Hur fungerar den organiska modellen

Läran angående organisationer innefattar ett alternativt flera från följande:

• att förklara organisationer
  
• att förklara organisationer alternativt delar därav (framväxt, utbredning, förändring, funktion, etcetera)
  
• att förändra organisationer
  

Organisationspraktiken är alltför komplex för för att låta sig fångas tillsammans ett enstaka teoretisk begreppsapparat.

Den tredje modellen är, i motsats till de två föregående, Organiskt system och adhocracy som handlar om att de anställda själva får möjligheten att styra sitt arbete samt planera sin arbetsgång

samt lösningarna är alltså många samt här följer några:

Richard Scotts indelning inom

• rationella
  
• naturliga
  
• öppna sätt

för att titta på organisationer

Till den klassiska organisationsläran brukar fyra teorier räknas: Scientific Management, Human Relations, Administrativa skolan samt Byråkratiska skolan:

Scientific Management liksom präglas från rationellt tänkande samt äger inspirerat mot Löpandebandprincipen.

Frederick efternamn Taylors fyra huvudprinciper var:

1. Alla arbetsuppgifter bör studeras vetenskapligt samt man bör förbättra standardiserade metoder för uppgifterna efter vetenskapliga principer samt ej efter tumregler.
2. Den bästa arbetaren bör väljas för varenda enskild syssla samt därefter tränas samt utvecklas för denna uppgift.
3. en gott samarbete mellan person som arbetar samt ledning bör eftersträvas.
   
4. Arbetsuppgifter samt ansvar skall delas mellan ledning samt person som arbetar på en funktionellt sätt.

Human Relations där man anser för att produktionen ökar när ledningen intresserar sig mer för dem anställda liksom då kände sig sedda, uppskattade samt därmed mer motiverade för att arbeta.

viktiga faktorer inom ett organisation är i enlighet med Human Relations:

• Sociala kontakter
  
• Icke-ekonomiska belöningar samt bestraffningar
  
• Gruppnormer
  
• Formellt samt informellt ledarskap

Administrativa skolan lyfter ansvarsfrågan likt bör tydliggöras samt för varenda mål bör detta ständigt bara finnas ett ansvarig.

Kopplingen mot auktoritet samt vice versa bör artikel klar samt framför allt explicit. samt för för att detta ej bör uppstå missförstånd bör varenda individ ej äga mer än ett ledare. samt chefen bör ej äga alltför många uder sig för då förlorar hen kontrollen: Henri Fayol vilket är förgrundsgestalt inom den administrativa skolan myntade begreppet kontrollspann, dvs detta antal personer vilket ett arbetsledare förmå styra samt ö betonar också vikten från för att upprätthålla okänt bör gå tjänstevägen, alltså lodrät genom hierarkin.

Detta styrsätt låter väldigt "diktatorisk", dock ledningen bör också uppmuntra initiativ liksom driver fram utvecklingen.

Byråkratiska skolan lyfter ledning samt lydnad. högsta Weber liksom är upphovsman mot den byråkratiska skolan menar för att detta finns enstaka åtskillnand mellan makt samt auktoritet:

Makt äger den liksom kunna tvinga andra mot lydnad

Auktoritet äger den liksom åtlyds frivilligt

"Weber menade för att effektivitet uppnås genom formella regler, rapporter samt sationen bör artikel hierarkiskt uppbyggd tillsammans opersonliga kommunikationskanaler endast genom den hierarkiska organisationen.

Teorin präglas från för att undertrycka dem informella auktoriteterna samt lyfta fram positionsauktoriteterna. likt enstaka sektion inom dem formella reglerna så bör befordringsgång samt säkerhet inom anställningen klart regleras. Fördelen tillsammans med byråkrati är för att konflikter förmå reduceras genom för att man förmå hänvisa mot regler.

Till den klassiska organisationsläran brukar fyra teorier räknas: Scientific Management, Human Relations, Administrativa skolan och Byråkratiska skolan: Scientific Management som präglas av rationellt tänkande och har inspirerat till Löpandebandprincipen

Teorin funkar särskilt god för enstaka organisation vilket befinner sig inom ett stadig miljö samt där detta finns krav på säkerhet samt övervakning. en modell på ett sådan organisation är ett myndighet. bekymmer uppstår ifall förutsättningarna förändras samt detta finns ett fara för att reglerna, såsom egentligen är medel för för att nå målen, blir en mål inom sig; detta förmå bli viktigare för att följa samtliga regler när man betjänar kunder än för att kunden betjänas på en utmärkt sätt.

bekymmer uppstår också när byråkratin blir för rigid samt organisationen slutar ifrågasätta sig själv, sina mål samt sina medel. Weber plats också delade känslor inom förhållande mot sin personlig teori; han menade för att byråkratin plats den oundvikliga samt fulländade organisationsteorin, samtidigt vilket denne varnade för för att framtidens människor skulle stängas in inom enstaka "Rationalitetens järnbur" där allt fanns regelstyrt samt kontrollerat."

 

 

Obearbetat material

Beslutsskolan[redigera | redigera wikitext]
mot beslutsskolans förgrundsgestalter brukar man räkna dem amerikanska professorerna Herbert Simon samt James G March.

dem utgick ifrån för att beslutsfattande är den centrala aktiviteten inom organisationer - allt likt sker besitter sin bas inom en beslut vilket någon alternativt några fattat - samt dem studerade därför empiriskt hur människor inom organisationer fattar beslut.

Ett konsekvens från denna undersökning är för att människor är begränsat rationella (bounded rationality), vilket innebär för att man inom enstaka beslutssituation ej förmår ta in all tänkbar data samt ej heller förmår för att formulera varenda tänkbara beslutsalternativ.

Istället tar man in viss kunskap samt litar mot sina tidigare erfarenheter. March samt Simon namngav denne begränsat rationelle beslutsfattare mot Administrative Man samt kontrasterade denne mot den nationalekonomiska mikroteorins fullt rationelle Economic Man.

I senare verk utvidgade ej minimalt March kritiken mot dem rationella beslutsmodellerna samt pekade på för att man inom verkligheten ofta bestämmer sig för lösningar innan man formulerat bekymmer.

inom den s.k. soptunnemodellen för beslutsfattande (garbage can model for decision-making) pekade han på för att beslut ofta inträffar utan förvarning, när detta på enstaka samt identisk gång råkar finnas en bekymmer, enstaka lösning, en beslutstillfälle samt enstaka legitim beslutsfattare.

Däremot finns detta en starkt behov hos samtliga organisationer för att framstå vilket rationella, vilket gör för att dem inför omvärlden mer än gärna visar upp ett falsk foto från rationella beslutsprocesser.

Contingency theory-synsättet[redigera | redigera wikitext]
Contingency-synsättet ("situationsanpassad") är en samlingsnamn på en flertal olika teoribildningar liksom äger detta gemensamt för att dem ifrågasätter den klassiska organisationslärans grundtanke för att detta finns en bästa sätt för att strukturera.

Istället pekar dem på för att olika organisationer befinner sig inom olika omständigheter, samt för att detta är dessa omständigheter likt styr vilken den mest effektiv organisationsformen är inom just detta fall. detta vilket ger dem bästa resultatet förmå således ej avgörars utifrån enstaka allomfattande teori allt beror inom stället på situationens speciella karaktär.

enstaka god anpassning mot omgivning är orsaken mot för att organisationer är framgångsrika. Contingensy-synen betonar den innebörd likt omgivningen äger på organisationens struktur samt funktionsförmåga. detta innebär för att organisationen bör justera sina interna förhållanden mot omgivningen för för att bli produktiv.

Förhållandet mellan organisationen samt dess omgivning är inom centrum genom för att man betonar omgivningens innebörd för organisationens tillkomst samt fortlevnad.

Socioteknik[redigera | redigera wikitext]
detta s.k. sociotekniska synsättet förekom framför allt inom Storbritannien samt land beneath samt talen.

inom grunden låg enstaka inspiration från Human Relations-skolan samt ett vilja för att producera fabriksrelaterade organisationer såsom bättre tog tillvara människors kreativitet samt behov från uppmuntran samt motivation.

Det grundläggande antagandet inom detta sociotekniska synsättet är för att varenda organisationer är kapabel beskrivas utifrån både sociala samt tekniska aspekter, samt för att dessa aspekter är relaterade mot varandra.

Ju bättre denna relation är utformad, desto mer produktiv är organisationen. varenda förändring inom enstaka från aspekterna riskerar därmed för att göra relationen sämre, försåvitt man ej samtidigt gör kompletterande förändringar inom den andra aspekten.

Exempelvis är detta bara skadligt för organisationen för att genomföra massiva personalutbildningar (en "social" förändring) utan för att samtidigt också titta över själva produktionstekniken - utbildade människor vilket återkommer mot enstaka oförändrad produktionslina kommer för att bli mer missnöjda än dem plats innan.

detta sociotekniska synsättet att föreslå eller råda något därför s.k. joint optimization - enstaka samtidigt samt samordnad optimering från både dem sociala samt dem tekniska systemen. Sociotekniken fick en praktiskt genomslag inom landet på talet, då flera stora företag, däribland Volvo gjorde förändringar från produktionsorganisationen inom enlighet tillsammans med teorins rekommendationer.

Kultursynsättet[redigera | redigera wikitext]
Kultursynsättet växte fram inom början från talet samt fick snabbt en grundlig genomslag både inom teori samt erfarenhet.

inom grunden för detta låg enstaka förståelse angående betydelsen från gemensamma normer samt värderingar för hur människor agerar inom organisationer.

Genom organisationsteori går det att studera och beskriva organisationer samt hur de fungerar

inom landet äger synsättet haft sin främste förespråkare inom professor Mats Alvesson.

Det praktiska genomslaget kom tillsammans bestsellern In search of överlägsen kvalitet eller utmärkt prestation författad från Tom Peters samt Robert H Waterman. inom boken hävdade dem för att källan mot organisatorisk effektivitet är för att varenda organisationsmedlemmar besitter identisk grundvärderingar, samt för att en modernt ledarskap därför måste syfta mot för att formulera sådana grundvärderingar samt övertyga dem anställda angående dessa.

Boken tog upp en antal framgångsrika amerikanska storföretag vilket modell på för att teorin stämde, dock olyckligtvis kom detta senare för att gå ganska illa för flera från dem. Kritikerna pekade på för att starka samt gemensamma värderingar möjligen är god inom framgångstider, dock för att detta kunna artikel många svårt för att ändra på dessa när organisationen hamnar inom en nytt läge.

Forskningstraditionen inom kultursynsättet kom för att få ett helt ytterligare bakgrund.

Istället för för att betrakta traditioner liksom enstaka uppsättning normer samt värderingar likt organisationen kunde lägga sig mot tillsammans nära sidan angående strukturer, teknologier samt annat (kultur liksom delsystem), så valde man för att betrakta organisationer såsom kulturer (kultur vilket metafor).

att förklara organisationer eller delar därav (framväxt, utbredning, förändring, funktion, etcetera) att förändra och påverka organisationer

Inspirationen mot detta kom från antropologi samt folkbeskrivning, dvs vetenskaper där man genom för att försöka förstå hur människor resonerar samt tolkar saker samt domstol är kapabel artikulera vilka (ofta omedvetna) grundläggande föreställningar likt dem bär tillsammans med sig.

Allt synligt beteende samt även fysiska artefakter inom ett organisation betraktas därmed såsom formulering för underliggande värderingar - organisationen finns bara ifall samtliga människor är överens ifall för att den finns! Dessa värderingar förmå mot massiv sektion artikel gemensamma, dock detta är kapabel också uppstå kulturkrockar- t ex mellan nyanställda samt ett befintlig organisation alternativt mellan två företag likt slås samman.

Detta öppnade för enstaka ögonkontakt på ledarskap liksom kulturskapande samt kulturbärande, samt för enstaka ögonkontakt på organisationsförändring såsom något betydligt svårare samt trögare än vilket man förut ägde trott.

Senare/Moderna organisationsteorier[redigera | redigera wikitext]
Nyinstitutionell organisationsteori[redigera | redigera wikitext]
Nyinstitutionell teori är ett vidareutveckling från institutionell teori.

Den grundläggande skillnaden är dock hur den nyinstitutionella teorin fokuserar mer på den institutionaliserade organisationens förhållande mot omvärlden, samt hur detta förhållande påverkar hur organisationen utvecklas samt förändras. När en nyinstitutionellt perspektiv anläggs på organisationsteorin fokuseras organisationsstrukturer samt processer inom organisatoriska fält.

Dessutom handlar organisationsteori om hur organisationer är uppbyggda, dess funktions- och arbetssätt

dem organisatoriska fälten definieras från för att dem organisationer alternativt verksamheter vilket ingår inom dem är relaterade mot varandra på något sätt. detta kunna existera relationer såsom konkurrens inom identisk bransch, producenter alternativt leverantörer samt kunder, myndigheter.

Organisationsekologi[redigera | redigera wikitext]
Organisationsekologi behandlar evolutionära processer inom alternativt mellan populationer från organisationer beneath långa tidsintervaller.

Målet är för att förstå dem krafter liksom formar organisatoriska strukturer över längre tidsperioder. Organisationsekologin initierades inom slutet från talet från Hannan samt Freeman, liksom ansåg för att för många fokus låg på företaget isolerat från förändringar inom miljön. dem menade för att företag tillsammans med hög inre tröghet ej hinner justera sig mot snabba förändringar inom miljön samt därför är detta miljön likt väljer vilka företag vilket överlever alternativt dör (survival of the fittest).

Organisationens teknologi förmå ej definieras liksom något för för att uppnå en mål.

Teknologin är kapabel existera en fysiskt objekt, en redskap alternativt utrustning såsom används inom produktionen, dem aktiviteter samt processer vilket utgör produktionsmetoderna alternativt den insikt liksom behövs för för att behärska använda olika verktyg samt metoder för för att producera enstaka vara, dvs. ”know-how:n”.

Man förmå säga för att teknologin transformerar råmaterialet mot enstaka vara. Organisationens teknologi kunna även tillämpas på dem lägre nivåerna, vilket avdelnings- samt uppgiftsnivå.

Inom Mintzbergs modell finns fem strukturer för hur man kan bygga upp sin organisation och den förklarar även de fem huvuddelarna som ingår i en klassisk organisation

modell på dessa nivåer är kapabel existera marknadsföring, försäljning, ledning osv. eftersom detta finns flera olika teknologier inom ett organisation är detta viktigt för att organisationen vet vad kärnteknologin är, dvs. den teknologi vilket används för för att producera organisationens viktigaste varor. Olika företag äger olika kärnteknologier.

Organisationens teknologier delas in inom olika typologier för kategorisering samt skildring från olika teknologier. Joan Woodwards typologi klassificerar teknologier efter nivån på den teknologiska komplexiteten i enlighet med styck- samt specialproduktion, serie- alternativt massproduktion, samt kontinuerlig processproduktion. James Thompson klassificerade teknologier vilket seriekopplade, förmedlande, samt stark.

detta löpande bandet är den klassiska serieteknologin, förmedlande teknologin är länken mellan klient samt leverantör. Intensiva teknologier sker bl.a. på vårdinrättning. Perrow tittade på möjligheten för att analysera uppgiften samt uppgiftsvariationen inom sina antaganden samt kom fram mot fyra typer från teknologier; rutin, hantverk, ingenjörsarbete, samt icke-rutin teknologier.

Organisationsteorier omsluter implicit eller explicit alltid en eller flera beskrivningar av organisationer och vad de kan förstås som

Man talar även angående input-output. Input är mot modell råvaror liksom kommer mot ett fabrik, likt sedan blir varor, output. Högteknologi finns inom organisationer såsom utvecklas väldigt fort, såsom mot modell bil- samt datorfabriker. Tjänsteteknologi är bland annat nyhetsbyråer där värdet från nyheter försvinner fort.

Tillverkningsteknologi utnyttjas, liksom namnet säger, inom organisationer likt tillverkar olika produkter.

Ekonomiska organisationsteorier (principal-agency/kontraktsteori; transaktionskostnadsteori)[redigera | redigera wikitext]
väsentlig organisationslära[redigera | redigera wikitext]
väsentlig organisationsteori är i enlighet med Alvesson samt Deetz uttalat politisk; organisationer är ej värdeneutrala institutioner utan är för att betrakta liksom politiska arenor där olika former från maktutövning bedrivs.

Alvesson samt Deetz menar för att väsentlig organisationsteori framförallt besitter bidragit tillsammans enstaka bedömning från hur enstaka målinriktad, instrumentell rationalitet, detta önskar säga en tänkande liksom präglas från en ensidigt fokus på konsekvens inom begrepp från produktivitet alternativt lönsamhet, äger kommit för att dominera managementtänkadet samt managementpraktiker inom organisationer.

Den tankesystem vilket ibland brukar kallas managerialism, detta önskar säga föreställningen för att samtliga typer från organisationer förmå tillämpa en fastställt regelverk samt enstaka uppsättning metoder samt tekniker inom avsikt för att uppnå sina målsättningar samt liksom betonar chefer samt ledares innebörd för effektiviteten inom detta tillämpande, äger blivit grundligt analyserad samt kritiserad från kritiska organisationsteoretiker.

 

Karl Marx ("Marxistiskt organisationsteori")
Adam Smiths
Charles Babbage
Andrew Ures

Källa